Dag 20 - det är faktiskt mig det händer!
 

Det är mycket tråkigt som händer i världen. Stora katastrofer som drabbar många och mindre katastrofer som händer enskilda personer. Man läser i tidningar och på sociala medier, man ser på nyheterna, pratar med arbetskamrater, vänner och grannar. När man får veta så är man empatisk, man lider med de som drabbas och kan erbjuda tröst, hjälp och stöd och vad som nu behövs.  Man är ledsen, chockad och arg. Men i all känslostorm finns även en känsla av lättnad. Vad skönt att det inte är jag!

Jag tror de flesta känner så. Jag har då själv gjort det. Man tror inte att man själv en dag ska vara den som det faktiskt handlar om, stjärnan i showen liksom. Jag hade då gärna stått över den här huvudrollen. Ibland kommer en känsla av orättvisa över mig. Varför jag? Sen får jag dåligt samvete över att jag tänker så för det är väl aldrig rättvist att någon drabbas av sjukdom eller annan olycka. Men samtidigt...om man rökt hela livet och får KOL så finns det en orsak. Det är mer rättvis att det drabbar den som rökt hela livet än den som aldrig rökt en cigarett. Och för att klargöra, jag tycker inte att vissa förtjänar sjukdom, bara att det är lättare att acceptera om det finns ett samband/orsak som går att "ta på", som kan förklara det där "varför jag?" som man ältar.

 

På lunchen tog jag mig tid att ringa runt till försäkringsbolagen. Jag har tyvärr ingen sjukförsäkring. Synd för det hade ju varit bra nu. Jag har dock ett betalskydd genom banken. Där får jag en liten summa utbetalt i 1 år om jag är sjukskriven mer än en månad. Om jag nu inte skulle överleva det här så har jag livförsäkring både på banken och genom facket. Det känns jättebra. Jag vill så gärna att min familj kan bo kvar i vårt hus. Sen kan man kolla på fonder. Jag ska ta tag i det när jag vet mer om operation och sjukskrivning osv.

Titta vad jag fick av en arbetskompis, en kopia av "Last night of the Proms". Åh vad glad jag blev! Så himla gulligt!

Jag har länge tänkt göra en rätt jag älskade när jag var liten, nämligen blodpannkaka. För nån månad sen köpte jag fryst nötblod som har legat i frysen sen dess. Idag kände jag att det var dags så blodet fick tina tills jag kom hem. Det här är ingen rätt för den lätt äckelmagade för det ser ju ut som en slaktplats när man steker pannkakorna. Men jag är inte det så det gick hur bra som helst. Åh mums vad gott det blev! Vi åt stekt fläsk och nykokt lingonsylt till.