Dag 491 - höstkänsla och ont
Jag sov gott i natt också. Vaknade vid tre och gick på toaletten. Då mötte jag stora sonen som precis gjort sig i ordning för sängen. Jag var nog halvt sovande för jag bara babblade något helt osammanhängande till honom, gick på toaletten och snubblade tillbaka till sängen. Jag somnade om direkt. Trött som en gnu på morgonen. Jag hade visserligen gått och lagt mig tidigare än Lars men jag har alltid så svårt att somna innan han lagt sig. I kväll ska jag "tvinga" honom att gå och lägga sig lite tidigare. Ungefär samma nivå på värken som gårdagens.
Rönnbär i badrummet
Jag tittade aldrig på termometern innan jag gick ut till bilen så jag var inte beredd på kylan som slog emot mig. En rå och bitande kyla, inte sån där skön och frisk kyla man vill ha en tidig höstmorgon. Burr! Nu är det höst, kan inte neka till det längre. Men brittsommaren då? Vart är den? Fast det behöver faktiskt inte vara sommarvarmt, jag nöjer mig med en frisk och härligt solig höst.
Förmiddagen gick bra, likaså tiden från lunch till eftermiddagsfika. Full fart och jädrar anamma. Det är dock många fler som kommit åter från semestern. Det gäller både handläggare och kunder. Fler telefonsamtal i kontorslandskapet gör att det blir lite för surrigt redan tidigt på dagen. Jag så är glad över mina lurar som dämpar det värsta. Sen började det gå utför och värken kom smygande. Känns ungefär som när man ryser så håren ställer sig upp. Vid tretiden körde jag in i väggen, bildligt talat alltså. Jag var så slut och hade fått så ont i ryggen. Hemsk värk. Kan vara att jag inte varit ut och gått på lunchen, eller att jag suttit för koncentrerad vid skrivbordet. Jag har jobbat med diverse excel-dokument och det kan ju ge en gråa hårstrån, i alla fall om man som jag inte är så kunnig. Jag gick kurs för tvåtusen år sedan men det har kommit flera nya versioner som jag inte blivit uppdaterad på. Jag har fått gjort mitt bästa att lära mig själv. Jag spände mig säkert när jag koncentrerade mig så hårt. Värken satt mellan skulderbladen, typiskt stressrelaterat. Den vanliga värken kom i skymundan. Det är faktiskt nästan så jag föredrar min gamla välkända nervsmärta över den här ryggvärken, faktiskt...
... Den sista timmen var inte alls rolig. Strax efter tre tänkte jag messa Lars och fråga om han var på väg, men så insåg jag att klockan var tre, inte fyra. En hel timme kvar! *stön* Det var en lättnad när jag äntligen blev hämtad av Lars. När vi kom hem störtade jag i säng. Jag låg på den elektriska värmedynan. Det var som balsam för den onda ryggen. Jag somnade såklart och när jag vaknade var jag jättemosig, men det gick snabbt över när jag steg upp. Den värsta värken hade gett med sig som tur var. Skönt.
Jag mådde hyfsat bra när jag gick och lade mig. Jag hade suttit med värmedynan under filmen med bara för säkerhets skull. Jag kände av ryggen, men inte alls som tidigare.Förmiddagen gick bra, likaså tiden från lunch till eftermiddagsfika. Full fart och jädrar anamma. Det är dock många fler som kommit åter från semestern. Det gäller både handläggare och kunder. Fler telefonsamtal i kontorslandskapet gör att det blir lite för surrigt redan tidigt på dagen. Jag så är glad över mina lurar som dämpar det värsta. Sen började det gå utför och värken kom smygande. Känns ungefär som när man ryser så håren ställer sig upp. Vid tretiden körde jag in i väggen, bildligt talat alltså. Jag var så slut och hade fått så ont i ryggen. Hemsk värk. Kan vara att jag inte varit ut och gått på lunchen, eller att jag suttit för koncentrerad vid skrivbordet. Jag har jobbat med diverse excel-dokument och det kan ju ge en gråa hårstrån, i alla fall om man som jag inte är så kunnig. Jag gick kurs för tvåtusen år sedan men det har kommit flera nya versioner som jag inte blivit uppdaterad på. Jag har fått gjort mitt bästa att lära mig själv. Jag spände mig säkert när jag koncentrerade mig så hårt. Värken satt mellan skulderbladen, typiskt stressrelaterat. Den vanliga värken kom i skymundan. Det är faktiskt nästan så jag föredrar min gamla välkända nervsmärta över den här ryggvärken, faktiskt...
... Den sista timmen var inte alls rolig. Strax efter tre tänkte jag messa Lars och fråga om han var på väg, men så insåg jag att klockan var tre, inte fyra. En hel timme kvar! *stön* Det var en lättnad när jag äntligen blev hämtad av Lars. När vi kom hem störtade jag i säng. Jag låg på den elektriska värmedynan. Det var som balsam för den onda ryggen. Jag somnade såklart och när jag vaknade var jag jättemosig, men det gick snabbt över när jag steg upp. Den värsta värken hade gett med sig som tur var. Skönt.
På kvällen var det "filmtajm" igen. Ute var det grådassigt och regnigt. Perfekt kväll att sjunka in i mörkret i biorummet med en bra film. Vi såg "X-men 2". Det var ett bra tag sen vi såg den så jag hade glömt en hel del av handlingen. Som att se en ny film. Vi åt melon och vindruvor som snacks. Tittar man på så mycket film som vi gör kan man inte äta chips eller glass varje gång. Eller kan och kan. Det kan man såklart, men inte om man vill behålla vikten eller vara någorlunda hälsosam. I förra filmen missade jag att professor Xavier spelas av Ian Mc Kellan som även spelar Gandalf. Hur jag än studerar honom så ser jag det inte. Måste vara Gandalfs skägg som gör det. I den här filmen missade jag att Rouge spelas av Anna Paquin som även spelar Sookie Stackhouse i "True Blood". Inte likt mig att missa skådespelare. Hmm...bortförklaringen i det här fallet är att jag aldrig gillade Sookie.
Efter filmen gick jag på snigeljakt. Det var lite meckigt eftersom det regnade. De små snabba sniglarna har en förmåga att snigla sig uppför sidan på tillbringaren jag lägger dem i. Jag måste peta ner dem lite då och då. Ficklampa, tillbringare, gripmojäng och paraply, men bara två händer. Mycket att hålla reda på. Det var första gången jag inte hittade en fullstor snigel. Men jag hittade runt ett dussin små och några halvstora så jag är nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar