Dag 40 - livstecken från Karolinska

Sömntabletter is da shit! Jag tog en igår kväll och satt uppe och väntade att den skulle börja verka. När jag började gäspa och huvudet kändes lite dimmigt tog jag mig på smått darriga ben till sängen. Känns lite som om jag var onykter. Jag somnade rätt omgående och sov till 5:10. Kollade på klockan och somnade om tills det var dags att gå upp. Tänk om jag ändå kunde ta en sömntablett varje natt. Men nä, på grund av biverkningar och hur beroendeframkallande de är så är det inte aktuellt. Jag håller hårt i dem. Bara enstaka nätter!

Himlen var så underbart vacker nu på morgonen. Vi åker åt "fel" håll på väg till jobbet så jag fick inte så bra foton, men vill lägga ut dem ändå. Vi bor högre upp än stan och man ser verkligen vilka kontraster det är mellan hur himlen ser ut hos oss och nere på stan. Hos oss var himlen ljuvligt ljusorange  med en guldgul sol. Nere på stan var himlen mjukt rosa/lila och solen tittade precis upp över horisonten.  Så vackert!

Jag har pratat med en sköterska på vårdcentralen angående recept på medicin för svamp i munnen. Hon skulle försöka få en läkare att skriva ut det utan att jag behövde komma på besök. -Titta på "mina sidor", kolla om det kommer in ett recept under eftermiddagen, sa hon. Och till min lycka fanns det ett recept där. Jag hämtar ut medicinen på väg hem från jobbet. Sen ringde Sköterska F från Karolinska. Samma tjej jag pratade med förra veckan. Hon berättade att doktorn har tittat på remissen och plåtarna idag. Han har bedömt att Han behöver kompletterande bilder. Han vill att jag kommer till dem och gör ny röntgen, och inte bara ryggen utan även hjärnan *svälj*. Eftersom jag bor långt bort så vill han att jag bokar in ett möte med honom direkt efter röntgen så jag slipper åka två gånger. Omtänksamt! Han har skickat en remiss för röntgen till Neuroradiologen. De kommer att kalla mig och när jag får kallelsen ska jag kontakta Sköterska F eller hennes arbetskompis och boka in läkarbesöket. Men hör ni, det är väldigt mycket man måste göra själv i en sån här situation! Tur att jag är ung och frisk :) Jag tror nog att jag ringer Neuroradiologen på fredag eller måndag. De har ju just fått remissen så det är nog liten chans att någon hunnit titta på den redan. Imorgon är jag ledig och då vill jag inte befatta mig med sånt, då vill jag bara "vara".

Jag säger som jag sagt förut. Det känns som om jag bestiger ett berg. Men när jag kommer till toppen så är det ett nytt berg bakom som  jag också måste bestiga. Och när jag kommer upp på toppen på det så väntar ytterligare ett berg ... osv i all oändlighet!

Möte på logen på kvällen. Jag tog mig ett glas vin innan mötet, det tycker jag att jag var värd. Jag brukar komma en 25-30 minuter innan mötet så jag hinner småprata med systrarna innan mötet. Efter middagen hade vi ett musikquiz och mitt lag kom god tvåa. Jättetrevligt! Det är fin samvaro med Rebeckasystrarna, jag kan verkligen rekommendera att de som är nyfikna kommer på en vänafton.