Dag 649 - 650
Snö i massor, konstigt folk, ämbetsmannamöte och sen var det en vanlig tisdag!
MÅNDAG - Snö, snö och mera snö. Jösses, vart ska det här sluta? Bra ändå att det varit varmt några dagar så snötäcket har sjunkit ihop. Nu får vi plats med lite mer. Men helt allvarligt, nu är det nog med snö.
Jag hade värk på mininivå på morgonen. Det är alltid trevligt att börja dagen så. Arbetsdagen småkutade och sprang förbi. Jag gick till Mitt Gastronomi och köpte en lunchlåda. Hungrig som tusan efter att ha varit på en utbildning som varade in på lunchtiden. När jag delade på den enorma biffen upptäckte jag att biffen var rå. Den hade bara en tunn stekhinna. Vilken besvikelse. Jag åt blomkålsmoset. Som hård soppa typ. Det mättade för stunden i alla fall.
När jag slutade för dagen gick jag tillbaka och visade den unga tjejen i kassan biffen. Hon tittade lite frågande på mig. Jag sa att inte för att jag misstrodde deras matlagning och hygien men man ville ju inte gärna äta en rå biff. Hon svarade då att det var 100 % nötkött i biffen. Då var det min tur att titta frågande på henne. Jag upprepade att jag inte ville äta rå biff och då fick jag en ny matlåda. Inte ett ord till förlåtelse eller förståelse för min besvikelse. Har inte unga människor någon servicekänsla nu för tiden? (hör på mig, jag låter som urgammal!). Rå köttfärs är ju bland det värsta bacillfällorna. Och då pratar jag inte om nymald råbiff eller de nu så populära högrevsburgarna utan köttfärs som malts i förväg för att sen bli biffar.
Jag tuffade på genom snövädret till busstationen och gick in för att fylla på busskortet. När jag stod i kön hörde jag någon mumla något snett bakom mig. Sen höjde personen i fråga rösten och sa "- får jag låna din mobil?". Då vände jag mig om och där stod en tjej som såg ut att ha festat en aning (läs mycket) för mycket. Jag svarade artigt att nej tyvärr och vände mig om igen. Då gapade hon mot min rygg "- VAD ÄR DET FÖR FEL? VARFÖR FÅR JAG INTE LÅNA EN MOBIL???" Jag fick känslan av att en drake stod och andades eld bakom mig. Det var faktiskt riktigt otäckt. Hon gick ut och fortsatte gapa "- HAR NÅN EN MOBIL JAG KAN LÅNA???" VARFÖR VILL INGEN LÅNA UT EN MOBIL TILL MIG???". Ja jösses.
Jag träffade en ordenssyster på busshållplatsen. Vi hade en trevlig pratstund innan våra respektive bussar kom in. Så skönt att ha ett normalt samtal. Jag klev ombord på bussen tillsammans med två miljarder människor. Jag kom ombord tidigt men hade inte hjärta att abonnera en sittplats då det var rätt många äldre människor som skulle åka med samma buss. När vi kom till stora korsningen där vi skulle svänga av mot min del av staden så blev vi stående en evinnerlig tid. Det visade sig att en långtradare fastnat i backen och bilarna hade svårt att komma förbi. Pellejönsarna som väntade på att få åka nerför backen bara slängde sig ut i korsningen när det blev grönt, fastän de såg att det var kö. Resultatet blev såklart att de blev stående mitt i korsningen och hindrade andra som fick grönt. Är hela världen befolkad av tokar? *suck* Efter en lång väntan kunde vi äntligen sticka ut nosen och kom såsmåningom iväg. Jag varnade både Lars och stora sonen att undvika korsningen.
På kvällen var jag på ämbetsmannamöte på logen. Vis av skadan var jag rejält klädd. Det brukar var kallt där. Jag tänker inte få mer ont om jag kan hindra det. En syster bjöd på gott fika. Mötet varade i cirka två timmar. Trevligt möte, men kanske en smula ostrukturerat. Nu är det ju första mötet och vi var många nya så det var egentligen inte så konstigt. Det blev en hel del intressanta diskussioner. Det blir nog bra det här. Sen fick jag skjuts hem av en av systrarna.
Lite lagom ont under dagen. Aningen mer på kvällen, men så är det ju rätt ofta. Låg i sängen och funderade om jag skulle värma vetehjärtat och kom fram till att det var en bra idé. Bara att studsa upp och värma det. Men bra val, verkligen. Varför riskera nattsömnen i onödan liksom? Hostan har varit väldigt besvärlig under dagen men som tur är hostar jag inte på natten. Jag tror nog att jag måste besöka vårdcentralen. Hostan verkar bara bli värre allt eftersom dagarna går.
När jag gick och lade mig lät jag rullgardinen vara uppdragen en stund. Jag låg i sängen och tittade ut genom fönstret. Säga vad man vill om snön, men nog är det bra vackert ute!?
..................................................................................................................................................
TISDAG - Trött som tusan på morgonen...igen! Vad less jag är på att vara morgontrött. Så här hemskt var det inte förr. Då klarade jag mig på 6½-7 timmar. Jag har behövt mer sömn sen jag blev sjuk och det verkar inte gå tillbaka till hur det var förr även om jag blir bättre och bättre. I och för sig så får jag ju inte mina ack så viktiga tupplurar nu när jag jobbar heltid. Ja ja, den som lever får se.
Jag hade värk på mininivå på morgonen. Det är alltid trevligt att börja dagen så. Arbetsdagen småkutade och sprang förbi. Jag gick till Mitt Gastronomi och köpte en lunchlåda. Hungrig som tusan efter att ha varit på en utbildning som varade in på lunchtiden. När jag delade på den enorma biffen upptäckte jag att biffen var rå. Den hade bara en tunn stekhinna. Vilken besvikelse. Jag åt blomkålsmoset. Som hård soppa typ. Det mättade för stunden i alla fall.
När jag slutade för dagen gick jag tillbaka och visade den unga tjejen i kassan biffen. Hon tittade lite frågande på mig. Jag sa att inte för att jag misstrodde deras matlagning och hygien men man ville ju inte gärna äta en rå biff. Hon svarade då att det var 100 % nötkött i biffen. Då var det min tur att titta frågande på henne. Jag upprepade att jag inte ville äta rå biff och då fick jag en ny matlåda. Inte ett ord till förlåtelse eller förståelse för min besvikelse. Har inte unga människor någon servicekänsla nu för tiden? (hör på mig, jag låter som urgammal!). Rå köttfärs är ju bland det värsta bacillfällorna. Och då pratar jag inte om nymald råbiff eller de nu så populära högrevsburgarna utan köttfärs som malts i förväg för att sen bli biffar.
Jag tuffade på genom snövädret till busstationen och gick in för att fylla på busskortet. När jag stod i kön hörde jag någon mumla något snett bakom mig. Sen höjde personen i fråga rösten och sa "- får jag låna din mobil?". Då vände jag mig om och där stod en tjej som såg ut att ha festat en aning (läs mycket) för mycket. Jag svarade artigt att nej tyvärr och vände mig om igen. Då gapade hon mot min rygg "- VAD ÄR DET FÖR FEL? VARFÖR FÅR JAG INTE LÅNA EN MOBIL???" Jag fick känslan av att en drake stod och andades eld bakom mig. Det var faktiskt riktigt otäckt. Hon gick ut och fortsatte gapa "- HAR NÅN EN MOBIL JAG KAN LÅNA???" VARFÖR VILL INGEN LÅNA UT EN MOBIL TILL MIG???". Ja jösses.
