torsdag 8 juni 2017


Dag 516  - Försäkringskassan drar in sjukersättningen...

Det blev lite si och så med sömnen. Jag hade inte ont så det berodde inte på det. Kanske var jag lite för uppvarvad efter utflykten? Kanske var jag lite för frusen? Det tog lång tid innan jag kunde somna och sen sov jag rätt oroligt. Men fortfarande ingen värk att tala om.  Vi vaknade till en grå, tung och trist himmel. Det hade regnat under natten men det var uppehåll nu. 11 grader varmt, som vanligt.

Tröskade på med i princip ett ärende hela dagen. En gränsöverskridande fusion med MASSOR av handlingar att gå igenom. Det är både kul och tröttsamt på samma gång. Jag får taskig statistik vad gäller ärenden idag, det är då säkert.

Värken på låg till vid ett ungefär. Då började det pirra och sticka mer. En aning stressad har jag varit idag, kanske därför. Eller så är det det dåliga vädret, lågtryck påverkar mig. Eller kanske för att jag inte fick lika god nattsömn som jag brukar. Eller alla tre eller ingen av dem alls...vem vet. Skönt när arbetsdagen var slut och jag kunde gå hem. Jag lade mig och sov när jag kom hem. Jag behövde det verkligen efter den dåliga nattsömnen och på grund av att jag kände mig frusen och hade lite ont.



När Lars kom hem tog han som vanligt in posten. Jag hade fått ett tjockt brev från Försäkringskassan. Jag förstod vad det var redan innan jag öppnade det. Och ja mycket riktigt, de överväger att neka mig fortsatt ersättning från och med 1 juni. Först av allt, datumet är märkligt. Jag har ju fått brev där de anger att de skjutit fram datumet för annan bedömningsgrund till 2 juli? För det andra så har de fokuserat beslutet på hjärntrötthet, inte smärtan. Konstigt, jag har ju skrivit i mitt brev att hjärntröttheten inte längre är ett problem. Och läkaren har specificerat att det är smärtan som är problemet. *suck* Tänk att jag också skulle hamna här, bland de som blivit nekad ersättning. Bland de som Försäkringskassan godtyckligt anser kunna jobba heltid på ett annan, fiktivt, jobb. Det är en mardröm. Jag är på god väg att bli bra. Men jag är inte framme än. Vad ska jag göra?  Ge upp och börja jobba 100 %? Vara sjukskriven utan ersättning? Vad händer om jag kontaktar Neurologen och ber dem förtydliga intyget ytterligare, kan det ändra beslutet? Jag blev jättedeppad. Ramlade ner i ett djupt svart hål. Nu måste jag hitta styrkan att kravla mig upp ur hålet...igen!


Lars fixade middag medan jag låg i sängen och tyckte synd om mig själv. Han gjorde efterrätt också, hallonmousse med jordgubbssås. Vilken man jag har va? Jag ville hemskt gärna titta på en film. Att få sjunka in i en film, i mörkret i biorummet, det är bra medicin när man mår dåligt. Vi tittade på en feel good film, "Peter och draken Elliot". Ja det är en familjefilm främst för mindre barn än våra, men den är värd att se även för äldre. Den har väldigt dålig rating på Imdb men vi tyckte den var värd ett högre betyg. Jag kände mig på bättre humör efter filmen.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar