måndag 9 maj 2016

Dag 122 - Illamående = magsår/magkatarr?

Jag har ju mått illa ett tag och funderat vad det kan bero på. Läkaren jag träffade förra veckan trodde det var för att jag slutat med kortisonet och fått biverkningar pga. av det. Så då började jag med kortison igen, för att trappa ner direkt men med ett mildare kortison och under längre tid. Men jag mår fortfarande illa och jag är svullen. Idag ringde jag till vårdcentralen och pratade med en sköterska. Proverna var bra - sköldkörtel ok, blodsocker ok, sänkan ok. Men vad gäller illamåendet och svullnaden (vätska?) så tror han att det beror på medicinerna men han tyckte jag skulle ta kontakt med neurologen eftersom det är de som skrivit ut medicinerna från början.  Jag ringde neurologen och fick en tid imorgon då de ska ringa upp mig.
 
Lars var på apoteket och passade då på att höra sig för om det finns något för mitt illamående. Apotekaren sa att hon inte fick rekommendera något, det måste en läkare göra, men om hon fick gissa så skulle hon tro det var magsår, eller början till magsår. Det kan lätt bli så när man äter kortison en längre tid för det förstör magsäckshinnan. Det verkar ju faktiskt som troligt. Jag har halsbränna och mår illa främst när jag äter. Om inte utvecklat magsår så början till ett eller kanske magkatarr. När jag läser symtomen så stämmer de in på  mina problem. Jag berättade det för  några arbetskamrater och två av dem tipsade om att dricka en tesked bikarbonat utrört i ett glas vatten. Ska tydligen vara ett gammalt husmorstips.
 
När jag kom hem drack jag bikarbonat i vatten. Det kändes inte som om det blev bättre, men man måste kanske dricka det flera gånger. Sen somnade jag i soffan och vaknade när Lars kom hem. Jag mår inte ett dugg bättre men fick i alla fall i mig en liten portion spagetti och köttfärssås. Så ringde mamma och jag berättade om dagen. Hon tipsade om Omeprazol som hon ätit för magen. Då kom jag på att jag faktiskt har medicin för magen som jag fick utskrivet samtidigt som kortisonet, första kortisonet alltså. Jag slutade äta den när jag började trappa ner kortisonet. Jag kom just då inte på vad den heter. När jag sen tittar på den så är det samma medicin som mamma tipsade om, Omeprazol. Jag tog en kapsel direkt och ska prata med sköterskan om det imorgon.


Kvällen blev kort. Vi tog en skön promenad vid halvåtta. Lars påpekade att jag hade sån fart. Ja jag har inte muskelvärk som tidigare och kan därför gå fortare är en snigel. Men jag orkar inte då långt. Mot slutet av promenaden var jag alldeles darrig i benen. Sen tittade vi på Game of Thrones på HBO. Efter det var jag så trött och mådde så illa att jag gick och lade mig. Vid tio-tiden släckte jag ner och somnade troligtvis strax därpå. Jag märkte aldrig när Lars kom och lade sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar