Dag 180 (34) - en skrotdag med bra slut

Killen från Nomor skulle komma mellan åtta och nio så jag gick upp när Lars och stora sonen gick upp. När de åkt gjorde jag frukost till mig själv och satte mig i vardagsrummet och såg ett avsnitt av "Orange is the new black". Killen kom vid halvnio och gjorde sitt jobb. Jag tycker det är modigt, eller dumt, att krypa in under altanen utan skyddskläder, men han vet säkert vad han gör. När han var klar frågade jag om giftet var fara för katten. Eftersom hon brukar gå in under altanen tyckte han att hon bör stanna inne. Det blev en pöl med gift under boet och hon bör inte gå ut innan den har torkat. Efter att han gått tittade jag och Lilleman på gårdagens "My kitchen rules". Det är så roligt att han tittar på det med mig. Förhoppningsvis smittar mitt matlagningsintresse av sig på grabbarna. Dock var jag trött och höll på att somna flera gången så efter programmet gick jag och lade mig på sängen och sov till strax före dagen program skulle börja. Vi värmde spagetti och köttfärssås till lunch och tittade på programmet.

 

Under dagen jamar katten och vill ut. Hon tittar på mig med anklagande blick och undrar säkert varför jag inte släpper ut henne. Hon sitter vid altandörren och stirrar ut mig med vad jag kallar "gangsterblicken". Det är ju för hennes egen skull men det förstår hon inte.

 

 

Det är soligt ute men blåser storm så jag håller mig inne. Det gör inget för jag mår inte så bra idag. Jag har huvudvärk idag med. Den går som ett diadem från öra till öra och framåt pannan. På sätt och vis är det bra att den sitter där den sitter för om den satt i bakhuvudet skulle jag vara väldigt orolig att skulle vara ett läckage av spinalvätska. Nu är jag bara lite orolig. Men hur som helst så är det inte roligt. Jag har dessutom lock för öronen så det känns som om huvudet är i en bubbla. Det vill inte gå över. Kanske jag håller på att bli sjuk... Och från en åkomma till en annan, jag har ont i nacken och ut mot axlarna. Sitter med vetekudde som lindrar tillfälligt men inte tar bort det. Skrotdag! Och igår som var en sån härlig dag. Ja ja, sånt är livet. Jag hoppas att det är tillfälligt och att imorgon blir bättre. Som det är nu så sitter jag bara i soffan under en filt och tycker synd om mig själv. Värktabletten verkar inte fungera så jag gick och lade mig på sängen och vilade tills Lars kom hem.

Jag blev märkbart bättre en stund efter att Lars kommit hem. Det  verkar som om han är den bästa medicinen. Eller kan det ju så klart ha varit att värktabletten verkat och att jag vilat, men man vet ju aldrig :) Till middagen kändes det mycket bättre, vad skönt. Efter middagen kollade vi om det var kvar någon giftpöl under altanen men det var det inte. För säkerhetskull grävde vi över lite grus. Sen fick katten gå ut. Hon tvekade lite i dörröppningen och tittade på mig som "-får jag verkligen??".  Stackarn, hon är ju van att bli utsläppt när hon vill. Det måste ha varit jättekonstigt för henne att bli nekad tidigare.  

Lars syster A och hennes man U kom och hälsade på. Hon ringde innan och kollade om det var ok och då kläckte jag idén att vi skulle bada i spabadet. Det var de med på. Vi satt i badet en lång lång stund och pratade. Stormvindarna ven runt omkring oss men i badet var det varmt och skönt. Mysigt! Dagen slutade på topp i alla fall. Det är ju extra härligt när dagen varit skrot dessförinnan.

Jag glömde att ta Gabapentin på kvällen. Jag får skylla det på bubblandet. Vi satt ju i poolen när jag skulle ta dem. Jag kom inte på det förrän vid halvelvatiden. Oj oj det är alldeles för sent. Jag kom på det pga att jag började få så ont i armen. Men bättre sent än aldrig...hoppas jag! Efter den här dagen behöver jag få en god natts sömn.