Dag 461 (316) - Långfredag
Morgonen var ungefär som gårdagens. Jag hade inte ont direkt, men det kom smygande. Sen blev det bättre efter en dusch, när jag kommit igång. Det är tydligen att röra sig som gör susen. Inte sitta still för mycket. Det är lite svårt med medicinen när jag är ledig. Cymbalta ska tas i samband med måltid och vi äter ju frukost så pass mycket senare än på vardagarna. Det blir kanske lite väl sent som jag tar morgon dosen. Jag har två val - gå upp och äta frukost tidigare eller ha det som nu. Jag väljer det senare för det är så skönt att inte känna sig tvingad att gå upp en viss tid.
Idag sken solen redan på morgonen. Men det är ingen värme alls, runt tre grader plus och isande kalla vindar. Inifrån ser det väldigt skönt ut. Man får en chock när man går ut. Fast bättre det här vädret än regn eller snö som på andra platser i Sverige.
Katten vägrar gå ut. Hon är en riktig primadonna.
Fast hon har ibland lite märklig smak när det gäller sovplatser.
Vi spelade spel hela familjen idag med. Jag förlorade. Det är väl tusan också. Ska det vara så svårt att vinna på ett barnspel? Vi ska spela vanliga monopol en annan dag. Då kanske det går bättre för mig. Men ändå, det är så mysigt att spela tillsammans hela familjen. Det är då jag trivs som allra bäst, när jag har min familj runtomkring mig. Jag är inte rik vad gäller pengar men det är inte det viktigaste här i världen, jag är rik på familj.
På kvällen kom svärföräldrarna på middag. Vi lagade fläskytterfilé Sous Vide, potatisgratäng (annat till stora sonen) med chevre och varma grönsaker. Det blev jättegott - om jag får säga det själv. Köttet var väldigt mört, saftigt och fullt av smak. Det har jag inte gjort för sista gången minsann.
Vi tar hand om Lars systerdotters kanin medan de är borta. Han får vara lös i köket under dagen och sen lockar vi in honom i buren på kvällen. Jag gillar inte de där sparkande bakbenen med vassa klor så jag vill helst inte bära honom. Fast den här kvällen tog jag helt resolut tag i honom och satte honom i buren innan han hann förstå vad som hände. No problemo.
Det var rätt sent när svärföräldrarna hade åkt och vi städat undan men vi är ju lediga så vi tittade på andra delen av Hobbit. Det är långa filmer. Jag blev supertrött mot slutet och nickade till flera gånger. Jag som aldrig somnar när jag tittar på film (till skillnad mot Lars). en gång vaknade jag av att jag sa "100". Ha ha, undrar vad jag drömde. Tur att jag sett filmen förut. Jag tar Saroten på kvällen. Förutom att hjälpa till med värken så gör det mig trött så jag kan sova bättre. Om jag tar den i vanlig tid och är uppe så här sent då är det inte så konstigt att jag somnar. Värken har även idag hållit sig i bakgrunden, efter att "morgonvärken" gick över. Jag fortsätter att hålla tummarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar