Dag 183 (37) - 184 (38)

 kalas och vin i solen - sköna söndag med medicinstrul

Jag missade helt att skriva något igår (lördag) så det får bli ett gemensamt inlägg idag.

 

På lördag var det kalasdags i Ånge. De som firas är mamma som fyllt år, pappa som snart fyller år och syrrans man som fyllt år. Stora sonen hade varit ute på Hamnfestivalen så han stannade hemma. Vi fick med oss kusinen R som skulle till Stöde och träffa sin syster. Vi lämnade av henne hos svärföräldrarna i deras sommarstuga. Vi stannade och pratade ett tag och sen åkte vi vidare. Solen sken och det var varmt, ännu en härlig sommardag.

 

I Ånge monterade jag ihop tårtan. Grädde, jordgubbar, bananer och mandarinklyftor emellan bottnarna. Tyvärr var bottnarna rätt mjuka pga värmen så det gick inte att lyfta den övre utan att dela den först Jag räddade utseendet på den genom att garnera den med frukt. Nåja, det var inte den vackraste tårtan i världen men den smakade gott och för att vara första gången jag gjorde den så var jag nöjd. Det här är en tårta vi i familjen ätit sen urminnes tider. Nostalgi på hög nivå. Jag fick en härlig korg med Prosecco, kex, ost, marmelad och oliver av hela familjen. Det var istället för blommor efter operationen. De ville vänta tills vi alla träffades att ge den till mig. Underbart, det ska bli gott att frossa! På bilden är ostarna inlagda i kylskåpet.  

 

 

 

Efter kalaset åkte vi till min systers nya hus. De renoverar för fullt, nya tapeter, målning, nytt kök. Ja de har att göra! Men det blir säkert jättebra när det är klart.  Tiden rann ifrån oss så vi köpte pizza på hemvägen - förresten inte jag för jag köpte kebabsallad. Vi åt ute i solen hemma och drack efter det ett glas vin i värmen. Det här måste vara den varmaste dagen hittills i sommar. Senare på kvällen kom herr och fru M. Vi satt ute tills solen försvann nedanför träden, typ vid tio-tiden, då gick vi in och fortsatte umgås ett par timmar till.

Jag har haft mindre värk än vanligt under dagen. Men på kvällen började det värka rejält i ryggen så jag satt med värmedynan ett bra tag. Tacksam att jag har den,

 

 

...................................................................................................................................................................

 

 

På söndag vaknade vi sent, hela familjen. Skönt att sova ut men tokigt vad gäller medicinen. Vanligtvis tar jag den ungefär klockan 8, 14 och 20. Nu måste jag skjuta på tiden och då finns risken att jag glömmer. 

Vi åt frukost på altanen och spelade sen krocket på Lillemans "Extremkrocket bana". Stora sonen vann första gången och Lilleman den andra gången. solen sken och det var härligt varmt. Sen var det vila för min del. Vid halvtre åkte vi till familjen M och fikade, Svägerskan och svågern kom också dit. Det smiddes planer att äta tillsammans, men det kände jag skulle bli för jobbigt för mig. Även herr M protesterade för han ville fortsätta måla huset. Det blev istället bestämt att vi skulle träffas och titta på fotbolls EM, eller ja, männen i alla fall. Och så blev det. Männen tittade på fotboll och vi tjejer satt på altanen. Det blev förlängt så inte förrän vid halvtolv åkte vi hem. Och först när vi kom hem kom jag på att jag glömt tagit medicinen. Jag borde ju ha kommit på det tidigare men som sagt, det är svårt när man ändrar på tiden. Jag hade så kul med tjejerna att jag inte tänkte på det. Jag borde såklart ha gjort det när värken kom smygande. Jag fick massera armen och det blev svårare och svårare att sitta bekvämt för det gjorde allt ondare i sidan. Men bättre sent än aldrig. Eller?