Jag träffade en ordenssyster på busshållplatsen. Vi hade en trevlig pratstund innan våra respektive bussar kom in. Så skönt att ha ett normalt samtal. Jag klev ombord på bussen tillsammans med två miljarder människor. Jag kom ombord tidigt men hade inte hjärta att abonnera en sittplats då det var rätt många äldre människor som skulle åka med samma buss. När vi kom till stora korsningen där vi skulle svänga av mot min del av staden så blev vi stående en evinnerlig tid. Det visade sig att en långtradare fastnat i backen och bilarna hade svårt att komma förbi. Pellejönsarna som väntade på att få åka nerför backen bara slängde sig ut i korsningen när det blev grönt, fastän de såg att det var kö. Resultatet blev såklart att de blev stående mitt i korsningen och hindrade andra som fick grönt. Är hela världen befolkad av tokar? *suck* Efter en lång väntan kunde vi äntligen sticka ut nosen och kom såsmåningom iväg. Jag varnade både Lars och stora sonen att undvika korsningen.
På kvällen var jag på ämbetsmannamöte på logen. Vis av skadan var jag rejält klädd. Det brukar var kallt där. Jag tänker inte få mer ont om jag kan hindra det. En syster bjöd på gott fika. Mötet varade i cirka två timmar. Trevligt möte, men kanske en smula ostrukturerat. Nu är det ju första mötet och vi var många nya så det var egentligen inte så konstigt. Det blev en hel del intressanta diskussioner. Det blir nog bra det här. Sen fick jag skjuts hem av en av systrarna.
Lite lagom ont under dagen. Aningen mer på kvällen, men så är det ju rätt ofta. Låg i sängen och funderade om jag skulle värma vetehjärtat och kom fram till att det var en bra idé. Bara att studsa upp och värma det. Men bra val, verkligen. Varför riskera nattsömnen i onödan liksom? Hostan har varit väldigt besvärlig under dagen men som tur är hostar jag inte på natten. Jag tror nog att jag måste besöka vårdcentralen. Hostan verkar bara bli värre allt eftersom dagarna går.
När jag gick och lade mig lät jag rullgardinen vara uppdragen en stund. Jag låg i sängen och tittade ut genom fönstret. Säga vad man vill om snön, men nog är det bra vackert ute!?
..................................................................................................................................................
TISDAG - Trött som tusan på morgonen...igen! Vad less jag är på att vara morgontrött. Så här hemskt var det inte förr. Då klarade jag mig på 6½-7 timmar. Jag har behövt mer sömn sen jag blev sjuk och det verkar inte gå tillbaka till hur det var förr även om jag blir bättre och bättre. I och för sig så får jag ju inte mina ack så viktiga tupplurar nu när jag jobbar heltid. Ja ja, den som lever får se.
Dagen rullade på fort. Jag fick värre värk på eftermiddagen så värmekragen fick jobba ordentligt. Skööööönt! Alltså inte värken utan värmen från kragen :) Plötsligt var det sena eftermiddagen och alla pös iväg åt olika håll. Jag satt ensamma kvar. Jag hade tungt att bära, bland annat några kilo äpplen från Lidl, så jag hade beslutat mig för att vänta på Lars. Fast det är alltid en smula kymigt att sitta kvar helt ensam (nu ljuger jag för jag hör några som pratar så det måste var några stackars själar kvar runt hörnet, men de ser jag inte från min plats).
När vi kom hem lagade vi mat. Ett av recepten från City Gross. Det blev panerad rödspetta med ris och avokadoröra. Mycket gott. Till och med Lars tyckte det var gott. Han kan annars vara lite kinkig när det gäller fisk. Som vanligt hade jag tidigare på dagen smidet planer för vad jag skulle göra när jag kom hem, men som vanligt var jag för trött och slut för att göra något vettigt efter att ha städat undan från middagen. Det blev soffan resten av kvällen. Vi har börjat att titta på en ny serie på HBO, Britannia. Den handlar om romarnas invasion av England. Den är inte historiskt korrekt utan historia är blandat med fantasy. Helt ok för mig. Första avsnittet var lite segt men det tar sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar