Dag 489 (344) - dålig början, men bättre slut. Norska Rebeckasystrar på besök

Jag vaknade av att det strilade vatten ner i dagvattenbrunnen utanför vårt sovrumsfönster. Det regnar tydligen, eller har regnat i alla fall. När jag steg upp och drog upp rullgardinen möttes jag av en dyster grå himmel. Vilken skillnad från de soliga morgnar vi är vana vid. Men regnet hade slutat, det är ju positivt.

Jag har sovit oroligt och vaknat flera gånger. En sån där natt när varken kudden eller täcket är skönt och man inte hittar någon bra sovställning. Jobbigt. Tur att sådana nätter är tunnsådda nu för tiden. Jag var verkligen inte på vidare bra humör. Dessutom hade jag rätt ont i armen och ännu mer ont i den där punkten ovanför skulderbladet. Massagen igår satte väl igång processer i kroppen antar jag. Jag smörjde punkten med liniment. Skrotmorgon - fast det är ju fredag och det är underbart.

Direkt på morgonen så önskade jag att jag skulle vara hemma på kvällen. Mysdress, ett glas vin, smågodis och en film i biorummet. Men det blir inte så eftersom jag ska på middag med Rebeckasystrarna ikväll. Vi får besök från vår vänloge i Norge. Det kommer säkert att bli jättetrevligt, det har jag ingen anledning att tveka på, men just då på morgonen då kändes det lite tungt.  

Solen tittade fram på förmiddagen men det blåste kallt från havet. På radion sa de att det var den kallaste våren på 70 år. I Uppsala hade de haft minusgrader under natten. Fy för den lede! Jag har fortfarande ont i vänster öra och lock titt som tätt. Jag tror att trumhinnan brast på flyget. I halsen är det en liten illvillig bacill som sitter och killar och inte ger sig. Jag blir liksom aldrig riktigt sjuk men inte heller riktigt frisk. Äh...

Jag måste berätta att jag tycker att min nuvarande placering på jobbet är bra. Det tog någon dag att vänja sig men nu tycker jag att den är mycket bättre än den förra. Och då har jag bara flyttat tvärs över rummet. Jag tycker att det är lugnare och tystare än förut. Jag har mer arbetsro. Det är superskönt. Ljudet från byggarbetsplatsen kommer jag att vänja mig vid. Det är redan bättre än det var i tisdags.

Dagen segade sig fram. Till slut fick jag så lov att ta en Alvedon på grund av värken i örat. Den gör mig grinig, värken alltså inte alvedonen. Jag skäms en smula över det eftersom det här är en fis i rymden i jämförelse med den värk jag haft och fortfarande har ibland. Mitt i mitt surande påminde en arbetskompis mig om att det var fredagsfika idag. Jaaaa! Det var massor att välja mellan och jag stod som åsnan mellan hötapparna och valde en lång stund. Till slut bestämde jag mig för Gino. Varm frukt med vitchoklad mmmmmm! Det satt som en smäck i magen och jag blev omedelbart på bättre humör. Ja kanske var det alvedonen som kickade in också. Men så är det, mitt dåliga humör varar inte så länge och är lätt att åtgärda.

 



På vägen hem höll jag ännu en gång på att få värmeslag. Ska det vara så här varje dag? Jag riktigt kokade - igen. Så av med alla kläder när jag kom hem - igen. Och på med myskläder... fast det gör jag ju varje dag så det är ingen skillnad. Den stora skillnaden är att jag får så mycket mer tvätt på grund av de här värmevallningarna. Jag fick så lov att vänta tills temperaturen gått ner till normal igen, sen lade jag mig på soffan med katten och tog en tupplur. När jag vaknade kändes det bättre. Fast den där irriterande värken jag får på grund av växlingarna mellan varmt och kallt var såklart väldigt närvarande. Jag duschade länge och skrubbade kroppen ordentligt även fast den vänstra sidan protesterade. Efter en rejäl insmörjning var det mycket bättre. Så ja, nu började jag känna mig redo för kvällens bravader. Bravader och bravader förresten. Jag tror inte det blir klackarna i taket utan rätt lugnt och trevligt. Jag ser fram emot det. Morgonens trötthet och surhet är borta som tur är. Fika, tupplur och en dusch, det är medicinen det.


Stora sonen skjutsade ner mig till logen - kanske fel att säga logen, kanske jag ska säga lokalen där logen har sitt tillhåll? Nä det låter som om det är en rövarkula. Äh jag säger logen och så får man förstå att jag menar det hus där mina Rebeckasystrar har sina möten. Nåja, det var några systrar där redan. Fler droppade in allt eftersom tiden gick. Vi var inte så många, inte med tanke på hur många systrar vi är i logen. Hur kommer det sig att det inte var fler där? Alla kan ju inte ha varit bortresta eller upptagna med annat. Har man inte prioriterat det? Var finalen i Let´s dance viktigare? Ja ja, var och en gör sitt eget beslut men personligen tycker jag att det var lite pinsamt att vi var så få där. Hur som helst. De norska systrarna kom och jag passade på att välkomna dem alla med en kram eller handslag.  Tre av dem har jag som Facebookvänner sen vårt besök i Trondheim för två år sedan så de var extra kul att träffa. Jag slog mig ner med två av dem och bjöd dem på ett glas vin. Sen minglade jag vidare innan det var dags att gå in i matsalen. Vid bordet satt vi varannan svenska och norska. Jag hade norskor jag inte kände sen tidigare vid bordet. De var väldigt trevliga och innan middagen var över var jag Facebookvän med tre av dem. Den fjärde hade inte Facebook. Vilken trevlig kväll det var! De systrar som prioriterade bort kvällen borde ångra sig för det var supertrevligt. Jag ser verkligen fram emot logemötet och middagen imorgon. De norska systrarna är jättetrevliga att umgås med, verkligen lättsamma och glada. 

Värken under kontroll under kvällen. Jag höll noga koll på drag. Det var inte lika kallt i matsalen som det brukar vara.