Dag 307 (162) - massage, brev till Försäkringskassan och gott att äta 

Idag har jag fått massage. Den första massagen sen operationen. Jo, Lars har ju visserligen masserat mig, och jag uppskattar verkligen det, men en utbildad massös spelar liksom i en högre liga. Jag var svullen och spänd över hela vänster sida av ryggen. Tror jag det! Massagen gjorde riktigt ont, men skönt ont. Efteråt kändes det jättebra och jag är mycket mjukare i hela ryggen. Sen gör det faktiskt inte lika ont i nedre delen av ryggen som det gjort nu i några dagar. Och då menar jag inte vanligt ryggont, utan den där brännande känslan jag har av och till (mest till) på nedre vänster sida och midja. Hmm?

På lunchen gick jag och en arbetskompis till Seastreet Sushi Bar och köpte sushi till lunch. Jag gillar inte att äta kall mat på vintern men det finns några undantag - sushi, smörgåstårta och julbord. 

Efter lunch hade jag lönesamtal med chefen. Min löneökning är ok. Är man någonsin helt nöjd? Man vill väl alltid ha mer, och tycker man är värd mer. Eller hur?  Jag har blivit helt nöjd en enda gång och det var när jag fick 3.000 kr upp i och med en specialsatsning. Det var många många år sedan. Men vanligtvis är jag i alla fall inte missnöjd, och det räcker bra att vara ok med den löneökning jag får. 

Jag skrev ut brevet jag till Försäkringskassan som jag skrivit hemma och mailat jobbet. Vi har skrivare hemma också men jag ville gå igenom det en extra gång på morgonen när jag är fräsch innan jag skickar det. Jag gjorde några tillägg och ändringar och sen skickade jag iväg det. Det är tre sidor långt. Jösses, vad ska min handläggare säga? För mig är det viktigt att inte lämna något åt slumpen. Om de nekar mig fortsatt sjukpenning så är det i alla fall inte för att jag missat att meddela dem någon viktig information. Nu är det bara att nervöst vänta och se.  Fredagsfika på jobbet idag. Jag valde schlabang. Det finns en massa godsaker att välja mellan men jag fastnar nästan alltid för äppelsmulpag eller schlabang. 

Strax efter fikat slutade jag för dagen. Jag köpte ett farsdagskort till Lars (från grabbarna). Vilken underlig känsla att inte köpa ett till min pappa. Kan man skicka ett kort till himlen? Saknaden sköljer över mig och plötsligt känner jag mig bottenlöst ledsen. Ögonen tåras. Det är kallt ute och tårarna fryser till i ögonvrårna. Jag får stanna till ett tag och bara blunda och andas. Det är så förbannat orättvist att min pappa fick gå så tidigt när andras pappor lever till de är 100 år. Ja jag vet att det finns de som har det värre, de vars pappor dött ännu tidigare eller de som är ovänner med sin pappa osv, men ändå...det var alldeles för tidigt och jag är så in i bomben avundsjuk på de som har sin pappa kvar i livet. Det gör ont i hjärtat. Jag saknar dig pappa!!! Jag tog bussen hem. När jag kom hem såg jag fågelspår. Fåglar kommer med hälsningar. Tack!