Dag 98  - tung dag, men fika gör det lite lättare!

Fika är livet! Jag är oerhört svag för kakor, både småkakor och mjuka kakor som sockerkaka eller kanelbullar. Men det ska vara hembakat. Köpekakor kan visserligen vara gott, men de är inte särskilt speciella. De smakar liksom konstgjort. De får inte tandvattnet att rinna som hembakat gör. Jag  är för övrigt svag för all sorts fika. En härlig kopp chai-te och en god smörgås är också jättegott. Och vad vill jag egentigen ha sagt med det då? Tja, bara att man ska passa på att njuta av livet för man vet aldrig vad morgondagen har att erbjuda. Livet är för kort och för skört för att inte ta vara på guldkornen i tillvaron. 

Jag har haft en tuff natt igen. Det är märkligt. Det är första natten på länge som jag varit upp och värmt vetekudden. Jag har inte svår värk som tidigare utan illande, brännande, kliande känsla i hela vänster sida. Så där som jag tidigare beskrivit det, som om man håller på att få influensa och huden gör ont. Värst är det i midjan. Och det i sig är ju det märkligaste av allt. Varför har jag ont i midjan, helt oförståeligt?! Men men, det ska vara jämna plågor, eller hur? Jag överlever det här med.

På morgonen snöade det. Inget som lade sig, men ändå, stora fina lapphandskar som singlande ner. Ja det är ju april så ingen är väl egentligen förvånad. Nu har det slutat snöa men himlen är mörk och tung. Just nu känns det som om en myskväll med en massa tända ljus, en film och något gott att äta är en väldigt bra idé.

Usch så tungt det är nu efter lunch. När jag har värk hela förmiddagen kommer jag liksom aldrig riktigt igång till 100 % och då är det ännu tuffare när mattheten drar in. Man kan säja att jag blir schackmatt! Jag tog mig knappt uppför trappen till köket när jag skulle värma vetekudden. Jag brukar tjura på och ta trappen för mina stackars muskellösa ben - inte att förväxla med muskulösa -  behöver all den träning de kan få, utan att för den delen överdriva det.  Men nästa gång jag ska till köket tar jag faktiskt hissen! Och nästa gång det var till eftermiddagsfikat det. Och då vankades det kakbuffé! Tjoho! Man fick välja tre kakor för en fikabiljett. Det var svårt att välja för de hade bakat massor med olika kakor.

Idag slutar faktiskt Lars tidigt för en gångs skull. Jag går till bilen sen åker vi till svärföräldrarna och hämtar kakor som svärmor har bakat till Lillemans kakförsäljning imorgon. Vi ska även hämta våra vintertäcken som hon tvättat och tumlat. Jag tror tyvärr att jag stannar i bilen för jag orkar inte släpa mig uppför de två trapporna till deras lägenhet och det finns ingen hiss. Sen när vi kommer hem ska jag slänga mig på sängen och ligga där och vila tills det är dags för middag. Så det så! .... Det blev enkel middag. Vi gjorde en frysrensning på de där småduttarna man sparar men sen sällan äter upp eftersom det är för lite kvar. Det blev två sorters pommes, grillkorv, kycklingspett och grönsaksbullar (vegetariska "köttbullar"), persiljesmör, bearnaisesås och sallad. Det var ju helt okej fredagsmat med minimal insats i köket. Passande en dag som denna när jag har haft värk hela dagen och känner mig slut som artist. Lilleman har gått på fritidsgården och stora sonen ska snart dra iväg till en polare. Jag och Lars ska precis som planerat titta på en film.

Jag sitter i soffan i pyjamas med två vetekuddar på min stackars värkande kropp. Jag är lite sur över att ha haft ont hela dagen utan avbrott. Det är så irriterande. Inte så man vill ha det på en fredagkväll. Jag funderar över värken - det har varit  många funderingar de senaste dagarna märker jag - och det har med kortisonet att göra. Är det på grund av nedtrappningen som jag har mått sämre de senaste dagarna och nätterna? Som sagt, värken är ju inte lika intensiv som tidigare men tusan så ihållande. Det är så svårt att veta. Jag tar ju så liten dos som det är, bara totalt 2 gram per dag. Det är ju ingenting om man jämför med andra. Men jag har ätit det så himla länge, i tre månader. Fast symtomen är ju bara på vänster sida och vore det biverkningar pga.  kortisonet så borde det väl påverka hela kroppen? Fast å andra sidan, som Lars sa, det kanske beror på att svullnaden i kroppen går ner, alltså vattnet jag samlat på mig. Kanske det påverkar vänster sida mer pga. att det är där jag har nervpåverkan? Ja *suck* vem vet. Jag lurar i alla fall på att trappa ner med en halv tablett imorgon istället för en hel. Vi får se hur jag gör.