Dag 78 - påskafton    

Hej och hå vilken hemsk natt! Ja det är nog bara att inse att det inte är en bra idé att strunta i värkmedicinen på kvällen. Orolig sömn, vaknat massor av gånger, upp och värmt vetekudden och sen efter en jobbig natt så väntar en morgon med tuff värk. Det är tokjobbigt att börja dagen så. Värk i nacke, övre rygg, arm, hand och bröst upp mot halsen. Det ilar, sticker och bränner.  Det skulle varit skönt med vetekudden på nacken men jag har dessutom såna svettningar just nu att det skulle bli alldeles för varmt. Jag har tagit medicinen och får helt kallt vänta tills den verkar. Så nu tar jag mig en "efter frukost kopp kaffe" och en bit fruktkaka och tittar på tv under tiden. Jag tittar på "How clean is your house". Jag tycker om att ha det snyggt och städat hemma, men jag är inte fanatisk. Och folk får ha det som de vill hemma, det gör mig inget, men de hem som Kim och Aggie städar är inte bara lite dammiga utan helt igengrodda med smuts. Jag kan inte fatta hur man kan bo så. Men det är väldigt intressant att titta på.  

             

Värken och svettningarna släppte lite till slut. I alla fall så pass att jag kunde duscha och fräscha till mig. Det är visserligen mysigt att schava omkring i pyjamas eller  morgonrock, men till slut vill man klä på sig kläder och känna sig "normal". Jag och grabbarna färgade ägg och sen fixade jag påsklunch. Det blev kalvsylta och rödbetor, kallrökt lax och gravlaxsås, ägg och rösti samt bacon till grabbarna som inte gillar laxen. Alex gjorde en härligt grön drink av päron, äpple, stjälkselleri, ingefära, babyspenat och persilja. 

På eftermiddagen åkte vi till svärföräldrarna och åt påskmiddag. Vi fick plommonspäckad fläskkarré med potatis och gräddsås. Jag gillar verkligen plommonspäckad fläskkarré, det är så mört och gott. Till efterrätt fick vi schlabang. Svärmor vet att jag gillar det så när hon hittade ett recept i en tidning tänkte hon på mig och gjorde det till efterrätt. Visst var det snällt? 

Väl hemma igen tittade vi på en film. Vissa kanske tycker att vi ser lite väl mycket på film. Ja, kanske jämfört med andra, men hela familjen gillar det och har man nu ett biorum så ska man väl använda det, då blir upplevelsen så mycket bättre. Jag har inte så värst mycket värk nu men har tagit medicinen och hoppas att jag får en bättre natt. 

Iakttagelse - jag inser att mina inlägg mestadels handlar om två saker... värk och mat. Kanske tråkigt att läsa om i längden. Då ska man tänka på att jag skriver ju inte primärt för andra utan för mig själv. Det är min dagbok, min krönika över min "sjukdom". Men ni som läser är så hjärtligt välkomna och jag hoppas att något av det jag skriver är intressant nog att ni fortsätter läsa.