Dag 158 (12) - började deppad, men det blev bättre...

Jag har haft hemsk nervvärk under natten. I hela vänster sida, från skuldran ut i  armen, ner i ryggen och benet. Jobbig natt. När familjen vaknade åt jag frukost och tog min medicin sen somnade jag om och vaknade först vid elvatiden. Jag kände mig mosig och hade ont i kroppen. Även idag har jag ont i nacken på höger sida. Jag tror dessutom att jag spänner mig pga av värken och det gör det ju värre. Jag måste påminna mig själv att vara försiktig.

Jag känner mig  lite deppad idag. Jag vet ju att operationen inte är ett undermedel som gör allt bra, men det vore så skönt om nervvärken släppte lite istället för att som nu öka. Det gör mig orolig. En annan sak jag är deppad över är att den här missbildningen eller sjukdomen eller vad man nu ska kalla det inte går att bota, vilket alla verkar tro. Kanske inte så konstigt när det är så ovanligt, man tar väl för givet att det är så. Operationen är primärt till för att hindra att det blir värre. Det kan bli bättre efteråt också, men det är en bonus. Det har inte gått lång tid efter operationen så jag måste vara tålmodig och ge det tid.

 

Lilleman och jag åt lunch ute på altanen. Efter det solade vi lite och åt glass. Vi kan verkligen rekommendera Limoncello från Triumf. Mums!



Jag ville verkligen umgås med tjejerna igår och blev nog mer besviken än jag först trott att det inte blev något av. Jag har varit rätt isolerad under den senaste tiden. Det har varit helt självförvållat, men för den delen inte lättare att acceptera. Det har tyvärr varit nödvändigt ont eftersom jag mått så dåligt. Nu när jag mår bättre är jag ivrig att umgås.  Men jag kan ju inte begära att folk ska göra en helomvändning och släppa allt för att umgås med mig. Jag anklagar ingen utom mig själv som vill för mycket för tidigt. Jag är väldigt känslig nu. Jag måste lägga band på de överdrivna känslorna.  Bit ihop och skaka av dig tjejen! Dessutom vill jag ju mer än jag orkar, det måste jag ha i tankarna.

Nu har Lilleman åkt iväg till Himlabadet med T:s familj och svägerskans dotter R (och kanske R:s kompis). Hoppas de får kul. Jag och Lilleman är med på reklam för Himlabadet. Det är alltid kul när bilden dyker upp i en tidning eller på en stor banderoll vid olika idrottssammanhang.

    
På kvällen tvättade jag och Lars några maskiner. Jag ska inte böja mig ner för mycket så nära efter operationen så det är bra att Lars kan hjälpa mig. Sen inventerade vi frysen. Med jämna mellanrum brukar jag göra det och laga mat med det som finns i den. Det är rätt kul, utmanar fantasin, och dessutom blir inte innehållet i frysen för gammalt. Efter middagen tog vi en promenad ner till A och U. De skulle just till att dricka kaffe så vi kom precis i rätt tid. Det var väldigt trevligt. Sen skjutsade A hem oss eftersom det började regna. Dagen slutade mycket bättre än den började. Jag är inte deppad längre. Jag har visserligen fortfarande hemsk nervvärk  men är på betydligt bättre humör.