Dag 546 - Bettans fest
Lite disigt på morgonen, men rätt varmt. Jag vaknade med bara en gnutta värk. Vi hade ställt klockradion på väckning klockan åtta eftersom vi ville komma iväg vid tio, utan att behöva stressa. Vi gjorde i ordning oss, packade, åt frukost och hoppade in i bilen. Vi styrde kosan mot el Stockholmo. Ikväll blir det födelsedagsfest för en av mina barndomskompisar som bort i Stockholm (tyvärr bor de där, tänk vad kul det skulle vara om de bodde närmre, så vi kunde umgås oftare. Hon är så mysig och hennes man är en jättehärlig kille.)
Jag gillar att åka bil långt. Jag tror det kommer från semesterresorna vi gjorde när jag var liten, med husvagn. Eller resorna till stugan i Gimdalen. Jag antar att jag glömt att det inte bara var roligt utan även trist att sitta i bilen så länge. Det tycker ju alla barn. Eller kanske inte idag när det finns smartphones och "paddor" så barnen kan titta på film eller spela spel. Men hur som helst, jag gillar själva resan. Målet för resan är inte så viktigt egentligen, jag njuter av resan. Trots att det ibland är köer som irriterar mig, eller idioter i trafiken som också irriterar mig. Jag får alltid en varm känsla i magen när jag sätter mig i bilen redo för resan.
Resan gick bra. Vi kom iväg lite senare än vi tänkt och själva resan blev lite längre på grund av trafiken. Det var rätt många husvagnar och en hel del släpvagnsekipage som sinkade farten. Men vi kom fram till hotellet utan missöden. Vi hade bokat på Scandic Infracity. Vi har bott där många gånger under åren som gått. Det är ett trevligt hotell med stora familjerum. Nu börjar det sjangsera lite så det är snart dags för en "make over", tycker jag, men det är fortfarande trevligt. Vi gjorde i ordning oss för festen på hotellrummet. Jag hade lite klädångest för jag kunde inte välja mellan en klänning eller byxor och tunika. Till slut blev det byxor och tunika. Mest för att jag inte visste om vi skulle vara ute eller inne och jag ville inte frysa. Vi hade tänkt ta ett glas vin i baren innan vi åkte till festen men det hann vi inte. Plötsligt var tiden slut och taxin var på väg. Vi skulle samåka med ett par som bor i Upplands Väsby. Det är så krångligt att ta sig till Kungsängen från Upplands Väsby med kollektivtrafiken så vi tyckte det var värt de extra som taxin kostar för att slippa strul och lång restid.
Festen hölls i ett litet hus som alla som bor i området har tillgång till. Det låg bara några meter från B:s hus. Så väldigt praktiskt! Vi drack bubbel och minglade. Det kom mer och mer folk. Vi kände bara B och hennes man T av de som strömmade in. Lite nervöst är det allt med en massa främlingar. Man vet ju aldrig hur de är. Men jag behövde inte oroa mig. Det var roliga människor som bjöd på sig själva.
Så kom mina kompisar från Ånge, A med sin man Mi och M med sin dotter S. De hade haft lång resa med flera byten och ersättningsbuss på grund av arbete på tågbanan. Vi skålade för Bettan och blev sen uppdelade i lag. Det var dags för en musiktävling. Jag älskar musiktävlingar! Mitt lag och ett annat fick samma poäng så det blev en utslagsfråga - filmmusik. Det är jag bra på. Jag hörde direkt vad det var för låt, den från "Moana", eller Vaiana som den heter i Sverige, så jag skrek det rätt ut och viftade med armarna. Men jag hade inte behövt vara orolig för det var inte en kotte som visste vad det var för film. Det tyckte jag var lite extra kul. Det är alltid kul med tävlingar, bara att delta är kul, men det är jättekul att vinna.
Vi åt buffé och sen var det dans för hela slanten. Vi blev kvar till sist. Det hade jag inte trott för jag mådde lite si och så av ljudnivån tidigare på kvällen. Jag ville inte åka tillbaka hotellet så tidigt. Vi hade ju rest ändå från Sundsvall för att vara med på festen. Och jag ville inte göra B besviken. Så jag satte papperstussar i öronen och satte mig så långt från högtalarna som möjligt. Drack en massa vatten och tog det lugnt. Sen gick jag till mig och det gick hur bra som helst att dansa och sjunga för full hals.
Alla dörrar var vidöppna på grund av att det var så varmt, men mot slutet av kvällen hade det blivit kyligare ute. Jag blev varm och svettig när jag höll igång på dansgolvet och sen blev jag avkyld när jag inte dansade. Den där temperaturväxlingen är inte bra för mig. Jag var väldigt glad att vi kunde dela taxi med paret från Upplands Väsby hem också. Då slapp jag stå ute i kylan och vänta på buss eller tåg.
När vi kom till hotellet hade det varit skönt med en varm dusch men jag orkade inte. Vi störtade i säng direkt. Lars han slocknade direkt men jag låg vaken och vred och vände på mig. Det var inget fel med sängen men kudden var en sån där som är jättefluffig och när man lägger huvudet på den så blir den helt platt. Jag har väldigt svårt att hitta en bra sovställning med en sådan kudde. Sen var det värken också. Jag var iskall inombords och hade ont, främst i armen. Men till slut somnade jag i alla fall.
Jag gillar att åka bil långt. Jag tror det kommer från semesterresorna vi gjorde när jag var liten, med husvagn. Eller resorna till stugan i Gimdalen. Jag antar att jag glömt att det inte bara var roligt utan även trist att sitta i bilen så länge. Det tycker ju alla barn. Eller kanske inte idag när det finns smartphones och "paddor" så barnen kan titta på film eller spela spel. Men hur som helst, jag gillar själva resan. Målet för resan är inte så viktigt egentligen, jag njuter av resan. Trots att det ibland är köer som irriterar mig, eller idioter i trafiken som också irriterar mig. Jag får alltid en varm känsla i magen när jag sätter mig i bilen redo för resan.
Resan gick bra. Vi kom iväg lite senare än vi tänkt och själva resan blev lite längre på grund av trafiken. Det var rätt många husvagnar och en hel del släpvagnsekipage som sinkade farten. Men vi kom fram till hotellet utan missöden. Vi hade bokat på Scandic Infracity. Vi har bott där många gånger under åren som gått. Det är ett trevligt hotell med stora familjerum. Nu börjar det sjangsera lite så det är snart dags för en "make over", tycker jag, men det är fortfarande trevligt. Vi gjorde i ordning oss för festen på hotellrummet. Jag hade lite klädångest för jag kunde inte välja mellan en klänning eller byxor och tunika. Till slut blev det byxor och tunika. Mest för att jag inte visste om vi skulle vara ute eller inne och jag ville inte frysa. Vi hade tänkt ta ett glas vin i baren innan vi åkte till festen men det hann vi inte. Plötsligt var tiden slut och taxin var på väg. Vi skulle samåka med ett par som bor i Upplands Väsby. Det är så krångligt att ta sig till Kungsängen från Upplands Väsby med kollektivtrafiken så vi tyckte det var värt de extra som taxin kostar för att slippa strul och lång restid.
Så kom mina kompisar från Ånge, A med sin man Mi och M med sin dotter S. De hade haft lång resa med flera byten och ersättningsbuss på grund av arbete på tågbanan. Vi skålade för Bettan och blev sen uppdelade i lag. Det var dags för en musiktävling. Jag älskar musiktävlingar! Mitt lag och ett annat fick samma poäng så det blev en utslagsfråga - filmmusik. Det är jag bra på. Jag hörde direkt vad det var för låt, den från "Moana", eller Vaiana som den heter i Sverige, så jag skrek det rätt ut och viftade med armarna. Men jag hade inte behövt vara orolig för det var inte en kotte som visste vad det var för film. Det tyckte jag var lite extra kul. Det är alltid kul med tävlingar, bara att delta är kul, men det är jättekul att vinna.
Vi åt buffé och sen var det dans för hela slanten. Vi blev kvar till sist. Det hade jag inte trott för jag mådde lite si och så av ljudnivån tidigare på kvällen. Jag ville inte åka tillbaka hotellet så tidigt. Vi hade ju rest ändå från Sundsvall för att vara med på festen. Och jag ville inte göra B besviken. Så jag satte papperstussar i öronen och satte mig så långt från högtalarna som möjligt. Drack en massa vatten och tog det lugnt. Sen gick jag till mig och det gick hur bra som helst att dansa och sjunga för full hals.
Alla dörrar var vidöppna på grund av att det var så varmt, men mot slutet av kvällen hade det blivit kyligare ute. Jag blev varm och svettig när jag höll igång på dansgolvet och sen blev jag avkyld när jag inte dansade. Den där temperaturväxlingen är inte bra för mig. Jag var väldigt glad att vi kunde dela taxi med paret från Upplands Väsby hem också. Då slapp jag stå ute i kylan och vänta på buss eller tåg.
När vi kom till hotellet hade det varit skönt med en varm dusch men jag orkade inte. Vi störtade i säng direkt. Lars han slocknade direkt men jag låg vaken och vred och vände på mig. Det var inget fel med sängen men kudden var en sån där som är jättefluffig och när man lägger huvudet på den så blir den helt platt. Jag har väldigt svårt att hitta en bra sovställning med en sådan kudde. Sen var det värken också. Jag var iskall inombords och hade ont, främst i armen. Men till slut somnade jag i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar