Dag 60 -  2 månader sen beskedet

Tänk att det gått två månader sen jag satt där på Neurologimottagningen på Sundsvalls sjukhus och fick beskedet att jag har en tumör. Jag trodde verkligen att något skulle ha hänt vid det här laget. Att jag skulle vara opererad eller hade påbörjat någon behandling. Men här sitter jag, kvar på ruta ett och väntar på röntgen. Helt vansinnigt! Jag ringde Neurologmottagningen på morgonen. Syster K ringde upp mig omgående. Hon berättade att det bara är läkare som kan skriva ut recept eftersom det inte är en förnyelse av pågående behandling utan blir ett helt nytt beslut. Jag fick ju bara prova på den här omgången. Så nu har jag en telefontid med doktor Balazim igen. Han ringer mig på torsdag mellan 13-16. Jag har ju så få tabletter kvar så jag hoppas verkligen att inget går snett! "Vänta" är helt tydligt det ord som bäst beskriver min livssituation nu.

Till eftermiddagsfika provade jag det gröna te jag fått av min arbetskompis. Jag brukar inte gilla grönt te, har faktiskt inte druckit ett jag gillat ännu. Men till min förvåning så gillade jag det här. På riktigt! Det innehåller grönt te, blåbär, kvitten, jordgubbe och yoghurtarom. Som ni ser har jag en egen "keep calm" mugg. Jag gillar budskapen på dem och den jag köpte i London tycker jag passar bra på jobbet. 

Förmiddagen gick bra idag, men nu på eftermiddagen är det ont, matt och bara jobbigt för hela slanten så jag har ringt efter sonen som får komma och hämta mig. Jag tror faktiskt jag måste lägga mig och vila ett tag där hemma... 

...och det gjorde jag. Tog en tupplur alltså, helt klart behövligt! Jag kände mig mycket piggare efteråt och värken har lagt sig lite. Sen hade jag "master-class" med grabbarna. Dvs. jag guidade dem vid behov medan de lagade mat efter ett recept. Som i Masterchef :) Det är roligt för de är så intresserade. Det blev en kyckling- och bacongratäng med ris. Och till den en grönsaksjuice av morot, spenat, ruccola, stjälkselleri och äpple samt lite basilika. Vilken middag va? Jag känner mig bortskämd och stolt över mina fina grabbar. Nu är maken och stora sonen på gymmet och under tiden ska jag och lilla sonen göra en efterrätt. Efterrätt mitt på blanka tisdagen? Ja, because i'm worth it, så är det bara! Päron med kardemumma, ingefära och kanel med hemmagjord vaniljsås *mums*. Och nu, nu är det filmtajm!