Dag 392 (247) - Trip till Ånge och "Mello"-mys

När jag klev upp för att ta min medicin såg jag att det snöade lätt. Inte mycket men nog för att marken var täckt av en kritvit fluffig hinna. Fint. Bara en minusgrad ute.

Vi åt frukost vid köksbordet, hela familjen. Det är inte ofta vi gör det på helgerna, vi äter ofta frukost framför tv:n då. Efter att ha gjort i ordning oss åkte jag och Lars mot Ånge för att besöka mamma. Vädret blev sämre, låg himmel och mycket moln, lite snålblåst. Sånt väder det brukar vara på sportlovet. Men vi satt i bilen så det gick ingen nöd på oss. Vi tankade på Statoil och köpte kaffe och en Anton Berg chokladbit. Gott med lite kaffe på resan. Vi åkte in till min syster på vägen och lämnade av en blomma som de skulle ta över eftersom den inte mår så bra hos oss, vi har för varmt tror jag. Samtidigt fick vi chans att kika på deras nytillskott, en jättesöt liten kattunge. Det var länge sen vi hade kattungar. Man glömmer hur busiga och kvicka de är.

Vi stannade en stund sen åkte vi vidare till Ånge. Mamma hade gjort lunch. Sen pratade vi ett tag innan jag och mamma åkte och handlade mat på Konsum och vi tog en sväng till ICA också när vi ändå var ute och åkte. Utanför ICA stod en vagn där de sålde munkar. Jag köpte några vi kunde äta till kaffet och några hem också. På väg in och ut ur bilen några gånger så hade jag blivit kall. Det var riktigt ruggigt väder, sån där kyla som går genom märg och ben. När vi kom hem till mamma igen virade jag in vänster sida i en härlig fleecefilt för att få tillbaka värmen i kroppen. Jag var så rädd att jag skulle få ont. Det vore så olyckligt när jag nu hade en bra dag med lite värk. Den här kylan är inte rolig. Jag borde ha haft fleecekjolen och en varmare tröja. Dumt av mig att inte planera bättre. Jag drack en kopp te istället för kaffe och långsamt kom värmen tillbaka. Skönt att få umgås med mamma ett tag. När vi åkte från Konsum såg vi en av mina skolkamrater med sin mamma. Mamma sa då att hon önskade att hon hade det så. Och det förstår jag så väl. Hon är van att mormor och morfar hela livet har bott nära henne. De hälsade på var och varannan dag. Jag kommer ihåg detta med värme och har alltid önskat att mamma och pappa bodde närmare mig så jag, och de, skulle ha kunnat haft sånt förhållande. Men nu tog jag beslutet att flytta till Sundsvall och då blev det som det blev. Det är 20 mil tur och retur och inget man åker varje dag eller ens varje helg. Olyckligt nog.  Nu när mamma är ensam blir ju önskan att vara närmre henne ännu starkare så jag förstår så väl att hon också har den önskan. 

Mot kvällskvisten åkte vi hemåt. Mörkret föll hastigt. Det blev mycket mörkare än det varit vid samma tid tidigare i veckan. Det beror väl på att det varit ett sånt tjockt molntäcke både igår och idag. När vi kom hem lagade vi mat. Jag gjorde en risotto med citron och rosmarin och Lars stekte lammytterfilé. Åh jösses anåda vilken god mat!!! Efter maten skjutsade Lars stora sonen och några kompisar till en fest i Skönsberg. Jag städade undan under tiden och förberedde snacks till Melodifestivalen. Det blev snackspaprika, snacksmorötter, chips och dip samt munkarna jag köpte i Ånge. Vilken fest! Första deltävlingen var i Göteborg. Jag bara älskar "Mello". Det var som vanligt vissa bidrag som var bra och vissa som var kassa. Precis som det ska vara. Sen tittade vi på en film i biorummet. Vi valde en från Netflix - "The Giver". Jag var noga att sitta med värmedyna och fleecefilt för att undvika att bli kall igen. Jag gör allt för att undvika att få en dålig natt orsakad av kyla. Filmen var riktigt bra. Och hela dagen var bra. Vilket är bra :)