måndag 29 februari 2016

Dag 52 -  värk igen, och tankar om mat...igen

Lättlurad Kalle Koskit långnäsa! Smärtan kommer i vågor under natten. Smärta i bröstet och ut i armen. Så var det med  "...medicinen verkar fungera bra". Jag som mådde så prima. Men nä, man ska akta sig för att flyga för nära solen som Ikaros gjorde, då smälter vaxvingarna. Dvs var inte för självsäker. Fast äh, jag mådde så himla bra under fredag till söndag att det till viss del är värt putten i diket nu. Det kändes bara en smula chockartat när värken ökade så pass. Och kallsvettningar dessutom så nu är det bara att byta lakan igen. Man står liksom och stampar på samma fläck...eller går runt i ringar... det verkar omöjligt att komma framåt. Någon bra dag följd av någon dålig dag...tja, det är väl som livet i stort egentligen! Ny värk som visade (sitt fula tryne) igår kväll var värk i vänster lår. Ja det sprider sig alltjämt...
 
Sitter här i mörkret i vargtimmen med vetekudden på bröstet. I brist på kakor tog jag en liten macka av det nybakade brödet. Jag måste säga att det är väldigt gott. Under helgen har jag gjort mitt bästa för att verkligen tänka på storleken på portionerna mat. Där känns det som om jag har rätt bra koll. Jag äter fortfarande fort, men inte för mycket. Det är svårare med allt småätande. Där verkar jag istället ha tappat kontrollen och går ständigt i kylskåp och skafferi...oj, kom precis på att tänka på mammas pannkakor som jag har i kylskåpet. Det är så gott med smör och socker på en kall pannkaka, rulla ihop och njuta.... Ja där ser ni!  Det måste bli slut med småätandet, eller i alla fall få det på en hyfsad nivå. Suck! Som om jag inte har nog att tänka på ändå. Det räcker med tumör och smärta faktiskt!

Jag var trött när jag vaknade. Men inte så konstigt med tanke på att jag fått lite sömn i helgen, gick och lade mig lite för sent igår och dessutom sov dåligt. Efter duschen skulle jag ta på deo och då var min kliniskt slut. Hur gick det till? så jag tog Lars. Nu sprider jag en intressant doft av Nivea Men Cool Kick blandat med DKNYs Green Apple. God morgon liksom! Men det är en ny dag, ny vecka och nya möjligheter. Minus nio grader ute nu men det ska bli varmare under dagen. Det är ljust ute och solen skiner. Koppla på positiva tankar.

När jag kom till jobbet var det kaos de lux. Alla lådor hade blivit flyttade under helgen och nu var det bara att hugga i och ordna så allt kom på rätt plats och att datorn och telefonen fungerade så fort som möjligt. Vår nya handläggare kom också idag även om hon egentligen börjar imorgon. Hon ska sitta bredvid mig. Hon hade inget emot att förbereda sig genom att titta igenom redan registrerade ärenden och läsa information. Bra, då kan vi köra på med utbildning imorgon. Idag kom nämligen även två praktikanter som läser till Paralegal på Mittuniversitetet. De ska vara hos oss i 10 veckor. Jag hade precis packat upp färdigt när det var dags att ta emot dem. Efter info på förmiddagen tog vi kompetensområdesansvariga och jurister som ska ta hand om dem med dem på lunch på Invito. Jag åt jättegod ugnsstekt sej med potatismos och remouladsås. Eftermiddagen blir förhoppningsvis en smula mindre stressig hoppas jag.

Med tanke på den hektiska förmiddagen är det väl inte särskilt konstigt att jag missade att ringa till Karolinska. Nu är det för sent för det kommer inte att finnas några telefontider kvar. Jag måste komma ihåg att ringa direkt imorgon bitti. Smärtan är kvar i bröst och arm. Jag är besviken. Jag ville så gärna tro på medicinen. Ska ta och värma vetekudden, dricka vatten och djupandas (vet inte varför jag kom på den idén men det kan ju inte skada) och försöka koppla bort smärtan. Kanske stressen gör det värre? Nä det blev inte bättre så jag ringde efter sonen som kom och hämtade mig. Nu ligger jag i sängen i pyjamas och vilar. Jag förstår inte. Smärtan var under kontroll på förmiddagen men sen bra tog den fart och blev helt olidlig. När jag får så här ont är det som om hela kroppen stänger av. Jag blir så matt att jag knappt kan gå framåt på plan mark. Och att ta sig ur bilen är näst intill omöjligt. Det här får mig att fundera på natten. Jag tror att jag skippar värkmedicinen och tar en sömntablett ikväll. Jag vill inte ta båda. Det vore skönt att sova en hel natt, jag behöver nog det. Och nu en liten tupplur, det är väl ok va?
 
Åh så skönt med en tupplur. Lite trögt att gå upp men jag var hungrig så det var bara att släpa sig upp ur sängen när Lars ropade att maten stod på bordet. Han hade lätt matlagning idag. Mamma skickade med oss pannkakor hem igår. Hon hade stekt åt brorsans flicka och åt Lilleman som inte äter smörgåstårta. Men inte bara några pannkakor utan typ två tusen stycken. Hon gör alltid för mycket, men jag är helt säker på att hon gör det med vilje för att kunna skicka med oss hem. Och det är vi alla väldigt glada för! Det passade ju dessutom extra bra nu när jag inte känner mig pigg. Det var bara att köpa ärtsoppa på ICA (tänk om vi ändå haft svärmors goda ärtsoppa i frysen!) och vips så hade vi middagen i princip färdig. Med vaniljglass och syrlig äppelmos till var det rena festmåltiden. Nu ska vi ta ett spabad. Värmen är så skön när jag har ont, och efteråt stannar värmen kvar länge i kroppen. Tänker att det är bra idag. Här är en bild från verandan med spabadet på sommaren. Det är skönt att bada på vintern och på sommaren, bara olika skönt. Men nu längtar jag till sommaren så därför får ni den här bilden.
 
 
Nu väntar jag på att sömntabletten ska kicka in. Önskar mig själv en ostörd natts sömn och med förhoppning om att det väntar mig en bra tisdag runt hörnet. God natt!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar