Dag 373 (228) - stress?

Natten blev bättre än jag befarat. Tröjan hjälpte mig. Jag gillar inte att ha kläder på mig när jag sover, men jag får nog bara gilla läget på den punkten. Känns lite som ett i-landsproblem när man jämför med hur uselt jag sov förut, då när jag vred och vände mig i olidlig smärta mest hela natten. Den värk jag har nu är nog så irriterande och obehaglig, men den är ingenting om man jämför med hur det var förut. Konstigt ändå hur man vänjer sig vid det "nya normala".  

Det känns kallt ute trots att termometern bara visar minus fem grader. Skönt att ha täckkjolen men jag ångrar att jag inte tog överdragsbyxorna istället för nu blåser det isande vindar på smalbenen. *Burr* Men jag åker bil till jobbet så jag ska inte klaga egentligen.

Idag var vi halva skaran på jobbet. En tjej är sjuk, en vabbar och en är utomlands. Det är kännbart eftersom vi är en sådan liten grupp, men ingen kan ju rå för om de måste vara hemma och semester har alla rätt att ha. Inget snack om den saken! Vi som jobbade harvade på bäst vi förmådde. Kön har växt sig lite för lång för att det ska kännas helt bra. Jag skulle gärna vilja vidareutbilda några av tjejerna men när ska det finnas tid till det när all tid går åt till handläggning och diverse projekt? Kanske det blir en lugnare period framöver. Idag kom två tjejer som ska praktisera hos oss i tio veckor. De studerar till att  bli paralegals och då passar det ju bra att praktisera på en myndighet. Jag och tre till kompetensområdesansvariga tog med dem ut på lunch på Invito. Jag åt ugnsstekt sej med potatismos. Det var riktigt gott, men remouladsåsen fick de behålla för den var "nasty". 

På slutet av dagen fick jag värre ont. Stress? Jag försökte att inte stressa och varierade hur jag satt och jag stod dessutom däremellan. Men ibland är det som förgjort ändå. När jag tog medicinen tog jag även två långtidsverkande alvedon eftersom jag hade ont i ryggen också. När jag gick mot bussen var det med tunga steg. Ibland känner jag mig som 150 år gammal. Det hade blivit kallare, minus nio när jag gick till bussen. Det kändes minsann. Jag missade precis bussen men det gjorde inget för den var överfull. Jag smet in på ICA och köpte grädde (iMat) eftersom den tog slut igår. Sen kom jag fram till busshållplatsen precis när nästa buss kom in. Jag fick sittplats, det gäller att komma ombord i tid. Jag erbjuder alltid min plats till de som behöver den, men idag kunde jag sitta för det var mest skolungdomar som kom på efter mig. 

När jag kom hem satte jag igång mat i Crock-Poten direkt eftersom den ska puttra på i några timmar. Det är ett nytt recept så jag vet inte hur lång tillagningstid det blir. Jag hoppas att det blir klart så vi kan äta middag i vettig tid....det hann bli klart men resultatet var så där. Jag använde fläskytterfilé och den blev lite torr. Jag gjorde dock sås av skyn och då gick det bra att äta köttet. Men lite besviken var jag. Jag vet egentligen inte varför jag fortsätter köpa fläskytterfilé för det är inte precis mitt favoritkött. Det är ofta bra pris, det är väl därför. Ja ja, ibland blir det bara "ok" och det får man leva med. Det är i alla fall lagat med kärlek! Under middagen pratade vi om geografi. När vi ätit klart visade Lilleman en webbsida de använder på skolan. Den heter  "Seterra". Vi testade våra kunskaper om länderna i Europa. De där länderna som hette Jugoslavien när jag gick i skolan har jag väldigt svårt att placera, och även vissa östeuropeiska länder. Men jag kom god tvåa efter Lilleman. Vad roligt det var!