Dag 376 (231) - möten, ont och Vikings
En natt till med hyfsat bra sömn. Jag tog det säkra före det osäkra och drack inte vin till maten igår på logen (tog istället ett glas i baren innan mötet). Alkohol för nära sänggången fungerar inte bra för mig eftersom jag sover så dåligt då och sömnen är viktigare än vin. Ute är det plusgrader och därför superhalt. Den packade snön är som is. Det är verkligen en konstig....nä jag ska inte säja det :)
Idag var en mötesdag på jobbet. Möte på förmiddagen och möte på eftermiddagen. Jag är med i egenskap av områdesspecialist från verksamheten i ett gränsöverskridande projekt. EU-kommissionen har lagstadgat att information om gränsöverskridande fusioner och filialer ska distribueras genom en central portal som är gemensam för alla länder i EES-området. Tänk att alla länder har kommit överens om den tekniska lösningen. Otroligt va? Vi ska sjösätta en del nu i februari för att hinna åtgärda eventuella brister innan det blir skarpt läge i sommar. Snart är det dags för acceptanstest och det ska jag göra med hjälp av några fler. Det är väldigt intressant och min stackars hjärna får gå på högvarv. Men det går riktigt bra om jag inte får för många bollar att hantera samtidigt.
På lunchen gick jag och två arbetskompisar till ESA för att äta sushi. Där satt vi två arbetskompisar från andra team och väntade på mat. Vi satte oss med dem och hade en väldigt trevlig lunch tillsammans. Solen sken och det droppade från taken. Det är vår i luften. Oj oj, det är egentligen för tidigt att känna vårkänslor. Det lär bli bakslag. Rätt som det är blir det minus 20 grader. Men äh, lika bra att passa på att njuta av dagen. Carpe Diem!
Idag var bussen hem mer än full. Jag fick ingen plats att sitta. Hade jag tänkt efter ordentligt så hade jag väntat på nästa buss. Nu fick jag stå. Och för första gången sen jag började åka buss så var det en riktigt otrevlig upplevelse. Det var så ont om plats att det nästan inte gick att hålla i sig. Busschauffören körde väldigt stötigt. Hastiga inbromsningar och plötsliga accelerationer. Det gick som stötar genom ryggen och jag blev jätterädd. Ett ögonblick kände jag ren panik, men sen andades jag djupt och koncentrerade mig på att försöka hålla mig fast så bra jag kunde och följa med i de plötsliga rörelserna. Det var riktigt obehagligt och jag var väldigt lättad när jag steg av bussen.
När jag kom hem satte jag igång en baconinlindad köttfärslimpa i ugnen. Jag hade tänkt gå in på ICA på väg till bussen men hindrade mig i tid och tänkte att nej, jag har säkert något hemma. Och det hade jag. Skönt att få göra sig av med lite ut frys och kyl. Sen tog jag en kopp Chai-te och satte mig i soffan med värmedyna på ryggen. Jag stack armen bakom värmedynan så jag kunde värma den samtidigt. Ont, ont, ont. Utan någon egentlig orsak. Sen kom stora sonen hem och undrade hur det var fatt med mig. Han undrade om jag behövde hjälp och det gjorde jag. Han kopplade in min värmekrage också. Så satt jag när Lars kom hem. Han skämtade med mig och undrade om jag inte behövde mer värme än så. Sen dukade han och kokade pasta och ärtor medan jag satt med värmedynorna och väntade att det skulle bli bättre. Det blev det till slut. Jag har den sista tiden märkt att värme hjälper mer än tidigare. Tidigare var det skönt med värme och visst lindrade det värken, men det tog inte bort den. Nu gör den det. Ibland ganska fort och ibland tar det lång tid. Inte allt, men mer än förut. Det tycker jag bådar gott.
Köttfärslimpan blev jättegod, saftig och smakrik. Tänk vad bra det kan bli när man bara hittar på en rätt med det man har hemma. Receptet kommer på IngelaC Kök inom kort. Efter maten åkte jag och Lars och hälsade på brorsan med familj. Full fart på T och Lilla T som vanligt. Vi drack kaffe/te och åt kakor *mums*. Nu är Lars T:s favorit. Lite ledsen är jag allt att komma som nummer två, eller är det kanske nummer tre för Lilleman är ju väldigt poppis hos T. Lilla T travade runt så duktigt. Han har gått sen han var 10 månader. Där fick vi en energikick.
När vi kom hem tittade vi på gårdagens avsnitt av "Sveriges Mästerkock". Dagens avsnitt får vi se imorgon eller till helgen för sen såg vi senaste avsnittet av "Vikings". Och jag säger bara - Shit vilket avsnitt (säsong 4 avsnitt 18). Sen säger jag inte mer....förutom att Gustav Skarsgård är sjukt bra. Floki är en riktigt badass-karaktär. Så sjukt bra!
Idag var en mötesdag på jobbet. Möte på förmiddagen och möte på eftermiddagen. Jag är med i egenskap av områdesspecialist från verksamheten i ett gränsöverskridande projekt. EU-kommissionen har lagstadgat att information om gränsöverskridande fusioner och filialer ska distribueras genom en central portal som är gemensam för alla länder i EES-området. Tänk att alla länder har kommit överens om den tekniska lösningen. Otroligt va? Vi ska sjösätta en del nu i februari för att hinna åtgärda eventuella brister innan det blir skarpt läge i sommar. Snart är det dags för acceptanstest och det ska jag göra med hjälp av några fler. Det är väldigt intressant och min stackars hjärna får gå på högvarv. Men det går riktigt bra om jag inte får för många bollar att hantera samtidigt.
På lunchen gick jag och två arbetskompisar till ESA för att äta sushi. Där satt vi två arbetskompisar från andra team och väntade på mat. Vi satte oss med dem och hade en väldigt trevlig lunch tillsammans. Solen sken och det droppade från taken. Det är vår i luften. Oj oj, det är egentligen för tidigt att känna vårkänslor. Det lär bli bakslag. Rätt som det är blir det minus 20 grader. Men äh, lika bra att passa på att njuta av dagen. Carpe Diem!
Idag var bussen hem mer än full. Jag fick ingen plats att sitta. Hade jag tänkt efter ordentligt så hade jag väntat på nästa buss. Nu fick jag stå. Och för första gången sen jag började åka buss så var det en riktigt otrevlig upplevelse. Det var så ont om plats att det nästan inte gick att hålla i sig. Busschauffören körde väldigt stötigt. Hastiga inbromsningar och plötsliga accelerationer. Det gick som stötar genom ryggen och jag blev jätterädd. Ett ögonblick kände jag ren panik, men sen andades jag djupt och koncentrerade mig på att försöka hålla mig fast så bra jag kunde och följa med i de plötsliga rörelserna. Det var riktigt obehagligt och jag var väldigt lättad när jag steg av bussen.
Köttfärslimpan blev jättegod, saftig och smakrik. Tänk vad bra det kan bli när man bara hittar på en rätt med det man har hemma. Receptet kommer på IngelaC Kök inom kort. Efter maten åkte jag och Lars och hälsade på brorsan med familj. Full fart på T och Lilla T som vanligt. Vi drack kaffe/te och åt kakor *mums*. Nu är Lars T:s favorit. Lite ledsen är jag allt att komma som nummer två, eller är det kanske nummer tre för Lilleman är ju väldigt poppis hos T. Lilla T travade runt så duktigt. Han har gått sen han var 10 månader. Där fick vi en energikick.
När vi kom hem tittade vi på gårdagens avsnitt av "Sveriges Mästerkock". Dagens avsnitt får vi se imorgon eller till helgen för sen såg vi senaste avsnittet av "Vikings". Och jag säger bara - Shit vilket avsnitt (säsong 4 avsnitt 18). Sen säger jag inte mer....förutom att Gustav Skarsgård är sjukt bra. Floki är en riktigt badass-karaktär. Så sjukt bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar