Dag 469 (324) - Blir det bättre nu?
Natten har varit bra. Jag har vaknat några gånger och drömt en massa konstigt, men däremellan har jag sovit väldigt gott. Jag älskar verkligen min säng. När man sover dåligt på grund av smärta så spelar det ingen roll hur skön säng man har, men när man sover gott då sover man ännu bättre i en bra säng. Vi har en kontinentalsäng som visserligen var dyr men värd varenda krona. Den är underbart skön. Inget tungt huvud eller täppt näsa. Det kanske bara var en liten, liten bugg som hälsade på igår. Eller så är mitt immunförvar i kick ass läge :)
Jag trodde att jag hade slut på Saroten, men jag hittade en oöppnad burk i skåpet. Hoppsan. Och jag som ringt in efter nytt recept. Jösses, vad ska de tro? Att jag försöker få ut mer medicin än jag behöver? Fy det är inte en rolig tanke. Nu måste jag ringa tillbaka på måndag och be om ursäkt och berätta att jag hittat en burk.
Jag trodde att jag hade slut på Saroten, men jag hittade en oöppnad burk i skåpet. Hoppsan. Och jag som ringt in efter nytt recept. Jösses, vad ska de tro? Att jag försöker få ut mer medicin än jag behöver? Fy det är inte en rolig tanke. Nu måste jag ringa tillbaka på måndag och be om ursäkt och berätta att jag hittat en burk.
Tips från mig!
Den 26 april sitter jag som klistrad vid tv:n. Då släpper HBO Nordic de tre första avsnitten av "The Handmaid's Tale" (Tjänarinnans berättelse). Den bygger på den kanadensiska författarinnan Margaret Atwoods bok med samma namn. Jag lånande boken av en kompis i mitten av 80-talet när den kom ut, och har sedan dess inte kunnat glömma den. Jag tror inte att någon annan bok gjort så stort intryck på mig som den gjorde. Jag har på senare år köpt en egen kopia som jag läst några gånger. Handlingen utspelar sig i Gilead, tidigare känt som USA. Efter miljöförstöring och en påstådd terroristattack har fundamentalistiska ultrakonservativa kristna tagit makten och kvinnor har fråntagits alla rättigheter. Berättaren i boken är Offred som tvingats in i slaveri för att föda barn åt en familj ur härskarklassen. Hennes man sköts till döds när familjen försökte fly och deras barn togs ifrån henne. Hon heter egentligen något annat men alla tjänarinnor får nya namn efter sin ägare. Berättarens heter Fred, "Of Fred". Jag är väldigt ivrig att få se hur serien blir. Det finns en film från 90-talet med bland andra Faye Dunaway i, men den var inget vidare. Jag har stort hopp om att serien kommer att bli mycket bättre.
Det blåser stormvindar idag också. Ska man vara helt metrologiskt korrekt så är det inte stormstyrka, bara stark blåst, men det känns som storm. Synd att det blåser så för det är varmt och soligt. Det hade varit roligt att vara ute och kratta klart gården, men det är inte lyckat att kratta när det blåser (i och för sig så blåser i så fall löven till grannen, praktiskt men inte så bra för grannsämjan).
Ärenden till Birsta - där tydligen hela Sundsvall var - och sen åkte vi till svågern och gratulerade honom på födelsedagen. Vi satt på deras glasveranda där det var varmt och mysigt även om det ibland knakade oroväckande i plasttaket på grund av blåsten. De hade gjort två sorters smörgåstårta, en med lax och räkor och en italiensk. Mycket gott!
Ärenden till Birsta - där tydligen hela Sundsvall var - och sen åkte vi till svågern och gratulerade honom på födelsedagen. Vi satt på deras glasveranda där det var varmt och mysigt även om det ibland knakade oroväckande i plasttaket på grund av blåsten. De hade gjort två sorters smörgåstårta, en med lax och räkor och en italiensk. Mycket gott!
När vi kom hem var jag störtmätt och trött. Jag lade mig ner på soffan och tog en tupplur med katten. Jag är så mycket piggare nu än förut, rent generellt, men orkar ändå inte lika mycket som tidigare. Åldern säger vissa. Ja kanske har den lite med det att göra men jag är ju inte uråldrig precis. Jag tror det är min sjukdomshistoria de senaste två åren som ställt till det för mig. Det tar tid att återhämta sig. Jag är lättad att det inte blev något party ikväll. Jag hade inte orkar med det. En film med familjen räcker bra det. Idag åt vi den halstrade rökta laxen jag tänkt att göra igår, men det blev ingen dillstuvad potatis till. Istället kokade jag potatis och gjorde en kall grön örtsås. Enkelt och gott.
På kvällen tittade vi på film. Vi tittade på andra Maze Runner filmen, "Scorch Trial". Stora sonen gillar inte Maze Runner filmerna det var därför vi tittade på ettan i går när han inte var hemma. Idag gjorde grabbarna en kompromiss. Stora sonen gick med på att titta på Scorch Trial idag och Lilleman gick med på att titta på "Star Trek" nästa gång. Han gillar inte den så då får båda kompromissa. Bra det. Filmen var så där. För många luckor i storyn. Och jag hade glömt hur otäck de där smittade människorna var. Men den är spännande, värd att se om man gillar sådana filmer. Nästa film kommer 2018. Jag tror jag lånar sonens böcker. Jag har inte läst dem än. Brukar göra det efter jag sett filmerna eftersom böckerna nästan alltid är bättre än filmerna. Fast ibland orkar jag inte vänta, som till exempel med Divergent och Hunger games.
Ovanligt lite värk idag. Hmmm... Ska jag våga vara optimistisk? Igen... Hur många gånger har jag sagt att jag tror att det vänder? Många, många... Men jag måste ju tro att det blir bättre och någon gång kommer det att vara rätt. Någon gång kommer det att vara sant. Kanske den här gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar