Dag 479 - bröllopsdag

Jag somnade fort och sov till tretiden. Jag vaknade ur någon dröm jag inte kom ihåg på morgonen, som vanligt. Men jag kommer ihåg att jag var en smula frustrerad när jag vaknade. Jag vinglade iväg till toaletten. Vingla är helt rätt ord för jag var knappt vaken. Livsfarligt att snubbla omkring i mörkret, helst som vi har tre trappsteg mellan planen. De åkte jag på hälarna nerför. Som sagt, livsfarligt! Jag kom helskinnad tillbaka till sängen och somnade direkt. Sen vaknade jag strax före klockan sex. Idag igen? Jag kanske ska börja gå upp då för när klockradion sätter igång tjugo över sex är jag jättetrött. När jag duschat och gjort iordning mig var jag redo för en ny dag, en bättre dag än gårdagen. Värken var på mininivå, det påverkade såklart humöret. Idag har jag kampvilja.

Det hade regnat under natten men på morgonen var det uppehåll. Solen trängde sig igenom molnen. Skön morgon trots att det var så fuktigt ute. Men visst känns det som höst, absolut.



Idag är det vår bröllopsdag, det 16:e vilket är fjäderbröllop. Fjäderboa på alltså!

På lunchen gick jag och fick fina naglar. På de tre som jag brutit av fick jag geléförlängning. Hon lade på ett tjockare lager förstärkning så jag hoppas att de håller bättre den här gången. Jag valde en färg jag tror jag haft förut, korallfärg typ. Jättefint! När jag kom tillbaka till jobbet ringde jag och beställde tid för klippning. Min frissas första lediga tid var den 4:e september. Jösses, det är ju nästan en månad bort! Varför gör jag alltid så här, varför? Nu måste jag se till att i alla fall få luggen klippt för jag ser snart ut som en sån där hund med luggen ner över ögonen.

Eftermiddagen gick smärtfritt förbi. Jag har faktiskt inte frusit idag, trots att jag hade tunnare kläder än igår. (Jag har ingen förklaring till varför jag valde tunnare kläder idag när jag frös så igår, helt obegripligt, även för mig själv...) Jag har haft betydligt mindre värk idag än igår och dessutom varit på bra humör hela arbetsdagen.

Lars fick handgjorda praliner av mig och jag fick en vacker bukett med 16 röda rosor.

Vi diskuterade om vi skulle gå ut och äta men beslöt att grilla hemma eftersom det var så bra väder. Vi tog ett glas vin eller två medans vi grillade. Sen satt vi ute och åt. Det var helt underbart väder. Några hotande moln tog som tur var en annan väg. 

Efter maten satt vi kvar och myste, lyssnade på musik och pratade. Sen började grabbarna kasta bär på varandra. Vi har måbärsbuskar som häck bakom möbelgruppen vi satt i. Plötsligt fick jag ett bär i pannan och då började jag också. Lars gav sig in i leken och snart var det fullt krig. Det låter kanske barnsligt, men man måste tillåta sig själv att vara barnslig då och då. Vi skrattade som tokar. Efteråt fick vi såklart sanera möblerna, men det var det värt. Ögonblick av ren och skär lycka laddar en med massor av positiv energi.


På kvällen tittade vi för omväxlings skull på en film. Den senaste tiden har det ju mest varit the Walking Dead på menyn. Vi tittade på en science fiction film som hette "Life". Den var rätt otäck ibland så jag fick kika mellan fingrarna. Svenska Rebecka Ferguson spelade en av huvudrollerna. Hyfsat bra, medelbetyg från mig.

Strax innan jag skulle gå och lägga mig kom jag på att jag skulle gå på snigeljakt (jag får omedelbart barnsången "nu ska vi gå på tigerjakt.." i huvudet). Min granne hade messat mig att hon hittat 33 sniglar i sin trädgård och att hon googlat fram ett bra sätt att ta kål på dem - kokande vatten. Då dör de omedelbart och det är ju humant. De är äckliga som tusan men jag vill inte att de ska lida i onödan. Jag gick ut med grabbarna och lyste med ficklampa. Vi hittade runt 10-12 stora och en hel massa små. Tur att Lilleman var så uppmärksam och såg de små för det är nämligen de som övervintrar till nästa sommar. Jag hade lite otur när jag tänkte för jag grabbade det första jag hittade, en innerkruka, och lade sniglarna i den. Sen kokade stora sonen vatten och hällde över sniglarna. Fy tusan vilken slemsoppa! Men vad hände? Jo de små sniglarna gled ner mellan de stora och ut genom hålen i botten av krukan. Jag fick hålla en hand under krukan och försöka gräva upp slemmet och de små sniglarna. Som en stor klump snor. Blääää! Jag slängde både krukan och handskarna med sniglarna. Nästa gång får jag vara mer förberedd, för det lär ju inte vara sista gången jag går på snigeljakt.

Vad skönt med en dag med lite värk. Och vad skönt med en sån varm och mysig kväll. Det har vi då inte varit bortskämda med den här sommaren.