torsdag 28 september 2017

Dag 528 - en dussindag

Det börjar bli mörkare på morgonen. Jag gillar inte det. Helst inte som sommaren varit rätt kass. Det blir så mycket svårare att gå upp på morgonen när det är mörkt ute. Trist och grått väder idag med, det var dock riktigt behaglig temperatur. Lagom med värk....nä det låter fortfarande lika fel. Man KAN inte ha lagom med värk. Men ok då, inte så mycket värk då. 


Idag har varit en sån där dussindag. En dag som smälter samman med alla andra vanliga dagar. Låter kanske negativt. Tja, det kan ju faktiskt vara både och. Jag behöver lite kalas och glitter i livet, någon gång då och då, men jag behöver också vanliga dagar. De vanliga dagarna behöver inte vara tråkiga bara för att de är vanliga. Jag skulle säga att mina vanliga dagarna visserligen inte är något att skriva romaner om men de är oftast trevliga. Tycker jag. Det räcker bra med någon dag med guldkant på mitt i vardagen. Det lever jag länge på. Jag trivs väldigt bra med mitt helt vanliga liv, utan krusiduller.

Men ja, nu när det var förklarat så fortsätter jag att skriva hur min dag varit. En helt vanlig dag alltså. Det  har inte hänt något särskilt, dagen har flutit på...eller forsat fram kanske är en bättre beskrivning. Det är jätte-jätte-jätte många ärenden i vår kö. Det bara rasar in ärenden. Alla vill ha sin fusion klar innan årsskiftet och har kommit på att de måste skynda sig och anmäla det. En fusion tar cirka 3 månader så det är i senaste laget. Mer ärenden i kön gör att det blir fler som ringer. Fler som ringer gör att vi inte hinner handlägga lika många ärenden och resultatet är att det blir längre kötid...och fler som ringer....Det är rätt kämpigt. Känns ibland som om man trampar runt i kvicksand och inte kommer någonvart. Vi blir inga fler handläggare bara för att det kommer in fler ärenden. Det går inte för andra att snabbt sätta sig in i handläggningen och hjälpa till eftersom det är svåra ärenden som kräver lång upplärning. Det kanske blir ett måste att göra en övertidsinsats nästa kväll. 


Jag har fått sådär hemskt ont bak på ryggen som jag får med jämna mellanrum. Där på vänster sida ovanför midjan. Jag har suttit med värmedynan på hela eftermiddagen. Sen har jag fått ont ungefär där "knölen" på ryggraden sitter. Jag vet inte vilken kota det är men det är där halskotorna övergår till att bli ryggkotor. Usch det känns inte alls bra med så mycket ont. Jag funderar faktiskt på att be min chef om att få gå på Feelgood och se om de kan hjälpa mig med det här eländet i ryggen. Det kan inte vara Chiarin som ställt till det, eller? 

(Nu funderar jag varför jag först skrev att det var en dussindag. Det låter ju nu som om det varit en rätt eländig dag med massor att göra och ont här och där. Hmmm...men det känns inte som om det varit en kass dag, bara helt vanlig. Konstigt hur det kan låta så annorlunda när jag skriver om dagen mot hur det faktiskt har känts.)


När jag kom hem var jag helt slut. Jag stöp i säng och somnade. Stora sonen lovade att göra middag. Lars var på träningspass och grabbarna ville att vi skulle äta tillsammans så det blev sen middag. Men det gjorde ju inget eftersom jag fick min väl behövda tupplur. Efter maten letade jag sniglar men hittade bara 4 stycken. Det är alldeles för få för att jag ska ta mig tid att gå på jakt varje kväll. Jag menar, så kul är det faktiskt inte. 


Jag låg på en boll och masserade de onda partierna. Det gjorde först jätteont men sen blev det skönt. Det släppte lite även om jag nog egentligen behöver en rejäl massage eller naprapatbehandling. Jag vet inte om jag vågar mig på en naprapatbehandling. Inte nu när jag vet vad jag lider av (led av?) och har läst så mycket om att man absolut inte ska gå till naprapat eller kiropraktor. Fast lite sugen är jag ändå. Han skulle ju kunna låta bli nacken och bara knäcka ut ryggen?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar