Dag 521 - friskskriven

Det har regnat under natten. Jag tycker att det är så vilsamt att höra regnet smattra mot fönsterblecket. Men trots det tog det tid att somna fast jag var rejält trött. Sen blev jag sådär frusen inuti som jag blir ibland. Fast den här gången hade jag inte blivit kall innan så det var ett mysterium varför jag kände så. Jag vägrade ta på min "långärmade tröja för att det gör ont i huden tröja". Nu får det vara nog! Det killade på huden och kliade liksom inuti huden. Jag smörjde in huden med hudkräm och kröp ner under täcket. Efter att ha vänt och vridit på mig ett tag somnade jag äntligen.

På morgonen var det 14 grader, joråsåatt, värsta värmen. Det småduggade lite men såg ut att skina upp. Jag mådde rätt bra med tanke på att natten bitvis var lite kaosartad. Men trött. Antar att gårdagens heltidsjobb, sent i säng och lite kass sömn gjort sitt till där.

Vid lunchtid var det soligt ute. Jag följde med en arbetskompis till blomsteraffären. Hon har en dotter som tar studenten på torsdag och skulle beställa studentrosor. När jag ändå var där så beställde jag en liten blomma till unge herr M som också tar studenten på torsdag. Vi kommer inte att möta upp på skolan utan åker hem till dem  på "studentskiva" efteråt. Hur som helst, det var jättevarmt ute. Åh så skönt! 19 grader i skuggan enligt mobilen men mycket varmare i solen.

Jag har haft en mailkonversation med min handläggare på Försäkringskassan idag igen. Jag har beslutat att gå upp till heltid och kommer inte att begära sjukpenning från 1 juni. Jag friskskriver mig alltså. Oj.....jag känner mig å ena sidan stark och beslutsam och å andra sidan nervös och lite rädd. Är det rätt beslut? Är förbättringen jag känt den senaste tiden permanent? Eller är den tillfällig? Vågar jag tro att det är rätt beslut? Jag måste det. Ja, så är det, jag måste tro att det ska fungera. Om det går åt pipsvängen så får jag så lov att sjukanmäla mig på nytt och hoppas att de godtar det på Försäkringskassan. Men det ska gå bra, det SKA gå bra!

Jag slutade jobba vid tretiden. Då hade jag fått lite mer värk och var rejält trött. Akut nöd att vila. Jag gick in på ICA på väg till bussen. Det var ännu varmare än på lunchen och slitigt att släpa matkassarna från bussen och hem. Jag var helt slut när jag kom hem. Jag bytte till tunnare kläder och lade mig i en vilstol. Jag somnade inte men det var så vilsamt att bara ligga där, solen värmde så skönt och det doftade gott av grannens nyklippta gräs. Stora sonen och Lars gjorde mig sällskap lite senare. Lilleman hade varit ute hela dagen så han tyckte att han hade fått nog med sol. Faktiskt så var hela familjen lite röda när vi satte oss ner och åt middag. Idag åt vi grönsakssoppa och varma mackor. Lagom mat när det är så varmt ute. Värken sjönk undan igen medan jag vilade. Det är det där magiska med vila som gör susen. Helande. 

Lars föräldrar skulle hälsa på hans syster så vi tog en promenad ner till henne så vi kunde träffa dem innan de åker till sin stuga. Vi fikade kaffe och rabarberpaj. Så gott det är med rabarberpaj! På väg hem tog vi en omväg för att titta på de nya husen den bygger i området "Lappstan". Skönt med en promenad en sån här ljuvlig försommarkväll. Svensk sommar när den är som bäst. Man måste ta vara på dem för vem vet hur många sådana det blir. Det grönskar och blommar intensivt just nu. Härligt!

  Jag gillar stenar i alla former och färger.

 Min fina hortensia

Fröken C har hittat ett eget krypin

När vi kom hem hade precis filmen "Förtrollad" börjat på kanal 11 så jag myste ner mig i soffan under en filt. Jag gillar verkligen den filmen. Romantisk, rolig och så är ju Patric Dempsey med, det är alltid ett extra plus. 

Nu ska det bli skönt att sova. Förhoppningsvis blir det bättre sömn den här natten. Imorgon ska jag försöka jobba heldag igen. Kanske det är bra med varannan dag så här från början?