Dag 277 (132) - en rätt bra dag

Inte vet jag om den nya medicinen hade något med det att göra men jag sov hela natten. Slump eller inte, det var hur härligt som helst. Direkt på morgonen är det dimmigt, så dimmigt att Sundsvallsbron försvinner in i dimman. Rent av magiskt. Det är minus fyra grader, kallaste morgonen hittills. När jag kommer till jobbet håller solen på att gå upp. Den färgar dimman guldgul. (Fotona är "lånade". Första är från min sida av stan och det andra är från andra sidan stan)

Jag går inte ut på lunchen idag så jag vet inte om det fortfarande är kallt ute. Istället tar jag en kopp kaffe och en bit äppelsockerkaka och kopplar av en stund innan jag återgår till jobbet. Jag har värk, men hanterbar värk, under mesta delen av dagen. Vid ett-tiden tycker jag ändå att det blivit lite värre och värmer vetekudden. Skönt att jag snart ska gå hem. Det är bra om inte värken blivit för hemsk innan jag går hem. Inte för att det blir bättre av att jag åker hem, men det är svårt att fungera på jobbet när värken tar över. 

När jag går till bilen så slås jag ännu en gång av hur fin hösten är. Naturens skiftningar är ändå underbara. Solen skiner från en klarblå himmel. Nu är det 12 grader ute nu, betydligt bättre än i morse, men dammen på baksidan är fortfarande frysen. Solen når inte dit den här tiden på året. Gräsmattan är på sina ställen täckt av vackra gula löv. Det är snart dags att kratta. 

Efter middagen gör jag ännu en porterstek och medan den kokar så bakade jag och grabbarna banan- och müslikakor. Världens enklaste och dessutom nyttiga kakor. Mixa två mogna bananer (tre om de är små) tillsammans med 5 dl müsli och knappt en tesked vaniljpulver. Forma bollar som du sen plattar ut på en bakplåtpappersklädd plåt. Tunna eller tjocka är en smaksak. Grädda i mitten av ugnen på 175 grader i ungefär en kvart. Man kan med gott samvete äta flera stycken kakor. 

Jag och grabbarna på en gammal goding - Kejsarens nya stil - och jag skrattar så gott. Det är något alldeles särskilt med tecknad film, bra tecknad film vill säga. När Lilleman gått och lagt sig tittar jag och stora sonen på en annan gammal goding - Top Secret. Det måste vara en av de första parodierna på andra filmer och genrer.

Vart är Lars? kanske ni undrar. Jo han är på konferens och kommer hem imorgon så det är bara jag och grabbarna idag...och katten så klart. Värken blev inte värre än att den gick och hantera. Vad skönt. Nu ska vi se om jag kan sova. Det brukar bli lite si och så med den saken när Lars är borta.