Dag 406 (261) - brunch med brudarna, otrevlig personal och "Mello"
Igår bestämde vi att vi skulle äta brunch på IKEA, vi tjejer alltså. Jag vaknade som vanligt av larmet klockan åtta, gick upp och tog medicinen. Sen funderade jag ett tag om jag skulle somna om eller fortsätta vara vaken. A skulle hämta mig tjugo i tio så jag måste gå upp senast klockan nio för att hinna duscha och göra mig i ordning. Äh, det kändes som onödigt att somna om. Jag skulle nog bara ha blivit tröttare då. Så jag låg kvar i sängen och läste på mobilen och vips så var det dags att göra sig i ordning. Jag hade inte alls särskilt ont. Det kändes bra att börja dagen så.
Vi hade lämnat bilen hos A igår och nu körde hon den tillbaka till oss. Jag tog över ratten och så åkte vi och hämtade K och begav oss sen till IKEA där T med dotter M väntade. Vi åt buffé och pratade, tokade oss och skrattade. Vi har alltid så roligt tillsammans. Sen gick vi till Birsta City och kollade på några affärer innan T och M åkte till M:s lägenhet för att fortsätta måla. Jag, A och K åkte till Fanny eftersom K ville köpa en jacka. Där hittade jag två par byxor på rean, 100 kronor styck. Vilket klipp va? Min garderob behöver fortfarande utökas efter den stora utrensningen. Nu har jag i och för sig gått ner en hel del, men jag är absolut inte tillbaka till vikten och kroppen jag hade innan jag åt kortison. Jag började få ont i nacken och huvudvärken lurade i bakgrunden. Nej, vill inte! A ville till Netonnet för att köpa en vakuumförpackare för att bättre kunna använda sin Sousvide maskin. Jag hade egentligen velat åka hem, men jag hade inte hjärta att göra det eftersom jag visste att A så gärna ville köpa sin vakuumförpackare. Jag skulle inte ha något på Netonnet och gick bara omkring och tittade, men så sa A "- Behövde inte du ett nytt strykjärn?" Ja men se där, det fanns ju en massa strykjärn. Bara att välja och vraka. Så jag gjorde slag i saken och valde ett strykjärn. Det blev ett Electrolux som verkade bra.
K hade gjort upp om att träffa sin man T på ICA Maxi. Jag gillar inte ICA Maxi för det är för stort och svårt att hitta. Och sen är det dessutom alltid så mycket folk där. På helgen är det värre än vanligt så jag åker definitivt inte dit då. Men nu var jag ju ändå här så det var väl lika bra att handla middagsmat. Nu kan man lätt säga att jag nått min gräns för vad jag tål. Jag hade ont i nacken, huvudvärk, var trött och sliten. Vi hade använt självskanning och när vi skulle betala stod det att jag måste kontakta personal. Så jag gjorde det. Hon gav till ett litet skratt och sa att det här var ju en snabbkassa. "- Jaha?" sa jag lite undrande. "- Jamen du måste ju använda en betalstation, det står ju snabbkassa på den här!" sa hon med en nedlåtande ton. Som om det var helt klart för alla vad skillnaden på en snabbkassa och en betalstation var. De ser ju för gröne likadana ut. För mig är ju självskanning ett sätt att snabba på själva handlandet och att betala i en snabbkassa verkade helt normalt sätt att betala. Jag använder ofta självskanning men inte tusan tänker jag på vad som står på maskinen. Jag skulle nog inte ha tagit åt mig av hennes ton om jag hade mått bättre, men nu var stubinen kort och jag fick verkligen bita ihop. Jag tog en annan maskin och vet ni vad? Det stod "ert köp måste hanteras av personal" när jag påbörjade betalningen. Jag höll på att smälla av. Den (hånfullt) leende personalen sa att jag fått en avstämning. Som tur är ropade hon på en annan tjej som fick ta hand om avstämningen. Jag skulle inte ha klarat av mer från denna otrevliga kvinna.
ICA Maxi Birsta i Sundsvall, gör om gör rätt. Personalen ska vara trevliga och serviceminded, inte snäsiga och nedlåtande. Ta inte för givet att kunderna vet det ni vet utan hjälp dem utan att göra så de känner sig dumma.
Hur trevligt det än må vara att umgås med tjejerna så klarar jag inte hur mycket som helst när värken sätter in. Det var skönt att åka hem. Jag tog en huvudvärkstablett och satt med värmedynan på nacken en lång stund. Lars och jag tittade på "På spåret" som vi missade igår och drack en kopp kaffe. Härligt att bara slappa i soffan. T kom för att hämta sonen D. De skulle åka tillbaka till hennes dotter C och stanna där tills imorgon när de åker hem till Borås igen. T gav mig en bok. Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag läste den. Det är en barnbok egentligen, men det gör inget. Vi tjejer har sån sjuk humor att den passade jättebra. Ni som är lättroade, köp boken. Och ni som har barn med humor, köp boken ni med. Här är framsidan och första sidan så ni får ett smakprov.
