Dag 448 (303) - 449 (304)
Världens håll i gång kalas och sen en lat söndag
Världens håll i gång kalas och sen en lat söndag
Lördag - Vi hade förberett allt vi kunnat på fredagen, till exempel satt ut bord och stolar och plockat fram skålar, kaffebryggare och vaser. På förmiddagen idag gällde det att göra resten innan gästerna skulle komma. Jag hade bjudit in till öppet hus mellan 13-17 och man vet ju aldrig när gästerna kommer. Vi låg väl till i tid och hann få fram allt innan första gästerna kom. Man tror lätt att det inte tar sån lång tid, men jag vet av erfarenhet att det är mycket mer att göra än man först tror. Fixa sallad, lägga upp köttet, lägga upp kakor, duka, ta fram vin och dricka, förbereda kaffebryggaren, blommor på borden....ja det är mycket att göra.
Strax före klockan 13 kom de första gästerna och sen droppade de in i jämn ström. Jag hann knappt sätta blommorna i vatten innan nästa gäst knackade på. Det är som ketchupeffekten, alla kommer i princip samtidigt. Plötsligt var hela huset fullt av folk. Två kompispar från Sundsvall, ett med barn, Min mamma och syster (hennes man var förkyld och stannade hemma), bror och svägerska, sex systrar från Rebeckaordern, Lars kusin med fru, en annan kusins dotter med man och barn och Lars moster. Sen kom fem av mina barndomskompisar, två med män och en av dem med barn. En av tjejerna är den som vi hälsade på i Stockholm i höstas, då vi bodde på slottet. Hon och hennes man hade rest upp från Stockholm enkom för att gå på mitt kalas. Det var verkligen jätteroligt. Alltså, det var lika trevlig att träffa alla mina gäster och alla var lika viktiga och välkomna. Men det är lite speciellt att man prioriterar så, att offra en hel helg för min skull. Jag är så tacksam.
Det blev massor av skratt och prat och mingel. Jag kallas härmed för "Mingela" på grund av mina fantastiska mingel egenskaper. Men jag hann inte umgås med alla gäster så mycket jag skulle ha velat gjort, jag är ju bara en person och de var så många. Jag hoppas i alla fall att alla kände sig välkomna och att maten och kaffet med dopp smakade bra. Det gick så undan så jag knappt hann ta något kort. Inte på mig själv eller gästerna och inte heller på maten eller fikat (förutom de nedan). Så kan det gå. Jag bjöd i alla fall på sallad och kallskuret samt svärmors goda senapsdressing. Vin eller dricka/bubbelvatten. Sen kaffe och kakbuffé. Svärmor hade bakat två sorters kakor och en mjuk kaka, mamma bakade två sorters kakor och jag hade bakat en sort. Det ersatte tårta. Jag gillar tårta men älskar kakor, så så fick det bli.
Jag med mina barndomskompisar B, E och M. A och E-K hade hunnit åka hem.
Några tackade för sig och gick och andra kom till. Det var ett kompispar, svärmor och svärfar, svägerskan och svågern med dotter och familjen M. Fram med maten igen. När klockan var 17 hade de flesta åkt hem, men några stannade kvar. Musiken blev högre och vi började dricka Prosecco, flaska efter flaska. Vi blev hungriga igen och beställde pizza från Biteline. Det var nog bra det för jag hade bara druckit vin och ätit kakor sen frukost. Det blev liksom aldrig tid för mig att sätta mig ner och äta. Sen dansade vi och sjöng så taket lyfte, typ. Jättekul! Superkul! De sista åkte hem vid elva-ish. Det låter kanske tidigt, men då ska man ha i åtanke att vi hållit igång sen mitt på dagen. Jag diskade undan och Lars och stora sonen tog undan bord och stolar och flaskor. Jag tycker det är så skönt att ha det gjort så man slipper vakna till kaos. Jag drösade i säng nöjd med dagen och med ett leende på läpparna. Vilken härlig födelsedag jag haft - ja egentligen fyllde jag ju igår, så ok härligt party då! :)
I morse låg det snö kvar men det var plusgrader och sol under dagen så allt smälte bort. Det regnade lite på kvällen så det hjälpte också till. Jag har inte haft tid att ha ont, har inte haft tid att känna efter heller. Det kanske är så det ska vara, fullt ös hela dagen? Fast det orkar jag nog inte i längden. Det brukar komma efter. Ja vi får se hur det blir imorgon, men om det är så att jag har mer värk än normalt så var det definitivt värt det!
I morse låg det snö kvar men det var plusgrader och sol under dagen så allt smälte bort. Det regnade lite på kvällen så det hjälpte också till. Jag har inte haft tid att ha ont, har inte haft tid att känna efter heller. Det kanske är så det ska vara, fullt ös hela dagen? Fast det orkar jag nog inte i längden. Det brukar komma efter. Ja vi får se hur det blir imorgon, men om det är så att jag har mer värk än normalt så var det definitivt värt det!
Jag fick massor av blommor i allsköns färger, så vackert med ett hav av blommor!
Söndag - natten var jobbig. Det blev en aning för mycket bubbel igår. Jag fick gå upp några gånger och dricka vatten eftersom det kändes som om jag höll på att törsta ihjäl. Sen sover jag alltid oroligt när jag druckit alkohol. Fast det var värt det för så kul som jag hade igår var det länge länge sen jag hade. Vi pratade lite om det igår, jag och mina barndomskompisar. Vi gled ifrån varandra efter skolan. Flyttade åt olika håll i Sverige, skaffade jobb, familjer och nya kompisar. Vi hördes av och träffade ibland, men det blev längre och längre mellan tillfällen. Nu när vi blivit vuxna på riktigt... tiden med småbarn är över, vi har hittat oss själva och är trygga som personer...då har vi hittat tillbaka till varandra. Och när vi träffas är det som om vi träffades igår. Vi har så himla kul tillsammans.
Jag mådde mycket bättre än jag förmodligen förtjänade. Frukost, dusch och lite tv på morgonen. Sen blev det fart på "tanten". Dammsög och torkade golven. Plockade bort bergen av tallrikar som jag diskade igår. Tömde diskmaskinen och tvättade två tvättar. Sen åkte vi ut på Birsta och gjorde några ärenden och avslutade med ett besök på....nä det ska jag faktiskt hålla på tills vi bestämt oss, sorry :) På väg hem åkte vi in på ICA och köpte grillad kyckling och pommes. Lagom mat en dag som denna. Energin jag känt tidigare var på upphällningen, batteriet var nästan slut. Men jag gjorde i alla fall en god avokadosalsa till kycklingen. Gott!
Efter maten tittade vi på film med grabbarna i biorummet. Det blev Mission Impossible: Ghost Protocol. Vi har sett den förut men jag kom inte ihåg något alls förutom den allra sista scenen. Den var sjukt jobbig att se för det är massor av actionscener som är så spännande att jag inte klarade av att se dem. Jag tror att jag satt mer under filten än såg på filmen. Fast ändå, den är bra.
Sen var det inget mer att göra, bara hoppa i säng och hoppas att sömnen blir bättre än den varit de sista tre nätterna. Jag gillar inte att jag fått tillbaka sömnstörningar igen. Det får INTE bli permanent. Jag MÅSTE få sömnen för att orka med dagarna, helst när jag jobbar och inte har någon möjlighet att vila. Idag har jag haft brännande värk vi midjan, där jag har det rätt ofta. Och även i armen, den där stickande och brännande värken som är så irriterande. Men jag har ändå på det stora hela mått hyfsat bra. Bra helg, verkligen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar