Dag 221 (76) - utflykt med logen

Oj oj vad trött jag var på morgonen! Trots att jag tog en tupplur igår kväll och sen sov i princip hela natten. Undrar om värken har något med det att göra? Är kroppen stressad av värken på natten och sömnen blir av sämre kvalitet fast jag inte medvetet märker det? Jag brukade ju sova runt två timmar på förmiddagen när jag var hemma och den extrasömnen går jag miste om nu. Eller är det för att jag precis börjat jobba och inte vant mig än? Kanske en mix av de båda. Men det är kul att jobba och det är ju tur.

När jag kom till jobbet och hämtade kaffe träffade jag på en tjej jag tidigare jobbat på samma team som. Vi småpratade lite om hur det var med mig sen berättade hon att en annan tjej jag tidigare jobbat på samma team som (jag har jobbat på många olika team) har fått en hjärntumör. Hon ska opereras i Umeå om två veckor. Det fick alla känslor från när jag själv fick beskedet att jag hade en tumör att forsa över mig som ett vattenfall och ögonen tårades. Jag vet så väl vad hon går igenom just nu. Jag levde med vetskapen om att jag hade en tumör från januari till maj. Att det sen visade sig vara något helt annat förändrar inte hur jag mådde under den tiden. Stackars, stackars henne! Nu ber jag för att allt ska gå bra och att operationen ska vara lyckosam.

Ont! Usch vad jag har ont idag. Så pass att jag har lite svårt att koncentrera mig på jobbet. Idag är en dag när jag definitivt inte vill ha ont. Det är meningen att jag ska gå på första mötet på logen ikväll. Vi ska åka till en hemligt destination. Nu är jag ytterst tveksam till att jag klarar av möte - bussresa dit - middag - bussresa hem. Men jag vill...

Jag åkte hem, tog en lååång het dusch och piffade till mig. Nä, jag tänker inte låta värken hindra mig från att leva ett normalt liv. Värk eller inte värk, jag åker på mötet. De snälla systrarna hade ordnat så jag och syster S fick åka bil med syster A, resten skulle åka buss men hon ville ta sin egen bil så hon kunde åka hem när hon ville. Bra för mig också. Efter ett kort möte åkte vi iväg till en hemlig destination. Det var Hemsö fästning. Det var ju lite skrattretande med tanke på att jag var där nu i sommar. Vi åt middag på restaurangen under många skratt och glada diskussioner. Jag tror vi var runt 55 systrar så det var ett himla tjatter :) Middagen drog ut på tiden och när det var dags för rundtur i fästningen var syster A och jag sugen att åka hem. Hon hade också besökt fästningen nu i sommar. Vi fick med oss syster S, syster L och syster K också. Jag kom hem tjugo över elva. Undrar när de som åkte bussen kom hem? Jag hare ont i kroppen av allt sittande och nervsmärtan var ju som alltid där. Ska bli skönt att sova....hoppas jag får sova! Men även om jag inte får det så är det värt det. Det var en jättetrevlig kväll och jag ångar inte att jag beslöt att åka. Imorgon är jag ledig = sovmorgon. Härligt!