På kvällen såg vi Melodifestivalen. Den låt jag gillade mest kom inte tyvärr inte med till varken finalen eller andra chansen. Konstigt för den var väldigt bra. Men så är det, smaken är som baken, delad. Och det är en massa småtjejer som röstar på de gulliga killarna, det slår jag vad om. Men Owe Thörnqvist gick överraskande direkt till finalen. Vilken skräll!
Det var väldigt skönt med en lugn kväll. Det har varit mycket den senaste tiden - ja för mig i alla fall.
Vi hade lämnat bilen hos A igår och nu körde hon den tillbaka till oss. Jag tog över ratten och så åkte vi och hämtade K och begav oss sen till IKEA där T med dotter M väntade. Vi åt buffé och pratade, tokade oss och skrattade. Vi har alltid så roligt tillsammans. Sen gick vi till Birsta City och kollade på några affärer innan T och M åkte till M:s lägenhet för att fortsätta måla. Jag, A och K åkte till Fanny eftersom K ville köpa en jacka. Där hittade jag två par byxor på rean, 100 kronor styck. Vilket klipp va? Min garderob behöver fortfarande utökas efter den stora utrensningen. Nu har jag i och för sig gått ner en hel del, men jag är absolut inte tillbaka till vikten och kroppen jag hade innan jag åt kortison. Jag började få ont i nacken och huvudvärken lurade i bakgrunden. Nej, vill inte! A ville till Netonnet för att köpa en vakuumförpackare för att bättre kunna använda sin Sousvide maskin. Jag hade egentligen velat åka hem, men jag hade inte hjärta att göra det eftersom jag visste att A så gärna ville köpa sin vakuumförpackare. Jag skulle inte ha något på Netonnet och gick bara omkring och tittade, men så sa A "- Behövde inte du ett nytt strykjärn?" Ja men se där, det fanns ju en massa strykjärn. Bara att välja och vraka. Så jag gjorde slag i saken och valde ett strykjärn. Det blev ett Electrolux som verkade bra.
K hade gjort upp om att träffa sin man T på ICA Maxi. Jag gillar inte ICA Maxi för det är för stort och svårt att hitta. Och sen är det dessutom alltid så mycket folk där. På helgen är det värre än vanligt så jag åker definitivt inte dit då. Men nu var jag ju ändå här så det var väl lika bra att handla middagsmat. Nu kan man lätt säga att jag nått min gräns för vad jag tål. Jag hade ont i nacken, huvudvärk, var trött och sliten. Vi hade använt självskanning och när vi skulle betala stod det att jag måste kontakta personal. Så jag gjorde det. Hon gav till ett litet skratt och sa att det här var ju en snabbkassa. "- Jaha?" sa jag lite undrande. "- Jamen du måste ju använda en betalstation, det står ju snabbkassa på den här!" sa hon med en nedlåtande ton. Som om det var helt klart för alla vad skillnaden på en snabbkassa och en betalstation var. De ser ju för gröne likadana ut. För mig är ju självskanning ett sätt att snabba på själva handlandet och att betala i en snabbkassa verkade helt normalt sätt att betala. Jag använder ofta självskanning men inte tusan tänker jag på vad som står på maskinen. Jag skulle nog inte ha tagit åt mig av hennes ton om jag hade mått bättre, men nu var stubinen kort och jag fick verkligen bita ihop. Jag tog en annan maskin och vet ni vad? Det stod "ert köp måste hanteras av personal" när jag påbörjade betalningen. Jag höll på att smälla av. Den (hånfullt) leende personalen sa att jag fått en avstämning. Som tur är ropade hon på en annan tjej som fick ta hand om avstämningen. Jag skulle inte ha klarat av mer från denna otrevliga kvinna.
ICA Maxi Birsta i Sundsvall, gör om gör rätt. Personalen ska vara trevliga och serviceminded, inte snäsiga och nedlåtande. Ta inte för givet att kunderna vet det ni vet utan hjälp dem utan att göra så de känner sig dumma.
Hur trevligt det än må vara att umgås med tjejerna så klarar jag inte hur mycket som helst när värken sätter in. Det var skönt att åka hem. Jag tog en huvudvärkstablett och satt med värmedynan på nacken en lång stund. Lars och jag tittade på "På spåret" som vi missade igår och drack en kopp kaffe. Härligt att bara slappa i soffan. T kom för att hämta sonen D. De skulle åka tillbaka till hennes dotter C och stanna där tills imorgon när de åker hem till Borås igen. T gav mig en bok. Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag läste den. Det är en barnbok egentligen, men det gör inget. Vi tjejer har sån sjuk humor att den passade jättebra. Ni som är lättroade, köp boken. Och ni som har barn med humor, köp boken ni med. Här är framsidan och första sidan så ni får ett smakprov.
På kvällen såg vi Melodifestivalen. Den låt jag gillade mest kom inte tyvärr inte med till varken finalen eller andra chansen. Konstigt för den var väldigt bra. Men så är det, smaken är som baken, delad. Och det är en massa småtjejer som röstar på de gulliga killarna, det slår jag vad om. Men Owe Thörnqvist gick överraskande direkt till finalen. Vilken skräll!
Det var väldigt skönt med en lugn kväll. Det har varit mycket den senaste tiden - ja för mig i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar