onsdag 30 november 2016

Dag 326 (181) - olycklig mage, besked från Försäkringskassan och julshow


Jag sov gott och drömlöst hela natten. Men var trött när jag vaknade. Jag MÅSTE lägga mig tidigare någon kväll i veckan. Men hur som helst så hade jag mindre ont idag och det är skönt. Det är plus två grader idag och väldigt halt. Det här omväxlande vädret med regn och kyla gör att det blir is på gator och gångvägar. Nu vill jag ha snö, ordentligt med snö!

Katter är roliga. Om man ser en liten liten del av botten på skålen så går det inte att äta det som är kvar. Nej den måste helt enkelt fyllas på "- Matte ser du inte att skålen är tom?"



Förmiddagen spenderades på olika möten. På lunchen gick jag och en arbetskamrat ut på stan en tur. När vi var på väg tillbaks gick vi förbi Subway och då blev jag så sugen. Det var många många månader sen jag åt en macka från Subway. Jag tänkte att jag kan spara matlådan till imorgon. Så jag gjorde slag i saken och köpte en macka med pulled pork och majonnäsdressing. Den var ok. Inte någon succé, men hyfsat god. Nu kom jag ihåg varför jag aldrig äter på Subway. Jag tycker inte att mackorna motsvarar förväntningarna med tanke på priset man betalar. 

Hela eftermiddagen gick åt till att granska ett väldigt struligt ärende. Alltså ett enda ärende! Vilken tur att det inte är så ofta såna ärenden kommer in. Men nu var det inget annat att göra än att kavla upp ärmarna och ta tag i det. Innan jag gick hem hann jag äta en tårtbit. Vi har haft "språkmånad" och skulle avsluta den nu. Man korade årets språkstjärna och så fick vi tårta. 

När jag kom hem tog jag det lugnt. Det behövdes efter det där jobbiga ärendet som stressat upp mig. Min mage började leva om och jag fick springa på toaletten några gånger. Ibland vill min mage inte vara med. Men det är mer och mer sällan det sker. Om jag äter färdigmat eller vissa färdiga dressingar eller såser så kan magen protestera. Nu funderar jag över vad det kan vara. Mackan från Subway? Det är lätt att tro det. Majonnäsdressingen innehåller säkert en hel drös av eländiga e-ämnen. Hmmm....

När jag satt i soffan och vilade så ringde plötsligt min jobbmobil. Det var ett okänt nummer. Jag svarade och det var min handläggare på Försäkringskassan. Hon ringde för att berätta att hon tagit del av mitt brev och att de hade ändrat sitt beslut. De har beslutat att skjuta upp "180-dagars gränsen" ett halvår. Det betyder att jag har möjlighet att vara sjukskriven och få sjukpenning till i juni-juli någon gång (kommer inte ihåg riktigt). Den nya bedömningsgrunden, det vill säga att man bedömer min arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden, börjar inte gälla förrän då. Jag blev både paff och glad och började gråta medan jag pratade med henne. Visst önskade jag att mitt brev skulle få dem att ändra beslutet, men jag vågade inte tro det. Nu har jag tid på mig att bli bättre utan stress. Jag är så lycklig. 

Efter att ha vilat lagade jag mat. Det blev lövbiff rullader med bacon och katrinplommon. Jag har alltid gillat min mammas rullader men faktiskt aldrig gjort några själv. Jag vet inte varför. Kanske för att jag varit rädd att de inte skulle bli lika goda som mammas. Men idag var det dags. Efter att ha brynt dem fick de puttra i kalvbuljong i nästan en och en halv timme. Sen gjorde jag sås av buljongen. Det blev väldigt gott. Mamma kan vara stolt över mig. Efter maten åkte jag, Lars och stora sonen till en skola nere på stan. Vi skulle gå på en julshow som herr och fru M:s som F var med. Han går Estet-linjen på gymnasiet. Det var en fartfylld och stämningsfull show. Eleverna är så duktiga. På väg hem började min mage protestera igen. Jag hann hem som tur var men det var inte mer än så. Och vilken tur att jag klarade av hela showen. Jag känner min mage och nu är det över. Men någon mer Subway-macka blir det nog inte på länge (eller var det grädden i tårtan?). 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar