Dag 484 - solar bort värken

Igår strulade HBO. Många som tittade på veckans avsnitt av "Game of Thrones" antar jag, så även vi. Bänkade i biorummet med kvällsfika och höga förväntningar på kvällens avsnitt...och så fungerade det inte. Vilket magplask. Lars och stora sonen prövade med olika mediaspelare och gjorde uppdateringar och gu' vet vad, och jag satt och spelade spel på mobilen och åt mitt fika. Sent omsider så fungerade det, men det gjorde att vi kom sent i säng. Jag glömde helt bort att jaga sniglar för jag var så trött när vi väl sett klart avsnittet. Jag borde så klart ha gjort det medans Lars och sonen grejade men då tänkte jag inte på det. Men ok då, sniglarna fick en respit. I kväll går jag på jakt igen!

Jag sov gott, vaknade bara en gång vid femtiden. När jag vaknade fick jag en märklig känsla av att det var snö ute. Ni vet, den där känslan man kan få när man vaknar, och när man drar upp rullgardinen så har det snöat under natten. Första snön typ. Men nä, som tur var hade det inte snöat under natten. Nog för att det inte är vidare varmt ute på morgnarna men snö är det inte dags för än. Jag var trött som tusan när det var dags att gå upp.  Ikväll MÅSTE jag gå och lägga mig tidigare (vilket jag sagt typ varje kväll under våren så vi får väl se hur det blir med det). Bara lite värk i arm och rygg på morgonen, fortsätt så tack! Men det "drog" lite vid nyckelbenet upp över halsen. Jag kan inte beskriva det bättre än så. Jag tänkte att jag får så lov att  ta på min halstub på jobbet för värme brukar hindra att det blir värre. Ute var det molnigt och 11 grader. En grad varmare än igår men ändå kyligare konstigt nog. Igår var det liksom ljummet ute, idag var luften krispig och kall. Jag tänkte nästan sätta på sätesvärmen i bilen, men allvarligt det är ju bara den 15 augusti, inte 15 oktober, så jag lät bli (men det var kallt om rumpan).

Det blev bättre väder framåt lunch. Molntäcket tunnades ut och även om det inte var idel solsken på himlen så var det mycket ljusare och definitivt mycket varmare. Termometerna visade 21 grader helt plötsligt. Eller plötsligt och plötsligt, jag var väl i min egen värld och märkte inte att vädret blev bättre. Jag tackade nej till att följa med på en promenad eftersom jag inte ville bli frusen. När arbetskompisarna kom tillbaka sa de att det var härligt ute. Äh, då hade det säkert varit både skönt och nyttigt med en promenad. Men sånt är livet. Kanske det är bra väder när jag kommer hem i eftermiddag *håller tummen* ..............

.....På eftermiddagen fick jag ont, riktigt ont. Hela vänster sida brände och "isade" på samma gång. Kläderna gjorde ont mot kroppen. Jag var frusen och mådde lite illa också. Varför? Det var inte roligt alls. Jag slutade en kvart tidigare och tog en promenad till bilen. Det var väldigt skönt att få röra på sig. På väg hem funderade jag hur jag skulle göra när jag kom hem, vila på sängen eller ute. Solen lyste och det avgjorde saken, jag gick ut och lade mig i en vilstol. Katten hoppade upp och lade sig på min mage. Jag smekte hennes silkeslena solvarma päls. Det är inte mycket som slår en spinnande katt när det kommer till att varva ner.  Jag somnade där i solen. Lars väckte mig när han ropade att maten var klar. Efter maten gick jag ut och lade mig igen. Tyvärr drog ett dis in över solen och det blev lite kyligare. Men jag hämtade en filt och då blev det mysigt igen. När diset övergick till ett tjockt molntäcke gav jag upp och gick in. Jag mötte stora sonen i hallen. Han hade just gått ur spabadet. Då kände jag en oemotståndlig lust att bada, det bubblande vattnet var så inbjudande. Så jag badade. Lars gjorde mig sällskap efter ett tag. Molnen drog bort och det blev soligt igen. Vilken skön och slapp kväll. Precis vad jag behövde för att värken skulle ge vika och för att rensa skallen. Det var inte första gången jag funderade över hur det ska fungera att jobba heltid.  Jag kan ju inte vila var enda dag. Jag måste ju fungera här hemma också.