fredag 19 maj 2017

Dag 496 (351) - börjar med en helvetes natt men avslutar med sol och vin


Men jösses vilken skitnatt Jag kan tydligen inte ens tänka tanken att "nu vänder det" utan att det går käpprätt åt skogen. Först och främst så var det helt omöjligt att somna. Jag vred och vände på mig i en hel evighet. Vid ett på natten fick jag så lov att ta på mig den kära långärmade t-shirten för då var det som om hela kroppen brände och isade på samma gång. Det gick inte att ligga under täcket för då svettades jag. Och det gick inte att ligga utan täcke för då frös jag. Det pirrade och stacks och killade i huden så jag höll på att bli tokig. Det är inte smärta men likväl överdjävligt jobbigt. Det är som om man skulle ligga i en myrstack och tusentals myror kilar över kroppen och bits. Kliade jag så blev det värre.
Vissa gånger kan det kännas lite bättre om jag smörjer in kroppen med hudkräm, men inte när det är så kraftigt som det var i natt. Det gick inte att lindra. T-shirten gjorde i alla fall att jag kunde ligga med armarna utanför täcket. När sömnen väl kom var den väldigt orolig. Mot morgonsidan vaknade jag alldeles kallsvettig. Jaha, byta lakan i kväll då. Kallsvettningarna är nästan värst för de gör att myrkrypningarna i huden blir ännu värre. Varje nervtråd signalerar "ont, ont, ont". Jag tvingade mig in i duschen. På riktigt tvingade mig. Jag fick bita ihop för att inte vråla när de första strålarna träffade huden. Det krävdes stenhård beslutsamhet för att tvåla in mig, likaså att torka sig med handduken efter duschen. Om jag inte hade haft en massagetid bokad halv tio så hade jag stannat hemma på morgonen och börjat jobba senare, men massagen vill jag inte missa så det var bara att fixa i ordning sig, äta havregrynsgröten, ta på sig ett tappert ansikte och åka till jobbet.


Ute var det tretton grader varmt och ljumma vindar. Det har nog regnat under natten för det var alldeles blött ute, eller så var det blött från gårdagens ihärdiga regnande. Himlen är täckt av ljusgrå och vita moln men jag skymtar blå himmel här och där. Solen gör tappra försök att tränga igenom molntäcket. Heja solen! Jag tänker positivt. Molnen kanske drar undan under dagen. Jag skulle så gärna vilja sitta ute i värmen och dricka ett glas vin med Lars. Känna solens stålar mot ansiktet och doften av kött på grillen. Ja tack!

Det gick faktiskt bättre än jag trott att jobba. Efter ett tag kändes det "som vanligt" igen. Värk i midjeområdet och i armen, men hanterbar värk. Jag fick välbehövlig massage. K hittade flera hemska muskelknutor på vänster sida. Jag behöver mer massage för att kunna gå in på djupet. Det är väl spenderade pengar. Får kolla om K eller C har tid inom kort.



På lunchen följde jag med en arbetskompis ut på stan. Vädret var bättre. Det var blå himmel med små vita moln. När solen kom fram var det härligt varmt, för att inte säga hett. Träden i en park var översållade av rosa blommor. Vad vackert det var mot den blå himlen. Som vanligt när jag egentligen bara tänkt vara sällskap så hittar jag kläder. Det blev en tröja med kort ärm, en tröja med trekvarts ärm och en tunika. Äh jag behöver lite nya kläder. Det var jättevarmt nu. 18 grader i skuggan men mycket varmare i solen. Vågar man hoppas på en grillning ändå? När vi kom tillbaka till jobbet var jag väldigt varm. Jag hade t-shirt, en långärmad tröja och jacka på mig, alldeles för mycket kläder för den här värmen. Jag tog visserligen av mig jackan men det var för varmt ändå. Vilken tur att jag köpte en kortärmad tröja. Den bytte jag om till lite snabbt. Skönt! 




Jag gick hem en halvtimme tidigare än vanligt för jag var så in i norden trött att jag nästan somnade vid skrivbordet. På bussen träffade jag två av Lars kusinbarn, de är systrar varav den ena bor på Skönsmon. Trevligt med en pratstund på bussen. Och bussen ja, den var helt proppfull med folk. Jag fick ingen plats att sitta men det gick bra. Chauffören körde mjukt och fint. Men det var ingen luft i bussen. Jag blev först varm sen började jag svettas. Det var rent av olidligt hett. När jag hoppade av bussen tog jag av jackan och då kändes det lite bättre. När jag kom hem bytte jag genast om till pyjamas och lade mig på sängen. Jag öppnade fönstret för att få in luft. Sen låg jag där tills jag svalnat av och drog då på mig en filt. Sen somnade jag så klart. Så skönt efter den hemska natten. Jag vaknade när Lars kom hem. Han och grabbarna fixade middag. Visserligen gillar jag att laga mat men ibland är det väldigt skönt att någon annan gör det. Det blev ingen grillning för det hade mulnat på igen. Varmt nog var det, 21 grader, men nä vi beslöt att ta det en annan gång. Medan de lagade mat så ringde doktor J.F. Oj, jobbar hon så sent på fredagskväll? Vi diskuterade mina symtom, medicin och sjukskrivning. Hon ska försöka skriva så tydligt så Försäkringskassan inte nekar mig sjukpenning. Jag hoppas verkligen hon lyckas. Sen tyckte hon att jag ska prova att ta två Cymbalta på morgonen och se hur det känns. Jag är på allra minsta dosen nu så jag ska prova att göra som hon föreslår. 

Så skingrades molnen igen. Fast då satt vi redan och åt våra fredags-tacos. Men efter middagen gick jag och Lars ut och satte oss i solen och drack ett glas vin. Bra att vi gjorde i ordning framsidan så vi kan sitta där och njuta av kvällssolen. Det var helt underbart fridfullt.
Vi satt ute ända tills solen var på väg ner och det blivit svalare. 




Början av dagen var jobbig på grund av att jag hade sovit så dåligt. Sen är det aldrig kul att börja dagen med värk. Fast det blev bättre på förmiddagen och efter att jag sovit på eftermiddagen kändes det riktigt bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar