Dag 468 - en stenälskares paradis
Jag sov tyvärr dåligt. Sängen och kudden var hur sköna som helst, men det blev varmt och väldigt ljust när solen gick upp. Jag vågade inte öppna fönstret på grund av risken för värk. Armen värkte ändå och jag ville inte förvärra det. Sen hade jag ju druckit vin också, en smula mer än jag planerat, och Fireball. Men nu blev det som det blev och jag fick ta konsekvenserna. Jag var även rejält vindpinad. *suck* Ja ja, det är som det är. Vissa nätter är bra och vissa nätter är dåliga. Man får spela med de kort man fått. Varmt och soligt även idag. En härlig morgon fastän jag hade ont.
Vi åt frukost och sen åkte Ö, Lars och jag ut på tur. E stannade hemma för hon hade en hel del att göra. Först åkte vi till Norrfällsviken. Vi var där för tusen år sedan med herr och fru K, i en SCA-stuga. Jag minns det som ett väldigt mysigt ställe och att havsbadet var vackert. Vi parkerade bilen och tog en promenad till kapellet och runt sjöbodarna. Tänk ändå om man hade en sjöbod. Jag tycker det är så himla pittoreskt. Jag hittade en fin sten på väg ner till stranden vid sjöbodarna. Den fick följa med hem. Vi hoppade in i bilen och åkte till havsbadet. Det var så fint som jag kom ihåg det. Röd sand och vackra stenar, dyner med vass och vattnet som slog in på sandstranden. Jag önskade att vi hade kunnat stanna och bada - fast det var ju hur som helst för kallt i vattnet för mig så jag hade på min höjd stoppat ner tårna. Vi strosade i alla fall runt på stranden. Det var ett paradis för en stenälskare som mig. Jag hade gott och väl kunnat tänka mig att sitta på stranden och smeka stenar en hel eftermiddag. Ja jag är lite nördig när det gäller fina stenar. Det blåste idag med men inte alls lika mycket som dagen innan.
Sen åkte vi till "Gårdsbutiken". Det är en affär och restaurang. Affärsdelen var väl ingen höjdare direkt. Plastleksaker, godis och pynt. Det enda som var värt att köpa var deras egen saft och marmelad. Men restaurangen var det annat med. Man kunde sitta både inne och ute i en inhägnad gård. Vi valde att sitta ute i solen. Det gäller ju att ta vara på stunder som denna. Jag valde "Långbakat lamm, grillad hjärtsallad, potatis, getostkräm och syrad rödlök". Det gick minsann inte av för hackor! Vi fick vänta rätt länge på maten, men det positiva är ju att då vet man att de tillagar maten när man beställt, ingen förstekt Mc Donalds hamburgare här inte. Jag drack deras egna blåbärssaft till. Den var himmelskt god. Jag kan verkligen rekommendera restaurangen, verkligen!
Efter lunchen åkte vi vidare till "Mannaminne" som ligger väldigt nära där Ö och E bor. Hur ska jag beskriva Mannaminne? Det är ett friluftsmuseum med massor av byggnader med grunkor och konst i. Gamla jordbruks redskap, fiskegrejer, teknik, tavlor, bilar, skrivmaskiner, ja herre jösses det var så mycket att se att jag blev helt snurrig. Jag kan tycka att det var lite var oordning på sakerna och mycket var så gammalt och skruttigt att det hellre borde skrotas. Men det var kul att varit där. Jag har hört om stället förut och var väldigt nyfiken. Kommer jag att besöka det igen? Nä, definitivt inte.
Jag var tystare och mer stillsam idag. Det berodde såklart på värken. Det tar på energin att hålla den stången. Jag var glad att vi gjorde de fysiskt tuffare utflykterna igår. När vi kom "hem" igen var jag helt slut. Jag lånade en dyna och lade mig ute på gräsmattan och vilade tills maten var klar. Egentligen hade jag föredragit att åka hem direkt men nu hade ju E förberett middag och då var det klart att vi stannade och åt. Hon bjöd på lokal rostbiff och potatissallad. Väldigt gott. Jag måste ta mig i kragen och hitta matlagningsglädjen igen. Jag tror banne mig att jag ska göra en stek.
Efter middagen och lite surr packade vi in våra grejer i bilen och kramades hejdå. Resan hem var lugn. Borta bra men hemma bäst! Stora sonen stekte hamburgare till sig själv och till Lilleman. Vi hade ju ätit redan men vi satt alla tillsammans ändå. Jag gick ut och vattnade min planteringar och blommor. Det var så skönt ute, 22 grader. Det vore schysst om vädret kunde bli såhär nästa vecka när vi har semester. På kvällen tittade jag och Lars på de två sista avsnitten av "the Walking Dead". Det slutade så spännande att vi började på säsong fem.
Värken höll i sig tills på kvällen då den lättade till acceptabel nivå.
Vi åt frukost och sen åkte Ö, Lars och jag ut på tur. E stannade hemma för hon hade en hel del att göra. Först åkte vi till Norrfällsviken. Vi var där för tusen år sedan med herr och fru K, i en SCA-stuga. Jag minns det som ett väldigt mysigt ställe och att havsbadet var vackert. Vi parkerade bilen och tog en promenad till kapellet och runt sjöbodarna. Tänk ändå om man hade en sjöbod. Jag tycker det är så himla pittoreskt. Jag hittade en fin sten på väg ner till stranden vid sjöbodarna. Den fick följa med hem. Vi hoppade in i bilen och åkte till havsbadet. Det var så fint som jag kom ihåg det. Röd sand och vackra stenar, dyner med vass och vattnet som slog in på sandstranden. Jag önskade att vi hade kunnat stanna och bada - fast det var ju hur som helst för kallt i vattnet för mig så jag hade på min höjd stoppat ner tårna. Vi strosade i alla fall runt på stranden. Det var ett paradis för en stenälskare som mig. Jag hade gott och väl kunnat tänka mig att sitta på stranden och smeka stenar en hel eftermiddag. Ja jag är lite nördig när det gäller fina stenar. Det blåste idag med men inte alls lika mycket som dagen innan.
Sen åkte vi till "Gårdsbutiken". Det är en affär och restaurang. Affärsdelen var väl ingen höjdare direkt. Plastleksaker, godis och pynt. Det enda som var värt att köpa var deras egen saft och marmelad. Men restaurangen var det annat med. Man kunde sitta både inne och ute i en inhägnad gård. Vi valde att sitta ute i solen. Det gäller ju att ta vara på stunder som denna. Jag valde "Långbakat lamm, grillad hjärtsallad, potatis, getostkräm och syrad rödlök". Det gick minsann inte av för hackor! Vi fick vänta rätt länge på maten, men det positiva är ju att då vet man att de tillagar maten när man beställt, ingen förstekt Mc Donalds hamburgare här inte. Jag drack deras egna blåbärssaft till. Den var himmelskt god. Jag kan verkligen rekommendera restaurangen, verkligen!
Efter lunchen åkte vi vidare till "Mannaminne" som ligger väldigt nära där Ö och E bor. Hur ska jag beskriva Mannaminne? Det är ett friluftsmuseum med massor av byggnader med grunkor och konst i. Gamla jordbruks redskap, fiskegrejer, teknik, tavlor, bilar, skrivmaskiner, ja herre jösses det var så mycket att se att jag blev helt snurrig. Jag kan tycka att det var lite var oordning på sakerna och mycket var så gammalt och skruttigt att det hellre borde skrotas. Men det var kul att varit där. Jag har hört om stället förut och var väldigt nyfiken. Kommer jag att besöka det igen? Nä, definitivt inte.
Utställning för byråkrater. Det passar väl en statsanställd som mig?
Jag var tystare och mer stillsam idag. Det berodde såklart på värken. Det tar på energin att hålla den stången. Jag var glad att vi gjorde de fysiskt tuffare utflykterna igår. När vi kom "hem" igen var jag helt slut. Jag lånade en dyna och lade mig ute på gräsmattan och vilade tills maten var klar. Egentligen hade jag föredragit att åka hem direkt men nu hade ju E förberett middag och då var det klart att vi stannade och åt. Hon bjöd på lokal rostbiff och potatissallad. Väldigt gott. Jag måste ta mig i kragen och hitta matlagningsglädjen igen. Jag tror banne mig att jag ska göra en stek.
Efter middagen och lite surr packade vi in våra grejer i bilen och kramades hejdå. Resan hem var lugn. Borta bra men hemma bäst! Stora sonen stekte hamburgare till sig själv och till Lilleman. Vi hade ju ätit redan men vi satt alla tillsammans ändå. Jag gick ut och vattnade min planteringar och blommor. Det var så skönt ute, 22 grader. Det vore schysst om vädret kunde bli såhär nästa vecka när vi har semester. På kvällen tittade jag och Lars på de två sista avsnitten av "the Walking Dead". Det slutade så spännande att vi började på säsong fem.
Värken höll i sig tills på kvällen då den lättade till acceptabel nivå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar