Dag 139 - läkarbesök och äntligen matlust!
Andra dagen hemma. Gårdagskvällen var jobbig eftersom jag hade sån hemsk värk i hela kroppen men jag sov ändå hyfsat bra. Jag vaknade såklart med resten av familjen, men när de åkt iväg så somnade jag om och sov även idag till halvtio. De här sovmorgnarna är bra för mig eftersom jag vaknar flera gånger på nätterna. Förhoppningsvis kan jag samla kraft inför operationen.
Jag hade ett långt härligt telefonsamtal med en Rebeckasyster på förmiddagen och jag har fått fina meddelanden på mobilen av andra. De är verkligen underbara mina systrar, mycket omtänksamma. Det känns skönt att de håller tummarna för mig. Det är precis som namnet säger, ett systerskap.
Idag vad det dags för ett läkarbesök på Neurologen. Jag träffade trevliga doktor V.K. Vi pratade om operationen, mina symtom och mina mediciner. Efter att jag berättat hur jag haft det sen vårt senaste besök och mina problem nu så gjorde han en neurologisk undersökning. Han drog slutsatsen att mina nya märkliga symtom beror på abstinens och/eller kortisolbrist. Precis som läkaren på akuten. Dock tror han inte att det är någon fara vare sig det är det ena, det andra eller ens en kombination av de båda för mina värden är så bra. Som sagt, jag är väldigt frisk förutom Chiarin! Jag kan tyvärr vänta mig att få fler abstinenssymtom när jag slutar helt med OxyContin. När jag började ta dem övervägde den positiva effekten. De tog toppen av min svåra värk. Jag funderade inte så mycket på hur det skulle vara att sluta med dem även om jag såklart alltid vetat att det skulle bli svårt att sluta ta dem.
Doktorn berättade om andra mediciner och deras för- och nackdelar. Jag har läst om Lyrika i facebook-gruppen jag är med i. Många tycker de har bra effekt så jag kände att jag ville prova den. Eftersom jag egentligen inte vill ta en medicin men känner att jag inte vågar vara utan pga nerv-värken så börjar vi med den allra minsta dosen. Om det inte fungerar så kan jag dubbla dosen. Jag läste bipacksedeln när jag kom hem och börjar fundera.... när jag funderat klart kom jag fram till att jag inte ska börja ta dem än. Jag fortsätter med en OxyContin per dag tills efter operationen. Jag känner inte för att börja med en till medicin med en massa biverkningar, som är beroendeframkallande och svår att sluta med. Jag lär få nån sorts värkmedicin efter operationen och jag vill inte blanda och ge.
Jag har inte mått illa idag heller. Tjoho! Jag kan fortfarande bara äta små portioner, men att inte må illa är gott nog till att börja med. Till middag åt vi paltbröd, fläsk och vitsås. Det är en riktig familjefavorit. Och då hände det....jag kände hur sugen jag var och rensade tallriken med god aptit. Hejsan hoppsan vad det gick fort!
Idag vad det dags för ett läkarbesök på Neurologen. Jag träffade trevliga doktor V.K. Vi pratade om operationen, mina symtom och mina mediciner. Efter att jag berättat hur jag haft det sen vårt senaste besök och mina problem nu så gjorde han en neurologisk undersökning. Han drog slutsatsen att mina nya märkliga symtom beror på abstinens och/eller kortisolbrist. Precis som läkaren på akuten. Dock tror han inte att det är någon fara vare sig det är det ena, det andra eller ens en kombination av de båda för mina värden är så bra. Som sagt, jag är väldigt frisk förutom Chiarin! Jag kan tyvärr vänta mig att få fler abstinenssymtom när jag slutar helt med OxyContin. När jag började ta dem övervägde den positiva effekten. De tog toppen av min svåra värk. Jag funderade inte så mycket på hur det skulle vara att sluta med dem även om jag såklart alltid vetat att det skulle bli svårt att sluta ta dem.
Doktorn berättade om andra mediciner och deras för- och nackdelar. Jag har läst om Lyrika i facebook-gruppen jag är med i. Många tycker de har bra effekt så jag kände att jag ville prova den. Eftersom jag egentligen inte vill ta en medicin men känner att jag inte vågar vara utan pga nerv-värken så börjar vi med den allra minsta dosen. Om det inte fungerar så kan jag dubbla dosen. Jag läste bipacksedeln när jag kom hem och börjar fundera.... när jag funderat klart kom jag fram till att jag inte ska börja ta dem än. Jag fortsätter med en OxyContin per dag tills efter operationen. Jag känner inte för att börja med en till medicin med en massa biverkningar, som är beroendeframkallande och svår att sluta med. Jag lär få nån sorts värkmedicin efter operationen och jag vill inte blanda och ge.
Jag har inte mått illa idag heller. Tjoho! Jag kan fortfarande bara äta små portioner, men att inte må illa är gott nog till att börja med. Till middag åt vi paltbröd, fläsk och vitsås. Det är en riktig familjefavorit. Och då hände det....jag kände hur sugen jag var och rensade tallriken med god aptit. Hejsan hoppsan vad det gick fort!
Jag hoppas verkligen att den här hemska värken i ben, händer och fötter går över inom kort. Förutom värken i sig är det jättejobbigt att knappt kunna gå. Heja på binjurarna, skynda och producera mer kortisol!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar