Dag 29  - ont, ont, ont....

Nu är det faktiskt synd om mig. Jag har förskräckligt ont idag. Inte bara sådär Lena Philipsons "det gör ont en stund på natten men inget på dan'" ont, utan sjutusan till ont! Det har smugit sig på mig under veckan. Det brukar ju komma och gå under dagen men igår ville det inte alls gå över. Och hela natten har jag haft ont, ont, ont och det har varit näst intill omöjligt att sova. Det känns som om jag ligger i en myrstack. Det sticker och bränner och ilar över hela vänster sida, både bak- och framsida Jag tror jag blir tokig! Inget jag gör lindrar det. Tänk om det är så här ända till operationen? Hjälp! Nä fy vad jag känner mig nere. Nu ska vi i alla fall ta en promenad. Ska bli skönt att komma ut och röra på sig och få frisk luft.

 

Åter från promenad. Jag är helt slut. Kroppen känns tung, trött och febrig. Det var jättejobbigt att bara gå i vanlig takt. Men när jag kommer hem och öppnar dörren så känns det ändå lite bättre. Det här är min hall. Det är inget speciellt med den, en helt vanlig hall belamrad med skor och ytterkläder.  Men det är min hall, i mitt hus. Och varje gång jag kommer hem och öppnar dörren  så känner jag sån frid. Jag älskar verkligen mitt hem. Dagen kan ha varit hur tuff som helst men när jag kommer hem så rinner det av mig. Jag önskar alla kunde ha förmånen att känna så.

 

 

 

Senare delen av dagen blev bättre. Lars masserade min axel och arm. Då kändes det bättre, i alla fall ett tag. En kompis som inte kunde vara med när Lars fyllde år kom för att gratulera honom. Vi satt och fikade och pratade i nästan tre timmar. Det var länge sen vi sågs så vi hade mycket att prata om. Så himla trevligt! Då glömmer man bort eländet ett tag. Efteråt kände jag mig piggare och fylld med positiv energi.

 

Till middag sen åt vi lammytterfilé, ugnsstekta bakpotatisskivor med persillade och rödbetor med chevre och honung. Mums vad gott! Nu är det snart dags för första deltävlingen i Melodifestivalen. Jag bara älskar Mello! Jag gillar när det är bra och jag gillar när det är dåligt. Jag gillar allt och tycker att ju fler deltävlingar desto bättre! Efter det ska vi se om vi kan samsas om en film. 

 

Kvällsfundering. Jag fasar för nätterna. Har jag skrivit det förut? Jag kommer inte ihåg...men hur som helst, det är fruktansvärt att inte kunna sova pga. värk. Jag har "alltid" sovit väldigt lätt och vaknat någon gång per natt, men då har jag ju inte haft ont. Nu är det ångest de lux när det är dags att gå och lägga sig. Varje kväll hoppas och ber jag att det ska bli bättre just denna natt, men nä, det blir det inte. Jag blir orolig, frustrerad och ur humör. Nä det är verkligen inte önskeläget inför operationen. Men vad kan jag göra? Det enda jag kan komma på är att prova med en hel sömntablett. Jag gör det ikväll eller imorgon kväll, så får vi se...