Dag 411 (266) - en väldigt bra dag

Jag sov jättegott hela natten. Toppen!!! Men jag var fortfarande trött när klockradion väckte mig. Som tur är så behövde jag inte gå upp direkt för jag skulle börja senare idag. Och varför det då? Jo jag skulle på möte på eftermiddagen och jag får inte jobba mer än 6 timmar. Ingen har sagt hur jag ska lägga timmarna så jag antar att det är helt i sin ordning att börja senare en dag. Jag tog det lugnt. Satt i vardagsrummet och fikade utan stress. Det var väldigt skönt. Kanske är det så här det ska vara? Kanske jag ska vända på steken och jobba 10-16:30? De morgnar när jag har mycket värk, eller efter en hemsk natt vore det nog i alla fall en bra idé. Jag får ta mig en funderare och i så fall prata med min chef. Jag hade inte ont på morgonen (bara det "vanliga"), vilken skillnad från igår.

Det har fortsatt snöa under natten. Vilken skillnad det har blivit på bara några dagar. I början av veckan var det i princip snöfritt och nu är det full vinter. (Nej jag är inte förvånad för det är ju bara februari. Bäst att få det sagt :) Bilderna är från olika håll, men se vilken skillnad på ungefär en vecka. 

Det var ovanligt att komma till jobbet klockan tio. Det var full fart överallt, inte lojt som på morgonen när folk hämtar kaffe, startar datorn och pratar lite med arbetskompisarna  innan det tar fart. Jag dök rakt in i jobbet och granskade och registrerade den första gränsöverskridande fusionen  med den nya rubriceringen. Jag har ju testat massor så jag kan det verkligen framifrån och bakifrån, men lite pirrigt var det allt. Och som av en händelse mailade projektledaren C mig precis när jag höll på att registrera ärendet. Bland annat skrev hon i mailet att hon gärna ville att jag meddelade henne när det första ärendet registrerats. Vad roligt det var att kunna maila henne direkt tillbaka att jag precis gjort det. På lunchen gick jag och min arbetskompis T och köpte sushi. Det blåste som tusan. Det snöade inte men blåsten yrde upp snö från marken och från taken så ibland kändes det som om man var i en snöstorm och ibland var det helt lugnt. När vi kom tillbaka till jobbet tittade jag på min väderapp. Minus 4 grader men det känns som minus 11. Jojo, det märkte vi minsann.  

Dagen rullade på. Sen var det dags för mötet. Alla kompetensområdesansvariga var där, och ett gäng chefer. Ändringen består i att vår tjänst ska delas upp i två förordnanden - kompetensspecialist och utvecklingsspecialist. Precis som namnen antyder är den första inriktad på djupkunskap och utbildning och den andra mot projekt och utveckling.  Det är givet vad jag väljer, den första. Jag tycker det är det allra roligaste delarna av mitt jobb. Det är såklart roligt att vara med i projekt också, men jag "brinner" inte för det. Det var många frågor, farhågor och funderingar. Vi har haft våra tjänster sen 1999 och är såklart lite oroliga inför en såpass stor förändring. Vissa vet inte vilket ben de ska välja. Och vissa är liksom jag lite fundersamma över vem som i hela friden ska kunna vara utvecklingsspecialist på områden där det bara finns en kompetensområdesansvarig. Vi har ju liksom varit tvungna att vara tvåbenade. Vem kan vårt område lika bra som vi kan? Nåja, det får vi se. Vår högre chef L ska träffa oss på vår avdelning och diskutera. Det känns bra. Jag mailade iväg min intresseanmälan direkt när jag kom tillbaka till min plats. Jag är egentligen inte oroad över att inte få förordnande som kompetensspecialist inom området fusion eftersom ingen på verket har den kunskap som jag har, men ändå, det är ett litet nervöst fladder i mitt bröst. Tänk om...men nä. Så får jag inte tänka. Det kommer att gå bra. 

När arbetsdagen var slut mådde jag fortfarande bra. Otroligt. Vilken bra dag. Jag börjar såklart att höra den där lilla positiva rösten i mitt huvud säga "tänk om det vänder nu!". Precis som alltid när jag har en bra dag. Solen hade kommit fram efter lunch. Det var så vackert med solen, den blå himlen och den nya skinande vita snön. Underbart. På väg till bilen gick jag till Åhléns och köpte presenter till brorsan lilla T som vi ska fira i Ånge på söndag (vi ska fira min Lars och syrrans son J också). Sen gick jag till bilen och satte mig för att vänta på Lars. Kupévärmaren gick för fullt så det var varmt och mysigt. Tur det för jag fick vänta ett tag. Det var nästan att jag somnade till ett tag.

Grabbarna hade skottat i dag med. Guldstjärna! Idag åt vi kålpudding med rårörda lingon till middag. Om man kommer hem halv sex och lagar kålpudding så äter man middag väääldigt sent. Tur för oss att jag gjorde kålpuddingen i Crock-Poten i söndags! Nu värmde vi den i en kvart i ugnen sen var den som nylagad. 

På kvällen hade jag fått lite värk i nacke och det var full fart på suset i huvudet, men den "vanliga" värken var fortfarande under kontroll.  En väldigt bra dag.