Dag 463 - Vagiusnerven och Rix FM festival
När jag lade mig för att sova igår hade jag riktigt ont i ryggen. Trots stretching, värmedyna och att jag legat på en boll. Jag kunde inte djupandas för då högg det till. Kändes som en revbensupphakning av lungan, men inte på framsidan utan på ryggen. Det gjorde att det var väldigt obekvämt att ligga ner. Jag hade det lite bökigt att hitta en sovställning som inte gjorde ont men till slut gick det och jag sov faktiskt hela natten igenom. Härligt! När jag vaknade hade jag fortfarande lite ont i ryggen, men inte som igår. Vi får se hur det går under dagen. Annars var det ok, värken på mininivå.
Det var det grått och trist ute. En himmel helt täckt av en ljusgrå kompakt massa av moln, regnet hängde i luften. Uj uj sånt deprimerande väder. Men det var inte så kallt i alla fall, det ju är alltid något.
När jag hämtade kaffe på morgonen fick jag en bulle av en städerska. Jag sa nej först men hon trugade och då tog jag emot en. Jag tackade och sa att hon var ett solsken en annars så dyster dag. Då blev hon glad och sken upp.
Jobbet lunkade på i bra takt, kanske inte i galopp men i alla fall i travtakt. Vi kan inte göra åtta personers jobb på tre personer men det går ändå riktigt bra. Vi hinner med alla "måsten" och mer än då. Det känns bra. På lunchen gick jag för att fixa naglarna. Det är första gången hos den nya tjejen. Jag blev glatt överraskad. Hon var väldigt trevlig och lättpratad så samtalet oss emellan kändes aldrig obekvämt. Naglarna blev jättefina. Bättre form och inte lika tjocka som den tidigare tjejen gjorde dem. Det positiva med att de var tjocka var att de inte gick sönder, jag kunde typ använda nageln som skruvmejsel. Men ändå, det är faktiskt snyggare med tunnare mer naturliga naglar. Hoppas de trots tunnheten håller lika bra, fast jag ska hur som helst försöka vara lite försiktigare med dem.
När jag hämtade kaffe på morgonen fick jag en bulle av en städerska. Jag sa nej först men hon trugade och då tog jag emot en. Jag tackade och sa att hon var ett solsken en annars så dyster dag. Då blev hon glad och sken upp.
Jobbet lunkade på i bra takt, kanske inte i galopp men i alla fall i travtakt. Vi kan inte göra åtta personers jobb på tre personer men det går ändå riktigt bra. Vi hinner med alla "måsten" och mer än då. Det känns bra. På lunchen gick jag för att fixa naglarna. Det är första gången hos den nya tjejen. Jag blev glatt överraskad. Hon var väldigt trevlig och lättpratad så samtalet oss emellan kändes aldrig obekvämt. Naglarna blev jättefina. Bättre form och inte lika tjocka som den tidigare tjejen gjorde dem. Det positiva med att de var tjocka var att de inte gick sönder, jag kunde typ använda nageln som skruvmejsel. Men ändå, det är faktiskt snyggare med tunnare mer naturliga naglar. Hoppas de trots tunnheten håller lika bra, fast jag ska hur som helst försöka vara lite försiktigare med dem.
Eftermiddagen var tuff för jag hade så otroligt ont i ryggen. När jag andades djupt så stack det till. Jag gäspade hela tiden fast jag inte var trött. Det var som om jag inte fick nog med syre. Jag blev faktiskt lite orolig. Förkylning? Jag har ju varit täppt eller snuvig om vartannat och haft ont i halsen av och till under några dagar. Jag googlade på symtomen och det ska man aldrig göra för man får så hemska svar. Det fanns en hel del kopplingar mellan gäspningar och Vagusnerven. Att den skulle vara i kläm. I gruppen på Facebook finns det diskussioner om Vagusnerven i samband med Chiari. Jag har inte reagerat på det tidigare, men nu när det dök upp bland resultaten så kom jag att tänka på det. Jag hade också lite svårt att svälja när jag åt en macka och det är ett typiskt Chiarisymtom. Vagiusnerven reglerar bland annat sväljningsreflexen. När jag tänkte ett steg längre så tror jag ändå inte att min Vagusnerv är i kläm för flödet från hjärnan såg så bra ut på senaste magnetröntgen. Ändå, oron ville inte släppa. Hade hög vilopuls också. För hög. Kanske jag var nervös när jag mätte, kanske på grund av en förkylningsbacill, kanske något annat? Jag tog två Alvedon med modifierad utsättning för att hjälpa till med ryggvärken. Det hjälpte nog för det kändes bättre mot slutet av arbetsdagen.
När jag slutade ville jag dels ha en promenad och dels så behövde jag köpa mjölk så jag messade Lars att jag gick till ICA så kunde han hämta mig där istället för på jobbet. Jag kom ut från ICA med en kasse varor för 380 kronor, men ingen mjölk. Jaha, vi får klara oss med havremjölk tills imorgon då för jag orkade inte gå in igen. När vi kom hem behövde jag vila men jag satte igång potatisen först. Medan den kokade vilade jag och försökte djupandas lugnt och stadigt. Andas iiiiiiin, andas uuuuuuuut.....Till middag blev det len potatispure - jag kallar det inte mos för den var alldeles för slät och fin för det - ugnsstekt färsk torskfilé och kokt sparris. Det var fräscht och super supergott.
Efter middagen masserade Lars mitt axelparti och nacke. Jag var väldigt stel. Efter massagen kändes det lite bättre. Sen gjorde vi iordning oss och åkte ner på stan med Lars syster och hennes man. Det var sommarens sista "Sundsvall Bjuder" och finalen inget mindre än "Rix FM festivalen". Torget var packat med folk. Jag har nog inte varit med om att det varit så fullt sen Sundsvalls Gatufests bästa år. Det var många artister. De bästa sparades såklart till sist - Takida, Wictoria och Robin Bengtsson. Takidas sångare Robert har en helt otrolig röst. Han låter fantastisk live och det är det långt ifrån alla som gör. Hjärtat klappar lite extra för Takida eftersom de liksom jag kommer från "västra". När jag hörde första tonerna av "Curly Sue" reste sig håren på armarna. Fantastiskt!
Det var fortfarande 20 grader ute när vi begav oss hemåt. Det är bra för att vara den här sommaren. Men jag kände mig lite kall ändå så jag tog en dusch när vi kom hem. Sen gjorde vi kvällsfika och tittade på två avsnitt av "the Walking Dead" med Lilleman. Jag hade fortfarande värk i ryggen så jag satt med värmedynan ett tag. Annars var det hyffsat bra vad gäller nervsmärtan. Mest värken i armen som irriterade mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar