Dag 162 (16) - vänskap
Jag trodde inte jag skulle somna eftersom jag hade så infernaliskt ont. Och visst tog det ett bra tag innan jag somnade, men när jag väl gjorde det så sov jag överraskande bra. Jag hade inte alls lika ont när jag vaknade, det var jag väldigt glad över. Efter (sen) frukost kom A, T och K hem till mig (och D såklart som passade på att umgås lite mer med Lilleman). Vi fikade och pratade bort några timmar. Sen åkte T och D till T:s dotter C som bor i Harmånger med sin familj. Imorgon åker de vidare hem till Borås. Det är så himla trevlig när vi kan umgås. När vi träffas är det som om vi aldrig varit ifrån varandra. Det är äkta vänskap det. Men visst är det sorgligt att hon bor så långt bort. Jag skulle vilja umgås mycket oftare, som när hon bodde här.
Det är regnigt och trist väder ute. Vad synd att det är så, speciellt när det är helg. Det har ju varit så härligt väder i veckan. Lars passade på att bygga ihop en ny garderob i Lillemans rum. Då fick jag anledning att rensa ur för små kläder. Och det var typ halva garderoben det, han växer som tusan grabben. Sen tvättade jag några tvättar med hjälp av övriga familjen. Slutligen åkte jag och Lars på Willys och veckohandlade. När vi kom hem var det dags att laga mat. Det blev en familjefavorit - Flygande Jakob. Senare på kvällen åkte stora sonen till en polare och resten av familjen tittade på en film. Ja det var den lördagen det. Inget spektakulärt utan lagom mycket umgås och lagom mycket att göra, precis som jag behöver och vill ha det nu.
Smärtan i armen blir värre och värre eftersom dagen går, men är fortfarande hanterbar sent på kvällen. Jag har våldsamt ont i hälarna och av den anledningen går jag som en gammal gumma med gikt. Sk*tjobbigt! Jag undrar vad det är. Kortisonet? Har det något att göra med min muskelsvaghet? Eller? Vad gäller ärret så tog jag bort tejpbitarna på eftermiddagen och sen duschade jag och tvättade håret. Efteråt fick Lars dutta på sårtvätt på de två ställen det inte har läkt helt, sen satte han på nya tejpbitar där. Ärret ser fint ut och det gör inte ont förutom lite grann längst upp där det inte läkt helt. Inga tecken på infektion. Jag har fortfarande lite känselbortfall på höger sida om ärret men inte lika mycket som tidigare. Det känns bra.
Smärtan i armen blir värre och värre eftersom dagen går, men är fortfarande hanterbar sent på kvällen. Jag har våldsamt ont i hälarna och av den anledningen går jag som en gammal gumma med gikt. Sk*tjobbigt! Jag undrar vad det är. Kortisonet? Har det något att göra med min muskelsvaghet? Eller? Vad gäller ärret så tog jag bort tejpbitarna på eftermiddagen och sen duschade jag och tvättade håret. Efteråt fick Lars dutta på sårtvätt på de två ställen det inte har läkt helt, sen satte han på nya tejpbitar där. Ärret ser fint ut och det gör inte ont förutom lite grann längst upp där det inte läkt helt. Inga tecken på infektion. Jag har fortfarande lite känselbortfall på höger sida om ärret men inte lika mycket som tidigare. Det känns bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar