Dag 500 - bra förmiddag, kass eftermiddag

Tjolahopp tjolahej idag är det mitt 500:ade inlägg. Eller ja, vissa dagar har jag missat att lägga ut inlägget och skrivit ihop två, men ändå, 500 dagar är det.

Jag sov väldigt gott och ville inte vakna på morgonen. Järnspikars vilken skön säng vi har. Ett av de bästa köp vi någonsin gjort, enligt mig i alla fall. Den var dyr men värd varenda krona. Värken var på "låg" när jag äntligen steg upp. Hoppas det fortsätter så. Ute var himlen helt vit av ett tjockt molntäcke och det var 12 grader plus.

Så här ser vår säng ut, lite annan färg bara...och utan hundar :)

När vi åkte neråt vår gata mötte vi en silverfärgad skåpbil utan firmalogga. Den körde så sakta att den väckte vår misstänksamhet. Den stannade utanför vårt hus, eller rent tekniskt utanför grannen på andra sidan vägen. Vi stannade längst ner på gatan och stod still ett tag. Bilen svängde runt hörnet och vi vände vi om och körde samma väg. De hade stannat en bit längre fram. Vi memorerade bilnumret och körde om dem. I bilen satt en svartmuskig man och kvinna (eller man med långt hår). Jag kollade upp bilnumret och bilen var avställd. Vi ringde polisen och tipsade dem. De var väldigt tacksamma. Det känns bra att vi har larm på huset, men samtidigt lite obehagligt. De kan ju stjäla saker på gården eller knacka en ruta trots larmet. Det är såklart inte säkert att de är ute för att stjäla men varför annars smyga runt i en avställd bil? Skumt!

Det var tok lugnt på förmiddagen. Vi var få på mitt team, det andra teamet var på APT en timme, "sommarbarnen" har slutat och telefonerna var tysta. Det var sååå skönt! Jag var dessutom pigg och rask och fick mycket gjort. Jag gillar verkligen förmiddagarna. Jag brukar alltid göra stora planer för vad jag ska göra när jag kommer hem. Det vill säga, planerna görs upp på förmiddagen när jag är som piggast och effektivast. På eftermiddagen brukar det bli en helt annan ton i skällan. På förmiddagen idag tänkte jag att jag absolut skulle städa när kommit hem. Kanske stryka lite också....och baka en äppelsockerkaka. Hur lät de planerna på eftermiddagen då? Inte vidare lockade kan jag avslöja. Jo kanske äppelsockerkakan då.  

Jag fick massage klockan två. Som vanligt så var jag stenhård på vänster sida, fast inte lika hemskt som förra veckan. Efteråt var jag lite groggy och det pirrade i arm och fingrar på vänster sida. Jag kan inte låta bli att fundera varför. Och då menar jag egentligen inte varför det pirrar efter massage för det förstår jag. Det är mycket som hänger ihop när det gäller muskulaturen. Nej jag menar den där vänstra sidan som bråkar med mig. Hur är det med all min värk? Det som brinner, sticker, isar, pirrar, hugger... Är det bara nervsmärta eller har det även något med ryggen att göra? Det är visserligen inte alls lika "bedövat" som tidigare men känns fortfarande liksom vadderat.  Jag är ju dessutom alltid värre där ann på vänster sida när jag får massage. Nåja, inget att  grotta ner sig i för ingen kan svara mig ändå. Bara att ta en dag i sänder, hoppas att det löser sig och be att det gör det. Det känns i alla fall bättre efter massage även om det kanske inte löser grundproblemet.



Luften gick ur mig vid halvfyra. Då var det bara min vilja av stål och jädrar anamma som höll mig uppe. Jag såg så fram emot att snart sluta och åka hem så jag kunde vila, men vad händer? Jo Lars messar att han blir sen. Neeeeeeej inte idag! Det blev cirka en timme till innan Lars kom och hämtade mig. Jag kände mig mer död än levande och riktigt släpade mig ut till bilen. Fy och blä. Ont i huden, som små elektriska expositioner i nervtrådarna.


När vi kom hem var sängen lockande men jag stålsatte mig. Hade jag lagt mig hade risken varit stor att jag inte kom upp ur sängen mer denna dag. Jag gjorde biffar och kokade pasta. Det kändes lite bättre efter att vi ätit men något städande eller strykande kom inte på fråga. Det började spöregna på kvällen. Som om himlen öppnade sig. Ingen snigeljakt idag. Jag tror att inte ens mördarsniglarna är  ute i sånt här väder. Vi tittade på en film som fru M tipsat mig om, "Collateral Beauty" (skönheten i allt). Bra skådespelare som Will Smith, Edward Norton, Helen Mirren och Kate Winslet. Keira Knightley kunde de ha bytt ut mot någon annan. Jag är så less på henne. Hon har samma ansiktuttryck i alla filmer, spelar liksom samma typ av person jämt. Så tråkigt. Jag satt länge och funderade över vart jag sett hon som spelade Madelaine förut men till sist kom jag på det. Hon spelade Calypso i Pirates of the Carribean. Filmen var riktigt bra. Gripande. Men jag drogs inte in i den så som jag vanligtvis gör i bra filmer. Det berodde nog på två saker - att vi såg den i vardagsrummet istället för i biorummet och att jag hade så pass ont som jag hade. Men den är klart värd att se. Jag gissade mig till slutet, det gör jag rätt ofta. Svårt att överraska mig.

Jag satt med värmedynan på rygg och arm hela filmen. Missade att ta medicinen på kvällen men kom på det vid tio när filmen var slut. Alldeles för sent att ta den då, men bättre sent än aldrig. Jag gick och lade mig strax efter tio. Jag hade så pass ont i huden att det var svårt att hitta en bra sovställning. Nä, skrutt också!

Dag 499  - vacker höstdag och snigeluslingar

Jag var helt utpumpad igår kväll och trots värken så somnade jag fort. Jag vaknade en gång av att jag fick jordens hostattack. Som tur är har jag alltid ett glas vatten på sängbordet. Jag är inte förkyld, eller känner mig i alla fall inte förkyld, men jag har börjat känna av lite rossel i övre delen av bröstkorgen. Det är inte så konstig för min bordsgranne hostar och basilluskerna älskar kontorslandskap. Inte så jag förebrår henne för det, det är bara så det är. Man kan ju inte vara hemma varje gång man är en aning förkyld. Förr hade vi egna rum och då var det bara att stänga dörren om sig, nu sitter vi i stort kontorslandskap och då är det bara att gilla läget. Förutom hostattacken så sov jag väldigt gott. Jag var trött på morgonen. Det här var en sådan där morgon när jag inte vaknar direkt när klockradion sätter igång. Den hade varit igång i tjugo minuter innan jag vaknade.

Solen sken och det var 15 grader varmt. En härlig höstmorgon. Jag hade bara en aning mer ont är vanligt när jag steg upp. Efter en dusch kände jag mig redo att ta mig an arbetsdagen.

På lunchen följde jag med två arbetskamrater till Café Charm nere i hamnträdgården. Min matlåda kan jag äta imorgon. Solen sken från en klarblå himmel med små vita molntusan. Det var härligt varmt. Vi köpte sallad och satte oss på en bänk och åt den. Jag matade änderna med mitt bröd. De slukade det med god aptit. Solen värmde så skönt och det luktade så gott från havet. Träden i hamnträdgården har så smått börjat skifta färg. Det är så vackert. Vilken underbar höstdag!

Resten av dagen gick inte lika smidigt. Eftermiddagen gick som i slowmotion. Jag hade ingen energi. Konstigt. Minuterna seeegaaadeee sig fram. Jag brukar sällan ta kafferast på eftermiddagen men idag gjorde jag det för jag behövde komma ifrån skrivbordet ett tag. Efteråt kändes det faktiskt lite bättre men jag var väldigt glad när jag fick stänga ner datorn och åka hem. Tur att de flesta dagar inte är så. 

Den här bilden är väl bara rolig för de som tittar på både "Orange is the new black"

 och "the Walking Dead", men jag bjuder på den ändå för den får mig att le :)

Lars var borta med jobbet så jag tog bilen hem. Svedan i armen var väldigt besvärande så det var skönt att lägga sig ner och vila. Stora sonen erbjöd sig att laga middag, vilken kille va! Efter middagen slappade jag i soffan och tittade på de två avsnitt av "Orange is the new black" som jag hade kvar på senaste säsongen. Jag hade behövt stryka och jag hade behövt plantera växterna jag köpte på trädgårdsvisningen i söndags, men jag orkade inte. Det var ett bra tag sen jag slappade en hel kväll, men nu behövde jag det verkligen. Fast helt och hållet slappa blev det inte för jag var såklart ute och letade sniglar. Först var det äckel jag kände. Nu har det börjat brinna en låga av intensivt ogillande i mig. Lågan växer för varje kväll jag hittar fler och fler snigeluslingar. Innan den här säsongen är över lär ogillandet ha gått över till hat.



Dag 498 - supereffektiv och svartvinbärssaft

Det blev en lite märklig natt. Jag drömde om våra kaffemaskiner på jobbet. Att det var så många som tagit kaffe innan det var färdigbryggt att ledningen beslöt att nu fick det vara nog med civil olydnad, och så bytte de bort maskinerna mot sådana där man måste betala för kaffet.

Mitt i natten vaknade jag av att jag frös. Jag har en tunn fleecefilt över täcket när jag sover. Den lade jag under täcket istället. Då blev det varmt och gosigt. Mot morgonen vaknade jag av att jag frös igen. Fötterna var iskall. Jag hade dem utanför täcket och fick det inte att räcka till. Tänkte att jag vänt på det på något vis. Jag var emellertid så trött att jag bara kurade ihop mig och somnade om igen. När jag vaknade på morgonen upptäckte jag orsaken till att jag frusit. Jag hade bara den tunna filten på mig. Täcket låg på sidan om. Det förklarar även varför fötterna var utanför, filten är inte så stor att den räcker till.

Jag hade inte mycket till värk på morgonen. Mest den där gamla vanliga brännande "tusen nålar" smärtan i armen. Ute var det molnigt men redan 15 grader varmt. Och tänk, igår var det bara 5 grader. Vilken skillnad.  Det måste ha regnat under natten för det var alldeles blött på marken. Förmiddagen passerade i en rasande fart. På lunchen gick jag och några arbetskamrater till Lidl. Kan verka som om jag ofta är på Lidl men det ligger på lagom promenadavstånd och man kan hitta fin frukt och roliga grejer där. Det var varmt ute men som vanligt så blåste det. Det var hur som helst skönt med en promenad. Jag mår alltid bättre....eller kanske inte alltid, men ofta i alla fall... på eftermiddagen när jag tagit en promenad på lunchen. Och så var det idag. Eftermiddagen gick galant. Arbetet har gått som en dans. Jag har varit effektiv och pigg och på G. Troligtvis för att jag haft väldigt lite värk under hela dagen. Jag har känt mig som "mig själv".

"- Nu har du gjort det så bra att du kan gå och ta en kaffe och semla." Så avslutade en mycket glad och nöjd kund vårt telefonsamtal. Trevligt att göra kunderna nöjda, fast det hade varit ännu trevligare om jag haft en semla. Nu fick jag nöja mig med en banan.

Det var varmt när vi åkte hem, en sån där fuktig höstvärme. Solen tittade fram då och då men det blev inte helt soligt. Men jag är glad över värmen, det är det viktigaste. Vi satte igång med maten direkt - pasta med kyckling i tomatsås. Efter maten, och disken och undanplockande av grejer och så vidare, så förberedde jag för saftkokning. Vi plockade svartvinbären i söndags och jag borde ha kokat saft eller fryst in dem direkt, men det blev inte tid för det i söndags (och igår kände jag inte för det). Jag har köpt en saftmaja som fungerar på induktionshäll. Förra året var första gången jag använde den. Jag kokade - eller rättare sagt ångade - saft på en hink svartvinbär. De andra två hinkarna fördelade jag i påsar, ett kilo i varje påse. Många påsar blev det! De fryste jag in för att göra saft av senare. Vilken tur att vi tog hem den lilla frysen från svärföräldrarnas stuga för annars hade jag inte haft plats för dem. När jag var klar med saften och hade diskat alla pryttlar så var jag helt slut. Alldeles fullständigt dränerad på energi.

Jag har presterat på 100 procent mest hela dagen men nu var batteriet tömt. Jag borde ha vilat, men icke. Jag är inte alltid så smart när det gäller att hushålla med energin, eller ladda när det behövs. Nä, jag gick ut för att jaga sniglar. Lars kom ut efter ett tag och hjälpte mig men han har inte "snigelögon" som jag har. Jag hittade en stor och massor med "snigelungdomar". Både på grannens och vår gård.  Jag är nog en aning besatt, men när jag hittar så många så sporrar det mig att gå ut varje kväll.  

När jag kom in var klockan halv tio. Jag hade i princip inte suttit ner sen jag kom hem. Inte konstigt att jag var slut. Vi fikade, sen slappade jag lite och tittade nyheterna en stund men det intresserade mig inte så mycket så jag gjorde iordning mig för natten och gick och lade mig. Skönt att komma i säng lite tidigare. Vänster sida var som i brand. Det sved och stacks i skinnet. Jag var lite kall också efter att ha varit ute. Jag kurade ihop mig under täcket och försökte ligga så still som jag kunde eftersom lakanen gjorde ont mot huden.

Dag 497 - är att blogga en egotripp?

Varför bloggar så många?Varför bloggar jag? Alla har väl ett syfte med sin blogg, vad är mitt syfte? Det var någon som frågade mig jag inte kände att min blogg mest var en egotripp. Eeehhh....nä. Det är ju inte som om jag strävar efter att bli en ny Blondinbellan eller Kissie med flera tusen följare precis. Och inte har jag ett fantastiskt spännande liv heller så även om jag skulle vilja det så skulle jag inte kunna locka fler följare än jag har. Min blogg är bara min lilla trygga vrå där jag kan skriva av mig. Och de som vill följa mig är hjärtligt välkomna. Jag blev nog mer provocerad av frågan än jag trott tidigare. Äh, nog om det...

Jag sov inte jättebra men inte jättedåligt heller. Vaknade ett par gånger men jag somnade om fort. På morgonen var det kallt. Kallaste morgonen hittills, bara 5 grader plus. Jag funderade vad jag skulle ha på mig. Enligt väderprognosen skulle det bli uppåt 20 grader idag. Hmm...dilemma. Antingen blir det för kallt eller för varmt. Svårt läge. Men till slut blev det byxor, sockar, linne och en tunnare tröja. Om det blir varmt kan jag ta av mig linnet och sockarna tänkte jag. Och så långkoftan som jacka. Det fick duga. Jag hade stick och brinn i sidan och armen men ryggen var riktigt bra. 

Förmiddagen gick i 120 kilometer i timmen. Det ringde som tok på min egen anknytning. Det var brådskande mejl som skulle besvaras och frågor från arbetskompisar. Det gick riktigt bra faktiskt. Jag börjar känna mig bekväm med att ha flera bollar i luften samtidigt och hålla högt tempo. Fast inte hela tiden...det var skönt när det blev lunch så jag kunde dra ner på tempot. Jag och två arbetskompisar gick ut på stan. Det hade absolut inte blivit 20 grader än i alla fall. Jag fick så lov att knäppa koftan för att hålla inne värmen. Skönt att jag hade sockar på. Vi gjorde några ärenden, sen åt vi buffé på Restaurang Canton. De har en fantastiskt god buffé. Gå dit och ät lunch ni som finns i eller besöker Sundsvall. 

Eftermiddagen var lite lugnare och jag hann med både det ena och det andra. Värken höll sig på avstånd. Inte ens ryggen besvärade mig, inte mycket i alla fall. Jag slutade tio minuter tidigare och gick till Royal Design för att hämta min beställda Kitchen Aid hushållsmaskin. Det hade blivit varmt under eftermiddagen, riktigt varmt. Jag fick ta av mig koftan till och med. Paketet vägde tungt som tusan så Lars kom och hämtade upp mig där. Det ska bli kul att äntligen kunna baka bullar och bröd som kräver knådning. När vi kom hem vilade jag på sängen cirka en timme sen åt vi middag. Vi hade en massa rester i kylskåpet så det blev restbuffé. Jag gör ofta lite för mycket mat och gillar inte att slänga mat så det blir en restbuffé då och då. 

Idag åker en arbetskompis utomlands. Tre åkte i helgen som var. Två till åker om någon vecka, och kanske fler som jag inte vet om. Och flera har redan varit utomlands. Jag tror aldrig jag varit med om en sommar där så många åkt utomlands. Vi har inte beställt någon resa. Och även om vi nu skulle göra det som behöver grabbarna nya pass. Men visst är jag sugen. Jag längtar till värme och sol. Att slappa i solstolen och när det blir för varmt bara slänga sig i det ljumma vattnet. Att sitta ute i mörkret och värmen på kvällen, dricka en drink och höra syrsorna spela.  Jaaa....det är bara oss själva vi har att skylla på. Jag har så himla svårt att göra upp planer. Det är som om jag blir paralyserad. Det är ett under att vi kommit iväg på alla helgresor vi gjort i sommar. Troligtvis är det för att någon annan beslutat och planerat det mesta. Jag har svårt att planera för framtiden. Det är så beroende på hur jag mår och kommer att må. Framtiden är diffus, dimmig liksom. Konstigt. Men det har blivit så efter min sjukdomsresa. Det är här och nu som gäller. Jag gillar det inte men just nu accepterar jag det. Tids nog kommer det säkert det att ändras.  


På kvällen tittade vi på Game of Thrones, sista avsnittet av säsong sju. Oj oj oj vilket avsnitt!!! Jäklar att man måste vänta så länge på säsong åtta.

Innan jag gick och lade mig ville jag såklart...eller vill och vill... måste är ett bättre ord...måste jag leta sniglar. Jag har fått låna en stark pannlampa av grannen. Det blir mycket lättare än att hålla i ficklampa för jag håller ju även i en bunke och en tång. Jag tänkte bara ta en snabb titt runt pallkragarna. Men så blev det inte, tvärtom. Det tog mig en timme att gå igenom vår gård, del av grannens och del av parken. Jag såg jättebra med pannlampan och hittade massor med småsniglar som jag annars troligtvis skulle ha missat. Jag hittade faktiskt fler sniglar än någonsin förut. En stor, en handfull halvstora och massor med små.

En massa sniglar i olika storlekar i min hink, slemmigt och äckligt

Det var inte alls kallt ute men en timme är lång tid så jag hann ändå bli lite frusen. Det var skönt att krypa ner i sängen. Jag hade som tur är inte alls vidare ont. Ingenstans förutom i nacken men det berodde nog på att jag gått och tittat nedåt så länge vid snigeljakten.

Dag 496 - fantastisk trädgård (inte min!) och plocka vinbär

Vaknade tidigt. Tokigt det med tanke på att jag gick och lade mig efter ett på natten. Jag hämtade min morgonmedicin och ett glas vatten, lade mig i sängen och läste på mobilen. Jag tänkte att jag kände mig visserligen pigg nu men jag känner mig själv, jag kommer att bli trött om ett tag. Den vetskapen hindrade mig inte från att ligga vaken. Jag tog min medicin när det var dags, sen hann jag med att spela lite spel på mobilen innan ögonen föll igen. Jag lade ifrån mig mobil och glasögon och kurade ihop mig under täcket och somnade. Jag vaknade till när Lars gick upp men somnade om igen. Skönt med sovmorgon. 

Värken var på låg när jag äntligen gick upp. Härligt. Solen sken ute och det var 16 grader. Jag gick ut på altanen och kände efter om det var läge för en altanfrukost men nä, det var skönt i solen men ändå lite kyligt. Solen värmer inte alls lika mycket nu. Vi åt frukost inne. 

Jag gick över till min granne M strax före tolv. Vi hade bestämt att åka och titta på en trädgård som blivit korad till "Sveriges finaste trädgård" i en tävling. M:s man följde också med. Lars vara hemma för han hade en massa grejer han ville göra. Helgen är kort och gårdagen spenderades ju i Stöde så han hann inte göra mycket då. Trädgården var underbar. Jag förstår verkligen varför den vann. Det var många slingrande grusgångar, buskar, blommor, krukor, vatten, dekorationer av alla de slag. Det var ljuvligt att gå omkring och njuta. Vi tog en fika i solen också. En jättegod men mäktig chokladkaka. 

  

När jag kom hem lagade jag lunch. Grabbarna har varit sugna på äta engelsk frukost ett tag. det har inte blivit av för vi stiger ofta upp på olika tider. Men nu tänkte jag överraska dem med det till lunch. Bacon, lammkorv, vita bönor i tomatsås, ugnsstekt tomat, äggröra och eftersom det var lunch drack vi iste istället för varmt te. Familjen blev glad och åt upp alltihop i ett litet nafs.

Efter lunchen tog vi en kopp kaffe ute i solen. Vilken härlig dag. Sen var det dags att byta om och börja jobba. Hela familjen var inkallad. Det var hög tid att plocka vinbären. Jag plockade på det traditionella sättet, satt på en pall och plockade bär. Stora sonen, uppfinnaren, lade ut plast under den andra busken och skakade den. Ja så kan man ju också göra. Sen fick han visserligen rensa bort skräpet, men totalt sett så gick det fortare. Jag föredrar ändå att plocka som vanligt. Det är som terapi att sitta i solen och plocka gren efter gren ren på bär. Lars gillar inte alls att plocka vinbär. Många suckar blev det. Han tycker det är lika tråkigt som att måla, vilket jag tycker är kul. Vad olika det kan vara. Jag sa åt honom att klippa gräset istället så fortsatte jag att plocka. Det gick han gladeligen med på. Lilleman smet ideligen från jobbet. Han ville inte alls plocka. Till slut sa jag till honom att rensa stora sonens bär istället, det tyckte han var ett mycket bättre jobb. Tre hinkar med bär blev det. De får stå i garaget över natten så får vi se om jag gör saft av dem imorgon eller om jag fryser in dem. 

Efter bärplockningen kollade jag till mina grönsaker. Jag tog in en bukett broccoli. Den ser finfin ut. Vi äter den någon gång i veckan. Myntan som bara var några små stjälkar har vuxit som tusan. Jag vet ju hur den växer, men sen jag flyttade den har den vuxit ännu bättre. Jösses! 

På kvällen var det dags för vår månatliga sista söndagen i månaden middag. Det var hos svägerskan och svågern den här gången. Vi fick en god köttfärsgryta och sen äppelkaka till kaffet. När vi kom hem gick jag ut direkt och letade sniglar. Jag hittade en oroväckande mängd småskitar. Hmm... inte dags att slappna av än inte.

Jag har känt av värk i nacke och bakhuvud idag med, men inte någon alarmerande värk. Mer som en trötthet liksom. Lite jobbigt är det dock. Som om huvudet är för tungt. Nervsmärtan fortsatte att vara på låg hela dagen. Ingen värmevallning alls idag. Totalt sett en väldigt bra dag.  

Dag 495 - jordens värmevallning, Stök i Stöde och X-men

Jag sov riktigt gott och vaknade vid halv nio av medicin-appen på mobilen som påminde mig om att ta medicin. Jag gick av någon underlig anledning inte upp och tog medicinen utan låg kvar och spelade spel och läste nyheterna på mobilen. Lars gick upp och ut i garaget för förtiosjuttonde gången. När han kom in igen gick jag upp och så åt vi frukost. Jag var på lite knepigt humör men kunde inte sätta fingret på vad det var som var fel. Jag hade ont i huvudet och pirr ut i armen och på väster sida av kroppen. Jag fick dessutom världens värmevallning. 

Lars åkte och hämtade släpvagnen och jag gjorde mig i ordning. Eftersom jag var så varm så hade jag bara ett linne under fleecejackan och stoppade ner tröja i ryggsäcken. Jag vet ju att efter värmen kommer kylan. Vi packade släpvagnen och så hoppade hela familjen in i bilen och vi åkte till soptippen. Det gick snabbt att lasta av för vi hade inte så mycket skräp. Sen åkte vi till Stöde till svärföräldrarnas stuga. På vägen dit försvann värmen och jag började mycket riktigt att frysa så jag bytte till tröja under fleecejackan. När vi kom fram fikade vi - åh vad gott med kaffe - sen packade vi ner saker som stora sonen vill spara tills han flyttar hemifrån. Det var en hel del grejer som Lars (och jag) och hans syster (och man) vill ta reda på i stugan så innan det var klart var både bilar och släpvagn full. Vi hade tänkt att det skulle ta en par timmar men det tog faktiskt hela dagen. När vi åkte hem bytte jag och svågern plats i bilarna så männen åkte hem med släpvagnen och packade av grejer. Jag och svägerskan svängde in på ICA och handlade på väg hem. När jag kom hem gjorde jag en potatis- och sötpotatisgratäng till middag. Vi åt den tillsammans med rostbiff. Middagen blev väääldigt sen, ännu senare än fredagsmiddagen. 

Jag hade fortfarande en dov huvudvärk på kvällen. Inte så farligt, mest irriterande. Värken hade sjunkit till låg, det var väldigt skönt. Som sagt, det blir mycket bättre när jag rör på mig. Jag tror det är "medicinen" det. Humöret blev bättre så snart jag satte igång att packa släpvagnen. Kanske för att jag gjorde något vettigt, typ kroppsarbete, men kanske även för att jag äntligen tagit morgonmedicinen. Den ena medicinen jag tar på morgonen är ju både för humöret och för värk....eller jag kanske ska säga "mot". 

Åter till X-mens värld. Kvällens underhållning var "X-men Origins: Wolverine". Jag har ju tidigare sagt att jag inte är så förtjust i Wolverine, en tjurig skitstövel enligt min åsikt, men tydligen är det många som gillar honom eftersom han har fått en egen film...eller flera faktiskt. Den här hade jag inte sett förut och det överraskade mig med att vara riktigt bra. Det var väldigt intressant att se bakgrunden till hur han blev Wolverine. Klart sevärd. 

Under filmen satt jag med värmedynan på nacken. Jag hade ont i nacken och fortsatt huvudvärk. Typiska Chiari symtom, men jag tänker inte stressa upp mig i onödan. Det behöver inte betyda något särskilt. Om det återkommer ofta, ja då kan det vara läge att kolla upp det (men klart man oroar sig lite ändå). Jag var rejält trött och det var rena himmelriket att krypa ner i sängen. Imorgon är en ny dag, ett oskrivet blad. God natt världen!

Dag 494 - Äntligen fredag, kantareller och King Kong

Äntligen fredag. Alltså verkligen, ÄNTLIGEN fredag! Visst trivs jag med mitt jobb men det har varit en lång vecka och flera trötta morgnar. "Lagom" med värk. Om man nu kan säga lagom om värk. Men när man lever i värkens värld så är lagom betydligt bättre än mycket så jo, det går att säga så. Lagom mycket värk för mig är troligtvis betydligt mer för en person som inte har värk dygnet runt. Ute var det soligt och fint men betydligt kallare än det såg ut, även idag sex och en halv grad. Det är alldeles för tidigt för att vara så kallt.

Dagen rullade på. Vi var några som tog en promenad till Lidl på lunchen. Solen värmde skönt, men det kändes på luften att det är höst. Det är nog bara att glömma sensommarvarma dagar och ljumma kvällar *suck* Mot eftermiddagen var jag trött och hade fått ont. Jag messade Lars och frågade om han kunde sluta lite tidigare och det kunde han. När vi kom hem gick jag och lade mig och tog en tupplur och Lars gick....helt oväntat... ut i garaget. Jag var piggare efter tuppluren men lite hurven och mosig. Fredag kväll. Vissa är redo för party, sminkad, fiffad och uppklädd med högklackade skor....och vissa har på sig pyjamasbyxor, lurviga sockar, fleecetröjor, osminkad och rufsig i håret. Olika faller ödets lotter. Men nu är det så det är nu. Det känns ibland tråkigt och orättvist och ibland skiter jag i det och känner att det är befriande och skönt att gå omkring i pyjamas. Ja ja, livet blir vad man gör det till. 

Det blev sen middag, men det blir det ofta på helgen så ingen var förvånad över det. Kycklinglår, ris och sås på stekskyn. Gott! Det är en middag som alltid får mig att tänka på mamma för det brukade vi ofta få när vi hälsade på. Min mamma gör fantastiskt goda kycklinglår och såsen är alltid jättegod. Jag får dem inte lika goda, det har väl med kryddning och vana att göra. Men även om det inte var lika gott som mammas så var det gott nog. Vi åt svärmors gurka till maten. Tänk vilken lyx det är att få äta "hemmagurka". Svärmor och svärfar har emellertid sålt sin stuga så det är sista året vi får hemmaodlade gurkor, om jag inte skaffar mig ett eget växthus vill säga. 

En arbetskompis överraskade mig med en påse gula kantareller. Hon hade hittat väldigt mycket när hon var ute i skogen och ville dela med sig. Tänk vad snällt! Efter maten rengjorde vi kantarellerna och förvällde dem. Sen fick de kallna innan vi lade dem i påsar och frös in. Bra att ha i portionspåsar lagom för en höstgryta. 

Eftersom vi åt så sent så var det i princip dags att titta på film direkt efter maten. Vi såg den senaste King King filmen, "Kong: Skull Island". Jag var beredd på ytterligare en filmatisering av den gamla vanliga King Kong historien men blev glatt överraskad när det visade sig att den här filmen var helt annorlunda. Mycket värd att se!

Sen då? Sova? Nä nä, först leta sniglar. Det var kolsvart och kallt ute. Jag var rejält klädd men det var ändå kallt. Näsan blev iskall och började droppa av kylan. Fy tusan! Jag skyndade mig att göra min vanliga runda. Jag var troligtvis inte lika uppmärksam och noga men fick i alla fall tag på ett gäng små sniglar. Ingen stor. Det är första gången. Förhoppningsvis är det för att de gamla är borta nu. Men det är ju de små som är de värsta bovarna nu eftersom de kommer att övervintra. För första gången hittade jag en usling som satt och käkade på ett broccoliblad. Nedrans skurk! När jag kom in var jag frusen. Det var skönt att krypa ner i sängen med en varm fleecefilt på täcket. Det kändes som senhöst. Näää-ä jag vill ha mer värme!! *suck igen* Värken var som tur är på låg, trots kylan ute. 

Dag 493 - Kallt *burr*, sushi och massage

Jamen vad hände nu då? Jag hade nästan skrivit klart inlägget och "skulle bara" innan jag publicerade det, men jag glömde helt bort det. Mäh! Men jag har världens bästa bortförklaring.. nä jag menar förklaring...jag har ju opererat hjärnan :) Här kommer nu torsdagens inlägg.

Det var kallt i natt. Jag hämtade en filt och lade den över täcket. Då blev det varmt och skönt. Nästa gång jag bäddar nytt ska jag byta till mitt vintertäcke. Jag vägrar sätta på elementet i augusti, vägrar! Annars sov jag gott. Flera nätter i rad nu, det är helt underbart. På morgonen hade jag bara lite nervsmärta men det kliade som tusan på väster sida av ryggen, övre delen från skulderblad och upp mot nacke och hals. Det är som om det kliar inuti huden och inte går att stoppa. Väldigt irriterande. Jag skrubbade ryggen i duschen men det var bara skönt för stunden. När jag torkat mig och smörjt in mig fortsatte det att klia. Som sagt, irriterande. Ryggvärken lurade i bakgrunden. Jag får hålla koll på den under dagen.

Ute var det  sex och en halv grad varmt... nä jag säger plus sex och en halv grad istället för varmt var det då inte! Och det var rejält dimmigt. När vi gick ut till bilen blev det faktiskt rök av andedräkten. Skandal! I augusti?! För två år sedan var jag ledig när skolorna började. Jag följde Lilleman till skolan och var med ett tag på samlingen på skolgården. Sen gick jag och svägerskan hem till henne och satt i trädgården och fikade. Det var så varmt att vi satte oss i skuggan efter ett tag. Och det var direkt på morgonen. Det är så det ska vara.

20 augusti 2015

Förmiddagen gick riktigt bra. Jag hade "lagom" med nervsmärta och kliet lade sig, vad skönt. Ryggvärken då? Jo jag försökte  variera hur jag satt och stod även upp och jobbade.  Den ack så välbekanta värken ovanför midjan irriterade som vanligt. Jag ska på massage idag och jag hoppas att hon får bort ännu mer muskelknutor och vad det nu är som gör att jag får ont. På lunchen följde jag med några arbetskamrater ut och åt sushi. Jag har svårt att stå emot sushi och nu var det länge sen. Jag hade visserligen en matlåda jag tänkt äta idag, men den kan jag ju äta imorgon. På vägen tillbaka till jobbet överraskades vi av ett skyfall. Jag tog av jackan och höll den över huvudet så jag slapp bli blöt om huvudet. Men blöt blev jag såklart ändå, om tröja, byxor och sockar. Jag gick ner till omklädningsrummet och dem, om än inte helt torra, betydligt torrare än tidigare. På eftermiddagen sken det upp. Plötsligt var det klarblå himmel. Så dags då. Det är omväxlande väder minsann. Man måste vara redo för alla varianter.

Klockan två fick jag massage. Trots massagen förra veckan var det stenhårt och ont på flera ställen. Efteråt var jag lite yr och det var som om det pirrade ut i armen, men det lade sig fort. Massagen gör verkligen nytta. Jag har en tid nästa vecka med, sen ska jag boka en tid med henne privat. Det gick bra att jobba hela dagen och jag var fortfarande pigg och fräsch när jag kom hem. Vilken skillnad från gårdagen. Fler sådana dagar tack!

Lars gick ut i garaget - blir det någonsin klart? - och jag lagade mat. Det blev vegetariska biffar av bland annat morot, zucchini och kikärter. Till det åt vi kokosris. På kvällen tittade vi ännu en gång på film. "X-men: First class". Det är den femte filmen men är en prequel som handlar om Professor X och Magneto när de var unga. (Vi skippade den fjärde filmen som handlar om Wolverine, tar den en annan gång). Den här filmen är inte lika bra som de föregående filmerna. Den saknar charmen som de andra har. Men den är värd att se för det är intressant att få veta bakgrunden.

Sen blev det snigeljakt. Det var kallt ute, och början till frost i gräset och på grönsakernas blad. Kommer de att överleva? De behöver någon vecka till för att växa på sig. För första gången hittade jag en snigelusling som satt och åt på ett broccoliblad.  

Dag 492 - Funderingar på värk och orangea blommor som livar upp humöret

Nämen?! Ytterligare en god natts sömn, nu börjar jag bli bortskämd (kommer säkert att komma en riktigt kass natt nu när jag säger så, Murphys lag liksom). Lite nervsmärta även denna morgon. Jag kände fortfarande av ryggen. Det var inte så farligt på morgonen men jag anade att det skulle bli värre framåt eftermiddagen. Skitväder ute. Grått och trist, bara 10 grader varmt. *Hutter*

Förmiddagen gick rätt omärkt förbi. På eftermiddagen fick vi träffa vår nya generaldirektör som började i måndags. Man ska inte låta sig färgas av dåtid och skriverier, men det är klart att man har sina funderingar. Vi får se hur det blir, hon är ett oskrivet kort i Bolagsverkets värld. Hon var i alla fall rätt så kul i sitt tal. På eftermiddagen kände jag den bekanta nervsmärtan krypa upp mot ytan. Och ryggvärken ville också vara med på tåget. Samt en smula värmevallning, fast inte så allvarligt som tur var. Samma som igår, vid tre ville jag inte vara med längre. Då ville jag bara hem och krypa ner i sängen och stänga ute världen en stund.

Jag funderar ofta över min värk. Antagligen oftare än någon tror. Och jag oroar mig över framtiden. Oftare än jag egentligen vill erkänna, inte ens för mig själv. Jag mår bättre på helgerna när jag rör mig mer än på vardagarna när jag sitter vid ett skrivbord, så helt fel hade inte Försäkringskassan ändå, även om själva beslutet var taget på fel grund. Jag tror att jag skulle ha haft tid och ork att tillfriskna ytterligare om jag hade fått fortsatt att vara 25% sjukskriven. Men nu är det som det är och jag måste försöka hitta kraft och sätt att klara av heltid på kontoret. Det skulle nog vara en bra idé att gå hem istället för att åka bil, men jag är så slut och har så ont att jag bara vill hem direkt och vila. En ond cirkel. Tänk om....nä, det spelar ingen roll att tänka sig in i olika situationer för det är så här det är. Bara å gilla läget! Men det är svårt. Jag vill inte må så här varje eftermiddag. Jag vill må bra. Jag vill må som jag gjorde i helgen på slottet med mina vänner. Men nåja, vad är en bal på slottet....?

Jag slutade lite tidigare och tog en promenad till ICA. Jag var tvungen att röra på kroppen. Det var väldigt skönt med en promenad. Jag skulle egentligen köpa vitkål eftersom en arbetskamrat åt vitkålsmos till lunch och det gjorde mig så sugen att pröva själv. När jag kom till ICA blev jag distraherad av vackra.....blommor-som-min-hjärna-just-nu-inte-vill- plocka-fram-namnet-på....så jag köpte orangea....blommor.... *muttrar* Tusan till afasi hjärna jag får dras med ibland. Sen såg jag att de hade billig köttfärs. Då styrde min hjärna om från vitkålsmos till spagetti och köttfärssås. Så blir det ibland. Vi får pröva det en annan gång. När vi kom hem slängde jag mig på dammsugaren och dammsög hela huset (inte källaren) sen torkade jag golven. Under tiden lagade grabbarna mat. Jag mådde så himla mycket bättre efter att fått städa för full sprutt. Min kropp vill röra sig. Den vill inte sitta still. Jag kanske skulle sadla om och bli städerska? Varför inte? Jag gillar ju att städa och har inget hierarkitänk. Städerska eller chef, so what, huvudsaken är att du trivs och känner att du behövs och gör ett bra jobb.  Fast det är det där med lönen då....nä jag får nog fortsätta att sitta på kontoret och städa och feja hemma på fritiden. Nu vill jag göra klart en sak så det inte blir några missförstånd. Jag har ont även när jag rör mig och är aktiv. Det är inte så att värken magiskt försvinner då *poff* Nä den finns där men är mer i bakgrunden. Kanske för att jag (hjärnan/kroppen) är upptagen med en massa annat och inte har tid att fokusera på enbart värken, vad vet jag. Det enda jag vet är att jag mår bättre när jag inte sitter vid ett skrivbord en hel dag, mycket bättre.

Gladiolus heter de ju!!! 

Ikväll var det höstsammanträde på logen. Det första för säsongen. Den här gången var det gemensamt med den andra logen. Målet är alltid hemligt. Vi har till exempel varit på Norra Berget, Hemsö Fästning och Sörfjärden. Jag funderade länge och väl hur jag skulle göra och bestämde mig inte förrän i sista stund. Det blev inget sammanträde för mig. Jag fick lite dåligt samvete för någon har ju jobbat hårt för att få till en trevlig kväll för alla systrar.  Men det kändes rätt ändå. Vi var borta hela helgen och det har varit lite jobbigt med värk på eftermiddagen igår och idag. Jag hoppas de hade det bra och åt god mat. Jag ska fråga min arbetskompis imorgon vart de åkte. 

På kvällen ville grabbarna se ytterligare en X-men film, "X-men: The Last Stand". Jag protesterade inte. Efter att ha hållit igång ända från jag kom hem tyckte jag att det skulle bli skönt att slappa med en film. Jag och Lilleman slängde ihop en äppelsockerkaka som vi åt till filmen. Den här filmen är bra men sorglig. Och så starka kvinnor sen, tråkigt nog är det ändå en man som räddar världen, Logan aka wolverine. Men hur less är jag inte på honom nu. Ska bli skönt att slippa honom i nästa film för den handlar om dåtid. HA! Där fick du dumma macho man.

När jag gick ut för att leta sniglar var det som vanligt mörkt, men den här kvällen även dimmigt. Det blir en känsla av magi när gatljusen dämpas av dimman. Det var väldigt blött i gräset och faktiskt var det så att det krasade när jag gick på det. Inte frost, men lite halvfruset vatten. Jag tycker det är ledsamt att det blir höst innan sommaren ens kommit på allvar.

Dag 491 - höstkänsla och ont

Jag sov gott i natt också. Vaknade vid tre och gick på toaletten. Då mötte jag stora sonen som precis gjort sig i ordning för sängen. Jag var nog halvt sovande för jag bara babblade något helt osammanhängande till honom, gick på toaletten och snubblade tillbaka till sängen. Jag somnade om direkt. Trött som en gnu på morgonen. Jag hade visserligen gått och lagt mig tidigare än Lars men jag har alltid så svårt att somna innan han lagt sig. I kväll ska jag "tvinga" honom att gå och lägga sig lite tidigare. Ungefär samma nivå på värken som gårdagens.

Rönnbär i badrummet

Jag tittade aldrig på termometern innan jag gick ut till bilen så jag var inte beredd på kylan som slog emot mig. En rå och bitande kyla, inte sån där skön och frisk kyla man vill ha en tidig höstmorgon. Burr! Nu är det höst, kan inte neka till det längre. Men brittsommaren då? Vart är den? Fast det behöver faktiskt inte vara sommarvarmt,  jag nöjer mig med en frisk och härligt solig höst. 

Förmiddagen gick bra, likaså tiden från lunch till eftermiddagsfika. Full fart och jädrar anamma. Det är dock många fler som kommit åter från semestern. Det gäller både handläggare och kunder. Fler telefonsamtal i kontorslandskapet gör att det blir lite för surrigt redan tidigt på dagen. Jag så är glad över mina lurar som dämpar det värsta. Sen började det gå utför och värken kom smygande. Känns ungefär som när man ryser så håren ställer sig upp. Vid tretiden körde jag in i väggen, bildligt talat alltså. Jag var så slut och hade fått så ont i ryggen. Hemsk värk. Kan vara att jag inte varit ut och gått på lunchen, eller att jag suttit för koncentrerad vid skrivbordet. Jag har jobbat med diverse excel-dokument och det kan ju ge en gråa hårstrån, i alla fall om man som jag inte är så kunnig. Jag gick kurs för tvåtusen år sedan men det har kommit flera nya versioner som jag inte blivit uppdaterad på. Jag har fått gjort mitt bästa att lära mig själv. Jag spände mig säkert när jag koncentrerade mig så hårt. Värken satt mellan skulderbladen, typiskt stressrelaterat. Den vanliga värken kom i skymundan. Det är faktiskt nästan så jag föredrar min gamla välkända nervsmärta över den här ryggvärken, faktiskt...

... Den sista timmen var inte alls rolig. Strax efter tre tänkte jag messa Lars och fråga om han var på väg, men så insåg jag att klockan var tre, inte fyra. En hel timme kvar! *stön* Det var en lättnad när jag äntligen blev hämtad av Lars. När vi kom hem störtade jag i säng. Jag låg på den elektriska värmedynan. Det var som balsam för den onda ryggen. Jag somnade såklart och när jag vaknade var jag jättemosig, men det gick snabbt över när jag steg upp.  Den värsta värken hade gett med sig som tur var. Skönt.

På kvällen var det "filmtajm" igen. Ute var det grådassigt och regnigt. Perfekt kväll att sjunka in i mörkret i biorummet med en bra film. Vi såg "X-men 2". Det var ett bra tag sen vi såg den så jag hade glömt en hel del av handlingen. Som att se en ny film. Vi åt melon och vindruvor som snacks. Tittar man på så mycket film som vi gör kan man inte äta chips eller glass varje gång. Eller kan och kan. Det kan man såklart, men inte om man vill behålla vikten eller vara någorlunda hälsosam.  I förra filmen missade jag att professor Xavier spelas av Ian Mc Kellan som även spelar Gandalf. Hur jag än studerar honom så ser jag det inte. Måste vara Gandalfs skägg som gör det. I den här filmen missade jag att Rouge spelas av Anna Paquin som även spelar Sookie Stackhouse i "True Blood". Inte likt mig att missa skådespelare. Hmm...bortförklaringen i det här fallet är att jag aldrig gillade Sookie.

Efter filmen gick jag på snigeljakt. Det var lite meckigt eftersom det regnade. De små snabba sniglarna har en förmåga att snigla sig uppför sidan på tillbringaren jag lägger dem i. Jag måste peta ner dem lite då och då. Ficklampa, tillbringare, gripmojäng och paraply, men bara två händer. Mycket att hålla reda på. Det var första gången jag inte hittade en fullstor snigel. Men jag hittade runt ett dussin små och några halvstora så jag är nöjd.

Jag mådde hyfsat bra när jag gick och lade mig. Jag hade suttit med värmedynan under filmen med bara för säkerhets skull. Jag kände av ryggen, men inte alls som tidigare.