Dag 207 (61) - en sån där dag när inget särskilt händer men som är så skön

Vaknade utan värk i leder och muskler, ja nära på utan i alla fall. Inte någon värre värk i fötterna heller. Skönt, men jag tror inte att något mirakulöst hänt, det är nog bara en bra morgon helt enkelt. Men det är ju inte illa pinkat det heller! Jag har såklart den alltjämt närvarande nervsmärtan men igår kväll bestämde jag mig för att ignorera värken idag. Jag är så in i bomben less på att vara begränsad. Ska bli intressant att se hur det går! 

Det är en varm härlig dag idag med. Det är ömsom soligt ömsom molnigt, inget regn än i alla fall. Vi tog en tur till A och U för att hämta släpvagnen. Där fick vi kaffe och glass på deras inglasade veranda. Jag fick låna hälinlägg av A. Vi tog en promenad för att jag skulle få prova dem. De kändes bra men jag vill använda dem i några dagar innan jag beslutar om jag ska köpa egna. 

Doktor V.K. ringde mig idag. Han ökade dosen Gabapentin till tre tabletter tre gånger per dag. När jag frågade om jag närmar mig maxdosen sa han att den nya dosen bara är halva maxdosen, alltså ingen ko på isen!  Jag är glad att kunna öka dosen innan jag börjar jobba för man kan bli trött och lite virrig. Jag har inte haft några biverkningar än, vad jag vet. Vi får se hur det går nu när jag ökar dosen. Nu håller jag tummarna för att den nya dosen ska fungera så jag får mindre nervsmärta.

Lars gräver bort massor, dvs grus, på framsidan. Det är på den del där han inte gjort ett trädäck än. Han måste gräva bort rätt mycket massor innan han kan lägga ner reglar. När stora sonen kom hem åkte de två till tippen med massorna. Jag dammsög hela huset sen lagade jag mat - grekiska biffar, ugnsstekt potatis och tomater och tzatziki. Till det hade vi även babyspenat och oliver. Det blev jättegott! Se receptet på min andra blogg "IngelaC kök".

http://ingelachristiernin.blogspot.se/2016/08/bifteki-grekiska-biffar-harliga-biffar.html

Medan jag lagade mat brakade det lös ordentligt. Det har mullrat runt omkring oss ett längre tag men inte förrän nu kom regnet till oss. Och det regnade ordentligt när det väl kom. Men det varade inte så länge och som tur är hann Lars och sonen skotta av massorna innan det började regna. 

Hur har det gått att nonchalera värken idag då? Tja, den har ju inte försvunnit precis, men på något vis har det känts bättre överlag idag. Jag har lika ont men låter det inte hindra mig från att göra det jag vill. Kanske det är rätt sätt att hantera det? Om det är så att värken är permanent så måste jag ju hitta sätt att få vardagen att fungera ändå. Jag vägrar låta värken definiera vem jag är. Jag vill inte vara den där man måste ta speciell hänsyn till. Jag vill att folk runt omkring mig ska se mig som den "gamla" Ingela. 

Tisdag = Allsång på Skansen (tråkigt idag) och Morden i Midsomer. Vi passar på att äta resten av hallon- och jordgubbskakan jag bakade för några dagar sedan under tiden vi tittade på tv.