Dag 479 (334) - lite hängig men solen värmer gott

En lite orolig natt, men inte så mycket värk som tur var. När jag  vaknade hade jag fortfarande lite ont i halsen och en allmän känsla av olust, lite sådär så det kryper i kroppen och man känner sig ur synk. Skrot också. Jag vill INTE bli förkyld. Det är aldrig kul att vara förkyld men extra trist när man ska resa bort. Ok, jag ska ju inte långt precis men ändå. Jag vill ju ha kul och trevligt med de andra brudarna och inte känna mig hängig. Men ute lyser solen och det är åtta grader varmt. Härlig morgon ändå. 

På jobbet fick vi lite bekymmer eftersom den nya tjejen inte har någonstans att sitta innan vi får våra nya platser till veckan. Hon har kunnat sitta på en plats i min fyrklöver där en handläggare vart bortrest, men nu har hon kommit tillbaka. Min chef kom på att en annan arbetskompis är borta den här veckan, men hon sitter en bit ifrån oss som gör fusioner. Jag tycker det är viktigt att den nya handläggaren sitter tillsammans med andra som gör samma ärendetyper så jag erbjöd henne min plats och så satte jag mig på den lediga platsen. Ja det löste sig ju smidigt ändå...eller? Vad förvånad jag blev när det inte fanns något tangentbord på platsen jag skulle sitta på. Och jag kunde inte ta med mitt eftersom den nya tjejen inte fått med sig sitt när hon flyttade till oss (hon packade inte sina saker själv eftersom hon var ledig då). Hon ville ha sitt eget eftersom det är specialbeställt till henne men kunde inte ta det direkt eftersom tjejen som satt på hennes gamla plats jobbade för fullt. Men jösses! Hennes förra chef skulle se till att få ett nytt och byta ut mot. Jaha, bara att vänta då. Tur att jag hade möten på förmiddagen.  Efter lunch fick jag mitt tangentbord och kunde äntligen starta datorn.

Min jurist A var med på ett av mötena och vi kom att prata om att min sjukskrivning snart tar slut. Hon kom på en bra idé, att jag skulle kunna jobba hemifrån del av dag eller någon dag i veckan. Så som till exempel jurister och de från kommunikationsavdelningen kan göra vid behov. Jag skulle behöva en laptop i så fall, men det är väl inte helt omöjligt. Jag tog upp det med min chef och han var försiktigt optimistiskt. När jag sen sprang på vår avdelningschef så passade jag på att fråga henne och hon sa att hon inte såg något principiellt hinder mot det. Men allra först ska jag kontakta min handläggare på Försäkringskassan. Jag måste planera, jag kan inte bara hoppas och be om att jag helt plötsligt är fri från värken om en månad. Vi får se.

Mot eftermiddagen kände jag mig mosig och hade ont i halsen. Inte roligt alls. Det var skönt att sluta och ta bussen hem. Det var väldigt varmt ute. Jag funderade på att lägga mig och vila när jag kom hem men vädret lockade till att vara ute så jag kombinerade de två. Jag vilade ute helt enkelt. Solen värmde skönt men det var tyvärr stundvis blåsigt så jag hade fleecetröja och filt på för att inte bli kall. Att halvligga och blunda med ansiktet mot solen är så härligt. Hela världen blir orange bakom ögonlocken. Ljudet av fågelsång och vindens susande. Jag somnade såklart. 

På kvällen hade jag fortfarande ont i halsen och kände mig lite "under the weather". Det är bara lite, men nog för att reta mig. Tråkigt. Jag VÄGRAR bli sjuk! Annars har nervsmärtan har varit på hanterbar nivå under hela dagen. 

En kul grej - övermästaren på logen ringde och undrade om jag kunde ställa upp som hennes medhjälpare imorgon. Jag är väldigt ärad att hon tänkte på mig. Jag känner mig ödmjuk inför uppgiften.