Dag 390 (245) - återhämtning är det viktigaste

Jag sov mycket gott i natt. Jag vaknade faktiskt inte förrän väckaren började spela musik. Då blev jag lite förvirrad och undrade vem det var som spelade musik mitt i natten. Det är ovanligt att jag sover hela natten igenom så det är inte så konstigt. Idag är det plusgrader ute igen. Ingen ordning på den här vintern.

Idag hann jag med massor med testfall. Kul, och skönt att känna att jag är på rätt väg. Det ska nog gå bra det här. På lunchen gick jag till Lidl med två arbetskamrater. Det är alltid bra med en nypa luft. Men trots plusgraderna så var det isande kallt. Det blåste inte så det måste bero på luftfuktigheten. Jag kände mig lite för lite klädd, dumt, men det var inget att göra åt. Jag köpte lammytterfilé som jag tänkte vi kan äta på lördag. Min familj bara älskar lammytterfilé. Kul att få överraska dem med det. På lördag är det dessutom första deltävlingen i melodifestivalen. Lilleman är helt "på" när det gäller "Mello". Mammas kille minsann, för jag älskar ju melodifestivalen. Det blir familjemys med god mat och snacks på lördag kväll. När jag skulle åka hem messade jag stora sonen och frågade om han hade möjlighet att hämta mig. Som tur är hade han det. Han hade precis hämtar Lilleman på skolan. Skönt att slippa gå till bussen och bli kall igen. 

När jag kom hem var det verkligen underbart att ta på myskläder och dricka en kopp Chai-te. Jag hade ont, som typ alltid vid den här tiden på dagen, och satte mig därför i soffan med min kopp te, värmedynan och en fleecefilt. Jag hade tidigare på dagen haft en förhoppning om att må så bra att jag kunde städa lite när jag kom hem, men nej, det blev ingen städning. Och i och för sig är det inte ett dugg märkligt för det finns ju en orsak till varför jag är sjukskriven. Jag somnade i soffan. Trots att stora sonen hade två polare på besök och det verkligen inte var tyst och lugnt. Jag vaknade när Lars kom hem. Han satte sig i soffan och tog det lugnt ett tag medan jag vaknade ordentligt. Nu var jag varm och go. Efter ett tag gick jag upp och lagade mat. Pigg igen. Jag behöver verkligen de här timmarna jag är sjukskriven för att återhämta mig. Det fick mig att tänka på vad tjejen som visade yoga hos Paulinerna sa. Att stress i sig inte är farligt. Det är att inte få återhämta sig som är farligt. Och återhämtning är ju också otroligt viktigt när man inte mår bra. Jag skulle vara ett vrak om jag var tvungen att jobba heltid. Än en gång så tackar jag högre makter (och Försäkringskassan såklart) att jag fick min sjukskrivning godkänd.