Dag 548 - massor med jobb och trevligt Rebeckamöte
Trött, tröttare, Ingela. Så böjs ordet trött idag. Lars kom och lade sig vid halvtolv och jag har ju så svårt att somna när han är uppe så jag var såklart halvvaken trots att jag lagt mig i bra tid. Och trots att jag sovit gott var jag hur trött som helst på morgonen. Det är bara onsdag....*suck*
Men solen sken så härligt att när jag väl var uppe så piggnade jag till, livslusten vaknade till liv ordentligt. Så HÄR ska hösten vara! Dock hade jag lite för mycket värk för att det skulle kännas helt bra. Det stack och ilade i vänster sida. "Ont i skinnet ont".
När jag kom till jobbet var det bara att hugga i och plocka ärende efter ärende ur kön. Värken kändes bättre framåt förmiddagen. Vi hade "pinning", det hjälpte säkert till. Jag tog hand om ett ärende där övertagande bolag i fusionen var bildat 1897. Bolaget var det etthundra sjunde (107) bolaget som lades in i registret. Det ni! Jag fick "ståpäls" på armarna. Totalt "Bolagsverketiserad" ha ha. Men det är en skön känsla att trivas på sitt jobb. Helst efter att ha jobbat på samma ställe så länge som jag har.
Till lunch blev det sushi. Jag hade visserligen matlåda, men den finns ju kvar imorgon också. Det var skönt att komma ut i solen, fast lite kallt om händerna för jag glömde fingervantarna hemma i morse.
På eftermiddagen jobbade jag så fingrarna glödde. Jag hann med många, många ärenden. Kul men samtidigt jobbigt för man bränner liksom ut sig genom att jobba sånt hårt tempo. Jag hade fått rätt ont på eftermiddagen så jag slutade vid halvfyra. Tog ut friskvårdstimmen. Det kan väl vara friskvård att sova också?
Det var svinkallt att gå till bussen och sen från bussen och hem. Eller så är jag extra känslig för kyla på grund av att jag får värk då för det var faktiskt inte så kallt enligt termometern. Men hur som helst så var jag väldigt frusen när jag kom hem. Jag bytte till pyjamas, kröp ihop under en filt och tog en tupplur. När jag vaknade var jag fortfarande frusen så jag tog en dusch. Det kändes bättre efteråt. Det var ungefär då jag kom på att jag missat att ta medicinen. Sjutton också! Inte så konstigt att jag hade extra mycket värk då, alltså inte enbart kylans fel. Jag skyndade mig att ta medicinen.
På kvällen skulle jag iväg på möte på Rebeckalogen så jag gjorde mig iordning efter duschen. Lars kom hem och berättade att han skulle iväg på "Sundsvall 42:s" bankett. Jaha hoppsan, var det idag? Men det är ingen panik, grabbarna klarar att fixa mat själva. Stora sonen skjutsade oss till respektive ställe. Tur att han kunde göra det annars hade vi varit tvungna att ta bussen.
Den här gången "praktiserade" jag i kassan. Det var jättekul att möta alla som kom ansikte mot ansikte. Mötet var ovanligt långt. Det var många extramoment den här gången så det är inte alls konstigt att det blev ett så långt möte. Jag hade som tur var ätit en macka hemma. Det var jag tacksam för. Vi satte oss ner i matsalen först klockan tio i nio. Vi skålade för veteranerna, de som varit medlemmar i 25 år, sen fick vi en helt underbar måltid bestrående av mjäll torsk, ljuvlig potatismos och skirat smör. Jag satt med flera systrar jag inte suttit med förut. Vi hade väldigt trevligt vid bordet. Det är så här jag vill att alla möten och middagar ska vara. Det jag kan bidra med är att vara en sån bra syster jag kan och bjuda in till gemenskap. Stora sonen kom och hämtade mig vid halv elva. Vi skjutsade hem två systrar också. De bor i samma område som vi gör. Lars var inte redo att åka hem än så vi fick åka hem utan honom.
Jag gjorde mig iordning och hoppade i säng direkt. Lars kom hem vid halvtolv. Jag hade bara slumrat lite lätt men somnade fort när han gjort mig sällskap i sängen.
På eftermiddagen jobbade jag så fingrarna glödde. Jag hann med många, många ärenden. Kul men samtidigt jobbigt för man bränner liksom ut sig genom att jobba sånt hårt tempo. Jag hade fått rätt ont på eftermiddagen så jag slutade vid halvfyra. Tog ut friskvårdstimmen. Det kan väl vara friskvård att sova också?
Det var svinkallt att gå till bussen och sen från bussen och hem. Eller så är jag extra känslig för kyla på grund av att jag får värk då för det var faktiskt inte så kallt enligt termometern. Men hur som helst så var jag väldigt frusen när jag kom hem. Jag bytte till pyjamas, kröp ihop under en filt och tog en tupplur. När jag vaknade var jag fortfarande frusen så jag tog en dusch. Det kändes bättre efteråt. Det var ungefär då jag kom på att jag missat att ta medicinen. Sjutton också! Inte så konstigt att jag hade extra mycket värk då, alltså inte enbart kylans fel. Jag skyndade mig att ta medicinen.
På kvällen skulle jag iväg på möte på Rebeckalogen så jag gjorde mig iordning efter duschen. Lars kom hem och berättade att han skulle iväg på "Sundsvall 42:s" bankett. Jaha hoppsan, var det idag? Men det är ingen panik, grabbarna klarar att fixa mat själva. Stora sonen skjutsade oss till respektive ställe. Tur att han kunde göra det annars hade vi varit tvungna att ta bussen.
Den här gången "praktiserade" jag i kassan. Det var jättekul att möta alla som kom ansikte mot ansikte. Mötet var ovanligt långt. Det var många extramoment den här gången så det är inte alls konstigt att det blev ett så långt möte. Jag hade som tur var ätit en macka hemma. Det var jag tacksam för. Vi satte oss ner i matsalen först klockan tio i nio. Vi skålade för veteranerna, de som varit medlemmar i 25 år, sen fick vi en helt underbar måltid bestrående av mjäll torsk, ljuvlig potatismos och skirat smör. Jag satt med flera systrar jag inte suttit med förut. Vi hade väldigt trevligt vid bordet. Det är så här jag vill att alla möten och middagar ska vara. Det jag kan bidra med är att vara en sån bra syster jag kan och bjuda in till gemenskap. Stora sonen kom och hämtade mig vid halv elva. Vi skjutsade hem två systrar också. De bor i samma område som vi gör. Lars var inte redo att åka hem än så vi fick åka hem utan honom.
Jag gjorde mig iordning och hoppade i säng direkt. Lars kom hem vid halvtolv. Jag hade bara slumrat lite lätt men somnade fort när han gjort mig sällskap i sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar