Dag 335 (190) - första spabadet sen pappa dog

Jag kunde inte somna i går kväll. Trots att jag var trött. Jag frös och fick inte upp värmen trots mitt tjocka vintertäcke. Jag fick slutligen gå upp och hämta en långärmad t-shirt. Det gjorde i alla fall att det kändes bättre på vänster sida där jag har problem. Efter en stund fick jag upp värmen och somnade. Senast jag tittade på klockan innan jag somnade var den halv tre. På morgonen var jag trött, trött, jättetrött.

Ute är det mörk och halt. Det har regnat och regnet blir till is på den kalla marken. Skitvinter! December ska vara vit och fluffig. Stora härliga snöflingor ska singla ner på marken. Det  är bara så det ska vara. Punkt. Men tyvärr är det inte så i verkligheten. De senaste åren har det varit så här, gröna gräsmattor till jul. Jättetråkigt. Tur att det är så mörkt att man slipper se eländet. 

Jobbet flöt på. Inget särskilt att rapportera där. Jag fick lite mer ont efter lunchen och det var hemskt surrigt. Det verkar som om alla pratade i telefon samtidigt, och högt dessutom. Jag är glad att jag har ljuddämpande hörlurar för de gör det i alla fall uthärdligt. När det var dags att gå hem var jag väldigt tacksam att arbetsdagen var slut. 

När jag kom hem var jag trött och gick och lade mig på sängen under min härliga pläd. Jag somnade och sov tills Lars kom hem. Jag är inte alls sugen på att laga mat och föreslog pizza. Det var väldigt länge sen. Familjen var med på det så Lars ringde och beställde och efter de obligatoriska "tio minuter en kvart" hämtade han dem. 

Efter middagen tog jag ett bad i spabadet. Det är första gången sen veckan före pappa dog. Jag har inte vågat bada eftersom jag fick en sån hemsk allergisk reaktion. Det var med största sannolikhet den nya medicinen som utlöste det, men eftersom jag badade kvällen före jag fick reaktionen så sammanknippar jag de båda. Och eftersom pappa dog samtidigt som jag fick reaktionen så är det också ett mentalt hinder. Så fungerar det undermedvetna antar jag. Jag har inte uteslutet kloret som en bidragande orsak Men nu var jag i alla fall så pass sugen på ett bad att jag inte kunde låta bli. Det var bara jag som ville bada. Så härligt det var att sitta i det varma vattnet med ångan som stiger mot den mörka himlen och luften som är så kall mot kinderna. Eftersom kyla förvärrar värken så lade jag en baddräkt som skydd på vänster axel. Det fungerade alldeles utmärkt. Efter badet mådde jag prima. 

Stora sonen åkte iväg med en kompis och Lilleman spelade spel på nätet med en kompis. Jag och Lars hade tänkt basta men tiden rann ifrån oss. Stora sonen ockuperade badrummet en lång stund. Det är inte första och lär inte vara sista gången jag önskar att vi haft två badrum. Det blev så sent att vi struntade i det och tittade på "På Spåret" istället. Efter det gjorde jag i ordning dipp och morot- och gurkstavar, samt hällde upp chips. Det är inte ofta vi äter sånt så de gånger vi gör det är det extra gott. Jag kokade en kopp chai-te, och så gick vi ner till biorummet och såg på en film, Lilleman också.  Kul att han tar en paus och umgås med oss. Vi såg "Now you see me". Vi såg den i somras men Lilleman var inte med då. Vi vill gärna se tvåan och då måste ju även Lilleman ha sett ettan. Den är kanonbra. Mysigt att sitta i mörkret och mumsa grönsaker och dipp. Varm och härligt med värmedyna och filt.