Dag 86 - krattning, crock-pot och spabad
En bra natt igen. Ja se där! Jag har dessvärre ont både i armen och sidan när jag vaknar och det blir värre allteftersom. Ja ja man kan inte få allt här i världen. Det är dessutom lättare att ta smärtan efter att ha sovit gott.
Jag har precis satt igång min första måltid i crock-poten. Det blir fläskytterfilé med rödlök. Spännande! Jag satte den på lågtemp i 4 timmar. Kanske behövs det längre tid än så, men då är det bara att öka på tiden.
Solen skiner idag, härligt! Vi har inget särskilt planerat utan tar dagen som den kommer. Jag har satt igång en tvätt och ska gå ut nu och sopa ut gruset runt tomten för de kommer och tar upp det nästa vecka. Det är rätt skönt att hålla igång när jag har värk, lagom med värk vill säja. Jag är inte matt och tung i kroppen idag så det borde fungera. Lars är redan ute och byter till sommardäck på bilen och Lilleman är på väg ut för en premiärtur på cykel.
Strax efter att jag gick ut rullade en kall dimma in från havet. Det var ju onödigt. Men det var ok ändå när man är ordentligt klädd. Frisk luft är aldrig fel. Jag och stora sonen både krattade och sopade runt hela tomten. Vi har ju en hörntomt så det är en rejäl sträcka. Skönt att ha det gjort. Det kändes bra med kroppsarbete. Jag har dock inte alls samma ork som förut eftersom jag är så muskelsvag. Jag får ta det in min egen takt. Lilleman kom hem från cykelturen och åkte till Birsta med två polare. Tänk att han är så stor att han gör sånt nu. Nu ska vi ta en sen lunch och kaffe sen ska vi veckohandla vilket vi alltid gör på söndagar .... Veckohandling - check. Ätit middag - check. Fläskytterfilén i Crock-poten blev väldigt god. Men det godaste av allt var faktiskt den röda löken i skyn. Mums! Så smidigt att laga mat på det här sättet. 4 timmar tog det, eller i och för sig stod Crock-poten på varmhållning medan vi handlade mat, så totaltiden kanske blev 4½ timmar. Nu är det bara att googla efter fler recept.
Efter middagen tog jag och Lars ett bad i spabadet. Det var rätt rått och kallt i luften pga dimman från havet så det var underbart skönt att sjunka ner i badet. Och efteråt har man sån härlig värme i kroppen, inte sån där otäck som när man svettas, utan bara varm och mysig. Det är riktig vardagslyx med ett spabad. Jag är så nöjd och glad att vi tog beslutet att köpa ett.
Jag har bara kortison kvar för fem dagar. Trodde jag hade ett till uttag, men det har jag inte. Jag pratade ju med en sköterska förra veckan om hur jag ska göra med kortisonet, om det är rätt dos att fortsätta med. Hon skulle kolla med läkare och återkomma, men det har hon inte gjort. Kanske hon inte fått tag på läkaren, han är ju bortrest. Men hur som helst, jag måste ju vet hur jag ska göra. Jag får ta och ringa till mottagningen imorgon.
Imorgon är det prick en vecka till röntgen och läkarbesöket där jag förhoppningsvis får "domen" på riktigt. Oj oj! Det kändes så avlägset men nu är det nästan här. Jag pendlar mellan en massa känslor. Jag är förväntansfull och rädd samtidigt. Hoppas veckan går fort.
Strax efter att jag gick ut rullade en kall dimma in från havet. Det var ju onödigt. Men det var ok ändå när man är ordentligt klädd. Frisk luft är aldrig fel. Jag och stora sonen både krattade och sopade runt hela tomten. Vi har ju en hörntomt så det är en rejäl sträcka. Skönt att ha det gjort. Det kändes bra med kroppsarbete. Jag har dock inte alls samma ork som förut eftersom jag är så muskelsvag. Jag får ta det in min egen takt. Lilleman kom hem från cykelturen och åkte till Birsta med två polare. Tänk att han är så stor att han gör sånt nu. Nu ska vi ta en sen lunch och kaffe sen ska vi veckohandla vilket vi alltid gör på söndagar .... Veckohandling - check. Ätit middag - check. Fläskytterfilén i Crock-poten blev väldigt god. Men det godaste av allt var faktiskt den röda löken i skyn. Mums! Så smidigt att laga mat på det här sättet. 4 timmar tog det, eller i och för sig stod Crock-poten på varmhållning medan vi handlade mat, så totaltiden kanske blev 4½ timmar. Nu är det bara att googla efter fler recept.
Jag har bara kortison kvar för fem dagar. Trodde jag hade ett till uttag, men det har jag inte. Jag pratade ju med en sköterska förra veckan om hur jag ska göra med kortisonet, om det är rätt dos att fortsätta med. Hon skulle kolla med läkare och återkomma, men det har hon inte gjort. Kanske hon inte fått tag på läkaren, han är ju bortrest. Men hur som helst, jag måste ju vet hur jag ska göra. Jag får ta och ringa till mottagningen imorgon.
Imorgon är det prick en vecka till röntgen och läkarbesöket där jag förhoppningsvis får "domen" på riktigt. Oj oj! Det kändes så avlägset men nu är det nästan här. Jag pendlar mellan en massa känslor. Jag är förväntansfull och rädd samtidigt. Hoppas veckan går fort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar