Dag 361 (216) - snösmocka, värk och remiss till magnetröntgen

Idag är det jobbet som gäller. Det känns helt ok, ja rätt kul faktiskt. Jag gillar att vara ledig och kunna sova länge och slappa och göra vad jag känner för, men bara till en viss gräns. Jag behöver jobba för att må bra, verkligen. 

Det har fortsatt snöat i natt. Jag sov oroligt och vaknade flera gånger. En gång vaknade jag av snöplogen. Jaha, då vet man vad man ska göra på morgonen då! När så morgonen kom så snöade det fortfarande. Vi drog på oss täckbyxor och täckjackor, mössa och vantar och gav oss ut i yrsnön. Efteråt var jag varm som bara tusan. Jag drog ut på duschandet så länge jag kunde men till slut var jag tvungen. Och såklart eftersvettades jag big time efter duschen. Nu när jag i princip konstaterat att det är klimakteriet för börjat...förklimakteriet är väl den korrekta termen...så kan jag även helt krasst konstatera att det inte kunde ha kommit på en olämpligare tid i livet. De flesta som får värmevallningar och svettningar kan öppna fönster, duscha kallt eller liknande. Men inte jag. Jag får ju tusan så ont om jag gör det. Sjukt orättvist. Mina prövningar är väl inte över helt enkelt *suck* men då får man väl ta till humorn då... 

Ja där fick jag som liksom längtade till jobbet. Jag har haft häcken full hela dagen och för det första stressat för mycket (mitt eget fel) och för det andra har det varit för kallt på jobbet så morgonens känsla av värme förbyttes i isande kyla. Och vad händer då? Jo värken kommer som ett brev på posten. Trist och tråkigt och ont *ynk, ynk*. Jag tycker synd om mig själv. Och jag tycker synd om mina medarbetare som ska behöva stå ut med mig och mitt elände. Ibland har jag så ont att jag blir grinig och får dåligt tålamod. Lite så var det på eftermiddagen idag. Jag försöker dölja det så gott jag kan för jag är så less på att vara den svaga länken, och det ska inte gå ut över andra. Men till slut får jag ge in för värken och erkänna inför de andra att jag inte mår bra just nu. Tur att det var nära hemgång.  

När jag kom hem möttes jag av en välkommen syn. Gården var skottad. Först blev jag förvirrad och tänkte att det inte hade snöat något mer sen i morse. Jag fick liksom inte ihop det. Men när jag kom in berättade Lilleman att han hade skottat. Det är så himla fint av honom. Det är inte ett litet jobb det för vår gård är rätt stor. Det hade kommit runt en decimeter snö efter att jag och Lars skottat. Det syns inte så bra på bilden, det man ser är bara en liten del av gården. 

Jag har fått brev från Karolinska sjukhuset. Det var ett brev som angav att min läkare begärt att jag ska få göra en ny magnetröntgen i mars. Jag ska liksom förra gången få göra röntgen här i Sundsvall på grund av att de har så långa väntetider. Det är helt ok för mig, då slipper jag resa till Stockholm enkom för att göra en röntgen. 

Vi fikade te och limpmackor sen försvann Lilleman in till sitt rum. Jag bytte till myskläder och satte mig i soffan med den nya värmedynan som jag fick i julklapp. Det är en elektrisk värmedyna för skuldror och nacke, formad som en krage. Det var jätteskönt. Jag kan verkligen rekommendera den till de som har ont eller är trötta i skuldror och nacke. Kanske jag ska ta med den till jobbet? Den vore bra för många på mitt jobb. Vi som sitter vid en dator hela dagen får ofta ont i det området. Nu skulle jag bara behöva en värmedyna för armen. Finns det någon formad som en tub mån tro?

Gissa vad som hände? Jag somnade i soffan. Det var ingen hög odds på det. Under en fleecefilt och katten bredvid mig. Jag sov tills telefonen väckte mig med sin irriterande och höga ton. Normalt sett är det en helt vanlig ton, men nu sov jag så gott och då den väckte mig kändes det som alldeles för högt. Det var en telefonförsäljare. Mäh! Men ja ja det var väl ändå dags att vakna. Lars och stora sonen kom hem strax därefter. Jag var fortfarande halvt sovande, frusen och hade ont, men inte lika ont som tidigare. Det tog i alla fall ett tag innan jag kände mig redo att börja med maten. Vi lagade mat tillsammans. Det blev lite av varje - potatiskaka från nyår, prinskorv, kalkonkassler, miniröst och morotsstuvning. Efter maten satte vi oss i vardagsrummet och pratade lite. Sen undrade jag om vi kanske skulle se en film - ingen hög odds på den frågan heller. Lilleman föreslog "the Martian" och det var vi andra med på. Jag kokade te. Den här gången blev det julte från Harrods. Och så poppade jag popcorn för det gillar alla av manligt kön i min familj. Och tårtan från igår åt vi också. Vilken fest.  Filmen är jättebra. Vi har såklart sett den tidigare men alla i familjen gillar rymdfilmer och den här är verkligen värd att ses flera gånger. Kul är att Matt Damon som är huvudkaraktären och hon som spelar kaptenen båda är med i "Interstellar" som är en ännu bättre rymdfilm. Hur som helt. Den här filmen har fått en hel del dåliga recensioner på IMDB, men det bryr jag mig inte om. Den är spännande och förvånansvärt rolig. 

Jag satt med min värmedyna...nä jag ska faktiskt kalla den för värmekrage...nåja jag satt med min värmekrage och fleecefilt under filmen och värken släppte långsamt. Men i armen satt värken kvar ändå. Det är inget att göra åt. Hoppas att det är bättre imorgon. Tyvärr ska det komma en "köldsmocka" imorgon. Köldsmocka är nyheternas nya namn för köldknäpp. Först kom snösmockan och nu kommer köldsmockan. Min väderapp säger mellan minus 19 och 23 imorgon. Hu, det är kallt! Hur ska jag klä mig för att inte få infernalisk värk? Hmmm... tur att vi slutar samma tid imorgon för då kan Lars komma och hämta mig på jobbet med varm bil.