Dag 536 - tokmycket att göra på jobbet

Lätt orolig sömn i natt med men inte lika illa som gårdagen. Jag skyller ännu en gång på fullmånen. Typ samma värk på morgonen som gårdagen. Mest huden på armen som sved. Ute var det ljusare än det varit på länge. Molntäcket var tunt och kors i taket, blå himmel både här och där, och solen sken av och till. En mycket härlig start på dagen. Eftersom Lars var ute på galej igår körde jag bilen till hans jobb. Sen fick jag en skön promenad till mitt jobb.

Tokmycket att göra idag med. 3½ handläggare av 8 på förmiddagen. Telefonen ringde i ett. Jag försökte att tänka på att andas ordentligt och att inte dra upp axlarna under öronen. Det kändes rätt hopplöst ett tag när jag tog hand om komplettering efter komplettering ur mina frånvarande kollegors köer och de aldrig slutade komma. Det är såklart jobb det med men fåfängt nog vill man ju ändå att det ska synas i den egna kön hur mycket man gjort. Men nästa gång är det någon annan som tar hand om mina kompletteringar när jag är borta så det jämnar ut sig. Vi är duktiga på att ta gemensamt ansvar för ärendena i vår grupp, det är en styrka som inte alla grupper har.

Före lunchen tog jag en välbehövlig promenad tillsammans med två kollegor. Vi gick till Lidl där jag köpte en buxbomboll och grönsaker (ja mer grönsaker). Solen sken och det var skönt ute, fast jag var ändå glad att jag hade fingervantar. Snart behöver jag väl mössa också för det var faktiskt lite kyligt om huvudet.

På eftermiddagen ringde det om möjligt ännu mer. Vi tre handläggare som jobbade på eftermiddagen var upptagna i telefon mest hela tiden. När det lugnade ner sig lite kunde jag äntligen handlägga lite nya ärenden. Jag mådde bättre än gårdagen men besväras ändå av värken i armen och ovanför midjan på vänster sida. Blir mer ligga på boll i helgen antar jag. Sen måste jag bestämma mig för om jag ska kontakta Previa eller boka en till massagetimme privat hos K och hoppas att det hjälper. Massage hjälper ju, men det håller inte. Beslut, beslut.... Mot slutet av dagen var huvudet som i bomull. Inte bara på mig utan de andra två också.  Det kostar verkligen på att stressa så som vi gör. 

  

När vi kom hem bastade Lars för han var så frusen, men jag var alldeles för trött och sliten så jag tog en tupplur istället. Sen hjälptes hela familjen åt att fixa tacos. Den svenska medel Svenssons favoritmat på fredag. Vi äter det inte så ofta att vi hinner bli less, när vi äter det är det alltid gott. På kvällen tittade vi på "Pirates of the Caribbean: Salazars revenge (eller "Dead men tell no tales" som den heter på engelska). Den var riktigt bra, jag gillade den.

 

Jag mådde bättre på kvällen. Den där tuppluren gjorde att jag både blev piggare och fick mindre ont. Ska det vara så här jämt? Ska jag vara tvungen att vänja mig vid att få ont på eftermiddagarna, vila och förhoppningsvis bli piggare på kvällen? På förmiddagarna är jag oftast pigg och full av energi. Jag gör upp planer för vad jag ska göra när jag kommer hem, för vilken middag jag ska laga. Men på eftermiddagarna försvinner planerna som rök från ett slocknande ljus. Det är väldigt enerverande.