Dag 478 (333) - utedag

Jag sov gott men vaknade ännu en gång strax före halv sju. Men för sjutton gubbar, varför vaknar jag så tidigt varje morgon? Jag lade mig vid halv två - kvart i två igår och har definitivt inte sovit länge nog. Nä, somna om. Och det gjorde jag, men sådär i halvt dvala som tidigare morgnar. Ja ja, bättre än ingenting. När jag vaknade låg jag kvar i sängen och spelade spel på mobilen ett tag. Skönt att bara slappa ett tag. Ute skiner solen och det är sju grader i skuggan. Det kommer att bli varmare framåt dagen, det märks. Det är sommarkänsla i luften även om det inte är sommarvärme. Det är så trevligt att äta frukost i lugn och ro. Ljuset ute gör att själen sjunger. 

Jag mådde prima på morgonen. Med tanke på att det blev en hel del vin igår så är det märkligt att jag mådde så bra. Men jag drack mycket vatten och dansade, både på golvet och sittdansade på stolen. Det var nog det som gjorde susen. Lite ont i halsen och hes röst. Men det är nog ingen bacillusk utan resultatet av allt sjungande igår. Skönsjungande...he he...nja det skulle jag nog inte kalla det. Men det är kul att sjunga även om man inte har någon vidare sångröst att tala om. Värken är på medelnivå. Lite mer än i går. Det funkar, men är inte kul. Det är värre den här helgen än förra. Jag höll koll för att se om det är så att jag mår bättre på helgerna när jag är hemma än på vardagarna när jag sitter på kontoret. Det verkar inte så. Är det slumpen? Bra dagar varvas med dåliga dagar. Bra nätter varvas med dåliga nätter. Jag har sagt det förut men säger det igen. Jag har ingen aning om hur jag ska kunna fungera när jag börjar jobba heltid. Jag har hela tiden tänkt att det kommer att lösa sig men ju närmre jag kommer "domedagen" ju nervösare blir jag. Jag har svårt att se att jag ska kunna bli så pass mycket bättre på en månad att jag hipp som happ klarar av heltid. *suck* Jag tror inte jag blir beviljad ytterligare sjukpenning. De ville ju inte ge mig sjukpenning vid halvårsskiftet och jag tror inte att Försäkringskassans doktorer har ändrat sig på den punkten. Min handläggare kunde flytta fram tidpunkten för bedömning på annan grund. Den punkten är egentligen efter ett halvår men på grund av mitt brev kunde hon flytta fram tidpunkten till ett år. Det är den andra juni det. Ett år sen operationen. *suck igen* Den tiden den sorgen, jag ska inte grubbla över det nu. Men jag ska ringa min handläggare innan tiden går ut. Jag vill i alla fall höra om det finns något jag kan göra för att förlänga sjukskrivningen...om det behövs. Jag kanske blir mirakulöst frisk, vem vet! Tiden har verkligen flugit iväg. Vart har den tagit vägen?

Mitt på dagen satt jag och tyckte synd om mig själv eftersom jag var så varm och svettig. Dessa plötsliga värmevallningar är jättejobbiga. De kommer oftare nu och jag funderar på om det är Cymbaltan för läkaren sa att det var en vanlig bieffekt. Sen ryckte jag upp mig och gick ut i trädgården. Lars var redan uppe och grävde upp stubben vi eldade på igår. Grabbarna gick också ut. Först fixade jag fika, kaffe och kakor i solskenet. Härligt. Fika smakar ännu bättre ute. 

Det blev varmare och varmare ute men jag ville inte ta av mig fleecejackan eftersom jag var rädd att få värk av blåsten. Jag krattade och rensade bort döda pinnar i häcken. Jag slet och drog och svettades som en gris. Jag jobbade som en galning och körde helt slut på mig. Bra. Det är så jag vill ha det. Pina kroppen, tvinga den att jobba hårdare och hårdare. Värken sjönk undan till en "behaglig" nivå. Fåglarna sjunger, solen värmer och livet känns helt plötsligt helt rätt. Fullständig harmoni. Jag har inte kunnat jobba ute ordentligt på två år och nu kliar det i fingrarna. Vi var ute hela eftermiddagen tills det var dags att tänka på middag. Jag stekte köttfärsbiffar, kokade nypotatis och gjorde sås av stekskyn. Det blev en väldigt god middag. Maten smakar dessutom extra bra efter ett rejält arbetspass. 

Efter middagen satte jag mig i soffan för att läsa. Jag hade ont i nedre delen av ryggen och satt därför med värmedynan och filt. Plötsligt vaknar jag. Hoppsan jag hade visst somnat. Jag var helt slut. Energin var på noll. Jag orkade inte ens gå upp ur soffan utan satt kvar en lång stund. Sen släpade jag mig upp ur soffan och kokade en kopp Chai-te. Jag hade fortfarande ont i halsen. Är det en "bug" ändå? Vi får se imorgon. 

Jag och Lars tittade på "Mästarnas mästare" och "Dateing naked" som vi missade igår. Efter en tuff dag i trädgården känns det helt ok att bara slappa framför tv:n. Men en sån bra dag det här har varit. Även fast jag hade lite för mycket ont i förmiddags och att jag fick ont i ryggen på kvällen. Ryggen förresten, jag har ont lite här och där. Det märks att jag är otränad. Det är en positiv smärta, förutom den i ryggen för den är superjobbig.