Dag 513 - klämdag och tupplur

Det var helt omöjligt att somna igår kväll. Varför? Jag var väldigt trött redan vid tio men satt uppe och tittade på nyheterna innan jag gick och lade mig. Trodde att jag skulle somna direkt men det var tji sömn. Det var varmt i sängen och i rummet - fast fönstret var öppet. Kroppen var varm - vilket inte var så konstigt efter att ha varit ute i solen hela dagen. Jag hittade ingen skön sovställning utan rullade runt i sängen som en osalig ande. Jag hade ont i ryggen - grävandet så klart. Jag hade ont i magen - ingen aning varför? Till slut somnade jag ändå, men då var klockan över halv ett för det var det senaste jag såg att klockan var. Sen vaknade jag klockan 3:33. Vargtimmen. Under en rätt lång tid i livet vaknade jag varje natt funt halv fyra och låg vaken en timme eller två. Stress, det är jag rätt säker på. Men nu är jag inte stressad. Eller? Jo över vad Försäkringskassan ska säga. Så är det. Men annars så är det bra. Söndagen var  ju så härlig, jag borde ha somnat som ett barn.

"Vargtimmen är timmen mellan natt och gryning, det är timmen då de flesta människor dör, då sömnen är djupast, då mardrömmarna är verkligast. Den är timmen då den sömnlöse jagas av sin svåraste ångest, då spöken och demoner är mäktigast. Vargtimmen är också den timme då de flesta barn föds." Ingmar Bergman.

Vi vaknade till en jämngrå himmel och regn. Inte spöregn utan fjantigt duggregn. Om det ska regna ska det göra det ordentligt. Jag hade bara lite av den "vanliga" värken men lite mer i axel- och nackpartiet. Det är säkert på grund av trädgårdsarbetet igår. Mina stackars muskler har varit i träda en lång tid. Den värken är ok för den betyder att musklerna har "vaknat till liv" och fått göra det de ska, arbeta.

På jobbet var det ovanligt lugnt och tyst. Vi var bara fem handläggare totalt på teamet. Vi har öppet till tolv. Eller snarare telefonerna var öppna till tolv, vi jobbade egentligen heldag men hade möjlighet att flexa ut tolv om arbetet medger det. Det ringde faktiskt en hel del under förmiddagen. Mer än jag trott det skulle eftersom det är en klämdag. Men det gick bra och vi hann med det vi skulle.

Jag hade tid för att fixa naglarna klockan två. Min nageltjej har jobbat på en salong tvärs över gatan från mitt jobb. Mycket praktiskt. Men nu har hon flyttat till en ny salong på andra sidan stan. Av  den anledningen var jag tvungen att sluta redan halv två så jag. Jag hade tur att det bara duggregnade när jag gick. Det hade nämligen växlat mellan duggregn - inget regn - spöregn under dagen. Det tog mig cirka 20 minuter att gå till den nya salongen. Idag valde jag ljusrosa nagellack. Fräscht på sommaren. Sen ringde jag Lars och frågade om han kunde sluta tidigare och åka hem med mig. Det kunde han. Jag kom fram till bilen vid halv fyra. Det blev en lång dag. Jag orkade knappt tänka på middag. Det fick så lov att bli något snabbt och enkelt. Vi åkte in på ICA och köpte fiskpinnar och spenat. Inte min favorit direkt, men lättlagat. 

När vi kom hem störtdök jag i säng, eller rättare sagt på sängen då. Jag var helt slut. Lars var också trött så han lade sig bredvid mig. Så tog vi en tupplur tillsammans. Varför var vi så trötta? Tja, jag tror att det beror på två saker. Först att vi var uppe så himla sent i lördags. Även om vi sov rätt antal timmar så blir det inte samma kvalité på sömnen som om man går och lägger sig i bra tid. Sen sov jag jättedåligt i natt och Lars känner av en hotande förkylning. Som jag sagt tidigare, tupplurar är undervärderade. Lars gick upp och fixade maten medan jag låg kvar i sängen och smålurade. Fortfarande trött. Det är väldigt olika hur man mår efter en powernap. Ibland känner man sig pigg och utvilad. Ibland vill man bara fortsätta sova och är fortsatt trött och sliten, så som det var idag. Men till slut fick jag så lov att tvinga mig upp ur sängen och äta middag. Jag blev piggare efter jag ätit. Direkt efter middagen åkte vi ner till Lars syster. Hon firade 25 år idag. Det är 25 år sedan hon fick nya lungor och hjärta transplanterat. Helt otroligt att det gått hela 25 år. Hon mår bra, det är skönt. Vi åt en god rulltårta med vegetarisk "grädde" och hallon i. Det var väldigt snällt av henne att göra den med ingredienser så stora sonen kan äta den. Man kan ju inte kräva att andra ska ta hänsyn till honom, men det är väldigt snällt när folk gör det. 

Bortsett från tröttheten så har jag mått rätt bra i kroppen under hela dagen.