Dag 466 - regn = innedag

Jag vaknade på natten av att jag frös och hade värk i armen, sidan och låret. Den där hemska stickande och brännande värken. Jag drog på mig min fleecemorgonrock på vänster sida och försökte somna om. Det var långt från bekvämt men nöden har ingen lag. Jag somnade så småningom om och sov oroligt tills klockradion satte igång. Det gjorde inte sömnen bättre av att Lars snarkade trots mina knuffar. Ja ja, det är ju skönt att jag har semester och kunde sova efter att Lars åkt till jobbet. Jag sa i fredags att om det blev dåligt väder kanske jag skulle jobba istället för att ha semester. Men nu när jag har semester lockar sängen mer än jobbet.  

Gråmulet och regn ute. Det blir ännu en innedag då. När jag drog upp rullgardinen såg jag att fönstret var öppet. Det var Lars som drog ner rullgardinen igår och han tänkte väl inte på att fönstret var öppet. Vi sover ju vanligtvis med det öppet, förr i alla fall. Det var troligtvis kyligt i natt och då är det lätt hänt att jag blir kall och får värk. Antingen får vi ha fönstret stängt eller så måste jag sova med en långärmad tröja. Inget av alternativen är särskilt lockande, pest eller kolera liksom. Vore ju skönt om det kunde bli varmare på natten, då skulle det fungera med öppet fönster. Äh jag orkar inte bry mig...

Det fortsatte regna av och till under dagen. Det är knepigt när jag blir sådär varm inuti men är kall utanpå. Jag klädde på mig ordentligt och satt med värmedynan så jag skulle bli varm även på utsidan. Visst, jag blev varm men svettades såklart ännu mer. Hur löser man det? Omöjligt faktiskt  Myntet har alltid två sidor. Det gäller att hitta den lösning som är mer positiv än negativ. Jag fick så lov att genomlida värmevallningarna och svettningarna. Men tyvärr är temperaturväxlingarna i kroppen inte alls bra för värken, den blir ofta värre. 

Grabbarna och jag tittade på en film och fikade i vardagsrummet. Vi såg på "Zombieland". Jag verkar ha snöat in på zombies riktigt rejält. Filmen var rätt fånig men klart sevärd. Bill Murray dök upp och spelade sig själv, det var kul jag gillar honom. Och Woody Harrelson är verkligen i sitt rätta element. 

På eftermiddagen ryckte jag upp mig ur soffan och började dammsuga. Jag var redan så varm och svettig att det inte gjorde något att jag blev ännu svettigare av att städa. Det blev som det vanligen blir - jag städade som en galning och blev helt slut. Men dammsugat och dammtorkat blev det. Och bytt lakan i sängen också. Och sen tvättade jag en tvätt och strök allt torr tvätt. Vilken semesterdag va? Men det ska ju göras så det är lika bra att passa på en regnig dag.  

Värken sjönk undan medan jag städade. Det brukar bli så. Rörelse är bra medicin ibland och andra gånger är det vila som gäller. Lars kom hem och han och grabbarna fixa de kycklingtacos till middag. Jag hann inte duscha innan middagen så familjen fick så lova att stå ut med en svettig mamma med rufsigt hår vid bordet. Men direkt efteråt tog jag en lång och varm dusch. Extra skönt efter en sådan här dag. 

Lars masserade mig. Det behövdes verkligen. Han tyckte att det kändes som om jag var svullen på vänster sida. Det är ju det jag också känner. Som om vänstra sidan är vadderad. Varför är det så? Jag har ju känt så ända från början. Det blev bättre när jag åt kortison men det vill jag inte göra igen på grund av biverkningarna. Kan det vara en inflammation? 

Vi packade inför vår helgresa till vänner i Kramfors sen tittade vi på två avsnitt av "the Walking Dead". Nu har vi bara två avsnitt kvar på säsong fyra. De får vänta tills vi kommer hem. 

Sent på kvällen började det regna rejält, alltså vi snackar regn av bibliska mått. Det var kolsvart ute och regnet trummade på fönsterrutorna. Jag älskar sånt väder. Men det är lite väl tidigt. Det känns som höst redan. Fast det blir i alla fall väldigt mysigt att tända ljus.