Dag 342 (197) - hårklippning & massage är kul men värk är tråkigt...
Trött så in i bomben. Jag känner mig tröttare för varje dag. Är det mitt nuvarande tillstånd, tiden på året eller en blandning? Ja vem vet, men trött är jag. Jag har ju sovit gott ett par nätter och undrade igår när bakslaget skulle komma. Jo jag kan berätta att det var i natt det! Det tog en evinnerlig tid innan jag kunde somna, även fast jag var intill döden trött. Ont hade jag också. Vaknade med frossa och svettningar. En riktig skitnatt helt enkelt.
Jag hade - äntligen - klipptid direkt på morgonen så Lars släppte av mig på vägen till jobbet. Så skönt att få lite kontroll på risbusken. Min frisörska sa att hon absolut tror att håret är på väg tillbaka. Om fjunet jag har på toppen av huvudet vore avbrutna hårstrån skulle det se annorlunda ut (det är i benan de syns, men de finns såklart över hela huvudet). Det känns bra men samtidigt lite jobbigt eftersom det kommer att ta så lång tid för håret att växa ut. Jag blev väldigt nöjd efter klippningen. Nu ser det glansigare och fräschare ut och de grå stråna i luggen syns inte lika mycket. Min frisörska är väldigt duktig och "känner" mitt hår. Det känns tryggt att gå till henne. Hon har klippt mig i många många år.
Det hanns inte med någon frukost i morse. Jo de övriga i familjen åt frukost, men inte jag. Jag prioriterade att ligga kvar i sängen istället. På väg från frissan köpte jag därför med mig frukost från Espressohouse. Det var tur det eftersom det inte fanns någon frukost att köpa på jobbet på grund av att de hade en frukost för företagare och rådgivare. Det blev i alla fall en scones, apelsinjuice och en (otäckt söt) Chailatte. De hade inget vanligt Chai-te, bara sånt där pulver som innehåller massor av mjölkpulver och socker och en ynka liten del te.
Senare på förmiddagen fick jag massage. Tre dagar i veckan kommer det en massös till oss. Vi kan spendera våra friskvårdspengar på massage om vi vill. Det är bara en 20-25 minuter i faktiskt massage, men bättre det är ingen massage alls. Sen var det jobb igen innan det blev lunch, så en kopp kaffe och ett telefonsamtal med mamma, mer jobb och sen var det plötsligt dags att gå hem. Det är kallt ute. Rått kallt, även om det inte är många minusgrader. Men jag var ordentligt påbylsad och borde inte ha frusit. Tyvärr har det varit kyligt inne på kontoret idag och då sätter sig kylan i kroppen så jag frös ändå trots täckjacka, halsduk, täckkjol, vantar och luddiga öronmuffar. Jag har som tur är inte långt att gå., varken till eller från bussen. Som vanligt var bussen smockfull men det är inte så långt att åka.
Väl hemma bytte jag till myskläder, varma myskläder, och kokade en kopp av mitt eget goda Chai-te. Lilleman hade kommit hem strax före mig. Vi pratade ett tag om dagen innan han försvann in på sitt rum med fika. Datorn hägrar. Jag satte mig i soffan med mitt te och en lussebulle. Jag har haft mer värk idag. Kanske natten gjorde sitt, kanske kylan och kanske massagen. Eller så är det bara en sån dag. Jag har myrkrypningar och en brännande känsla från örat till knät, fram och baksida samt hela armen. Sjukt jobbigt. Nu ska jag vila tills Lars och stora sonen kommer hem. På med fleecefilten. Vi får se om det blir något av den planerade städningen ikväll eller ej. Det blir jul ändå har jag hört flera säga. Men nja, jag inte det jag...
... jag somnade och sov tills Lars kom hem. Sen somnade jag om och sov en timme till. Lars gjorde mat under tiden jag sov, stekt kycklingfilé och ris. Jag gillar ju att laga mat men ibland är det skönt att någon annan gör det. Helst en sån här gång när jag är så trött. Efter maten skrev jag julkort. Det är sorgligt att se att vi får färre och färre julkort för varje år. Folk skriver inte julkort idag. Man skickar en hälsning på mail eller på facebook och instagram. Det är trist hur det har blivit tycker jag för det är så roligt att få julkort "på riktigt". Att någon verkligen tagit sig tid att skriva kortet och skickat det på posten. Det är trevligt det.
Stora sonen drog iväg till en kompis och Lilleman spelade datorspel. Jag och Lars tittade på "På spåret" och sen på en film i biorummet. Lilleman ville inte titta med oss så vi valde en film som inte är riktigt rumsren - "Bröderna Grimsby" med Sasha Baron Cohen. Har ni sett en film med honom förut så vet ni vad jag menar med "inte riktigt rumsren". Den här filmen bjöd på flera gapskratt och flera tillfällen då jag fick blunda för att det var så snuskigt. Vissa scener är helt sjuka. Men överlag var det en väldigt rolig film. Gillar man Sashas andra filmer så gillar man den här.
Det värsta onda gick över framåt kvällen. Skönt. Nu hoppas jag att jag kan sova gott i natt.
Senare på förmiddagen fick jag massage. Tre dagar i veckan kommer det en massös till oss. Vi kan spendera våra friskvårdspengar på massage om vi vill. Det är bara en 20-25 minuter i faktiskt massage, men bättre det är ingen massage alls. Sen var det jobb igen innan det blev lunch, så en kopp kaffe och ett telefonsamtal med mamma, mer jobb och sen var det plötsligt dags att gå hem. Det är kallt ute. Rått kallt, även om det inte är många minusgrader. Men jag var ordentligt påbylsad och borde inte ha frusit. Tyvärr har det varit kyligt inne på kontoret idag och då sätter sig kylan i kroppen så jag frös ändå trots täckjacka, halsduk, täckkjol, vantar och luddiga öronmuffar. Jag har som tur är inte långt att gå., varken till eller från bussen. Som vanligt var bussen smockfull men det är inte så långt att åka.
Väl hemma bytte jag till myskläder, varma myskläder, och kokade en kopp av mitt eget goda Chai-te. Lilleman hade kommit hem strax före mig. Vi pratade ett tag om dagen innan han försvann in på sitt rum med fika. Datorn hägrar. Jag satte mig i soffan med mitt te och en lussebulle. Jag har haft mer värk idag. Kanske natten gjorde sitt, kanske kylan och kanske massagen. Eller så är det bara en sån dag. Jag har myrkrypningar och en brännande känsla från örat till knät, fram och baksida samt hela armen. Sjukt jobbigt. Nu ska jag vila tills Lars och stora sonen kommer hem. På med fleecefilten. Vi får se om det blir något av den planerade städningen ikväll eller ej. Det blir jul ändå har jag hört flera säga. Men nja, jag inte det jag...
... jag somnade och sov tills Lars kom hem. Sen somnade jag om och sov en timme till. Lars gjorde mat under tiden jag sov, stekt kycklingfilé och ris. Jag gillar ju att laga mat men ibland är det skönt att någon annan gör det. Helst en sån här gång när jag är så trött. Efter maten skrev jag julkort. Det är sorgligt att se att vi får färre och färre julkort för varje år. Folk skriver inte julkort idag. Man skickar en hälsning på mail eller på facebook och instagram. Det är trist hur det har blivit tycker jag för det är så roligt att få julkort "på riktigt". Att någon verkligen tagit sig tid att skriva kortet och skickat det på posten. Det är trevligt det.
Stora sonen drog iväg till en kompis och Lilleman spelade datorspel. Jag och Lars tittade på "På spåret" och sen på en film i biorummet. Lilleman ville inte titta med oss så vi valde en film som inte är riktigt rumsren - "Bröderna Grimsby" med Sasha Baron Cohen. Har ni sett en film med honom förut så vet ni vad jag menar med "inte riktigt rumsren". Den här filmen bjöd på flera gapskratt och flera tillfällen då jag fick blunda för att det var så snuskigt. Vissa scener är helt sjuka. Men överlag var det en väldigt rolig film. Gillar man Sashas andra filmer så gillar man den här.
Det värsta onda gick över framåt kvällen. Skönt. Nu hoppas jag att jag kan sova gott i natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar